5. ANALYS
6.2 Förslag till fortsatta studier
Denna typ av fallstudie bör kunna tillämpas på andra jämförbara kommuner. För att jämförelserna ska vara likvärdiga bör den jämförda kommunen vara någorlunda i samma storlek och ha samma antal invånare som denna. Storlek och antal invånare i en kommun påverkar hur stora resurser som kan användas ut i verksamheterna. Det material som har framställts i denna studie borde således kunna jämföras med andra liknande kommuner.
Under studiens gång har flertalet frågor och funderingar dykt upp kring detta område. Av alla de funderingarna har följande två förslag till fortsatta studier tagits fram:
40 Ett förslag till fortsatta studier kan vara att mer djupgående analysera hur budgetprocessen upplevs längre ner i förvaltningarnas hierarkiska nivåer. Även om denna studie ligger på en sådan nivå att läsaren kan få en inblick i hur budgetprocessen upplevs längre ner i förvaltningen, skulle det ändå vara intressant att få veta vad de längre ner i avdelningarna anser om budgetprocessen och dess utformning.
Ett andra förslag skulle vara att jämföra en kommun som arbetar med ett förvaltningsgemensamt budgetsystem med en kommun som har förvaltningsspecifika verksamhetssystem. Då verksamhetssystem har en påverkan på budgetprocessen skulle det vara intressant att se en jämförelse mellan två eller flera kommuner.
41
Referenser
Andrews, M. & Hill, H. (2003). The Impact of Traditional Budgeting Systems on the Effectiveness of Performance-Based Budgeting: A Different Viewpoint on Recent Findings. International Journal of Public Administration, 26(2), 135-155.
Anthony, R.N. & Govindarajan, V. (2007). Management control systems. (12. uppl.). Boston, Mass.: McGraw Hill.
Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2006). Den nya ekonomistyrningen. (3. uppl.). Malmö: Liber Ekonomi.
Bergstrand, J. & Olve, N.-G. (1996). Styr bättre med bättre budget. (4. uppl.). Malmö: Liber-Hermod.
Broman, L. (1986). Kommunal ekonomi: Planering och budgetering. (3. uppl.). Malmö: LiberUtbildningskonsult.
Broman, L. (1979). Kommunal ekonomi: redovisning. (1. uppl.) . Malmö: LiberHermod.
Collins, F., & Holzmann, O. (1996). Central America: The effect of organizational complexity. Journal of International Accounting, Auditing & Taxation, (5), 197.
Danielsson, A. (1983). Företagsekonomi - en översikt. (3. uppl.) Lund: Studentlitt..
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eisenhardt, K. M. (1989). Agency theory: an assessment and review. Academy of
management review, (14), 57-74.
Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Emmanuel, C. & Otley, D. (red.) (1995.). Readings in accounting for management
control. (Repr.). London: Chapman & Hall.
Frederick, D. (2001). Budgetary monitoring and control. Credit management , (9), 40-41.
Fundahn, B. & Holmgren, H. (1992). Budgetering, planering och redovisning: för
kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Hamberg, M. (2004). Strategic financial decisions. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Hanaeus, J. (1992). Hur fungerar din kommun?: kommunens uppgifter och arbetsformer. (1. uppl.). Uppsala: Konsultförlaget.
Hansson, J.-I., & Martinsson, S. (2002). Så fungerar kommunens ekonomi: grundbok för
förtroendevalda, administratörer och verksamhetspersonal. (4., omarb. uppl.). Höganäs:
42 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lau, C., & Buckland, C. (2001). Budgeting--the Role of Trust and Participation: A Research Note. Abacus, 37(3), 369-388.
Luleå kommun. (2011, Maj 3). Luleå kommun. Retrieved from www.lulea.se: http://www.lulea.se/download/18.46c4deb4123e5f6297e800011904/Del%C3%A5rsrappor t+090830.pdf
Luleå kommun. (2011, April 27). Luleå Kommun. Retrieved from Luleå Kommun: http://www.lulea.se/download/18.c79a6ae12cebaec38f80008697/Strategisk+plan+och+bu dget+2011-2013+fastst%C3%A4lld+av+Kommunfullm%C3%A4ktige+2010-11-29.pdf
Macintosh, N. (1994). Management accounting and control systems: an organizational
and behavioral approach. Chichester: Wiley.
Macintosh, N. (1985). The social software of accounting and information systems. Chichester: Wiley.
Madsen, V. & Asztlély, S. (1973). Budgetering. Stockholm: Norstedt.
Magee, R. P. (1991). Variable cost allocation in a principal/agent setting. In J. Bell,
Accounting control systems: a technical, social, and behavioral integration (pp. 265-277).
New York: M. Wiener.
Magnusson, Å. (1974). Budgetuppföljning: Analys av budgetutfall. Diss. Stockholm : Handelshögsk.. Stockholm. .
Miller, W. (1999, Januari). Basics of Association Budgeting. Association Management, 51(1), 118-119.
Nilsson, K. (2010). Expectations from Administrative Reforms: An Attempt to Implement the Balanced Scorecard in a Public Sector Organization. International Journal of Public
Administration, 33(14), 822-831.
Notisum. (2011, Januari 11). Notisum. Retrieved from www.notisum.se: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm
Samuelson, L. A. (1986). Discrepancies between the roles of budgeting. Accounting
organizations and society, (11), 35-45.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students (5. ed.). Harlow: Financial Times Prentice Hall.
SCB. (2011, Mars 3). Statistiska centralbyrån. Retrieved from Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se
43
Bilaga 1. Intervjuguide
Frågor jag kommer beröra i denna intervju är hur intervjuobjekten ser på budgetprocessen som helhet för att sedan gå ner mer på detaljer i hur de uppfattar styrmetoder och uppställningen/uppföljningen av budgeten. Nedan följer de frågor jag kommer ställa d e olika intervjuobjekten.
Vad har du för befattning inom din förvaltning
Hur ser er förvaltning ut
Kan du beskriva hur er budgetprocess ser ut
Vilka är med och bestämmer hur er budget kommer att se ut nästkommande år Hur ser kommunikationen ut uppåt och neråt i organisationen vid beslutet om
budgetens utformning
Vilken sorts styrmodell använder ni (ex. rambudget eller planeringsbudget/målbudget)
Hur följer ni upp budgeten under året
Vilka uppföljningar görs vid årets slut
Vilka följder får ni om kostnaderna överstiger/understiger budgetramen
Hur beslutar ni om åtgärder vid budgetavvikelser
Finns det en vilja/motvilja att ta till sig feedback vid förändringar och beslut bland de som är inblandade?
Kan ni spara medel till kommande år
Följdfråga – Finns det onödiga resursutgifter i anslutning till att man inte kan spara medel till kommande år (budgetslack)
Finns det några speciella poster i er budget ni följer upp extra noga
Finns det några poster ni inte följer upp alls
Vad använder ni för verksamhetssystem
Hur upplevs budgetramen i de olika avdelningarna
Upplever ni att det är lätt eller svårt att följa upp vart kostnaderna under året gått
Tar man någon hänsyn till avtalade priser när man gör budgeten
Hur ser ansvarsfördelningen ut uppåt och nedåt i organisationen för kostnader
44