Under genomförandet av studien har vissa aspekter uppkommit under intervjuer som inte varit av relevans för denna studie. Dock anser vi, trots detta, att de aspekterna är av relevans för en utvärdering av orosanmälan och framförallt dess process. En av de aspekterna gäller att en av våra informanter nämnt under intervjun, att faktorer som klass och social status kan komma att spela in. Detta har fått oss som författare att fundera över om dessa faktorer kan komma att påverka benägenheten för yrkesverksamma att genomföra en orosanmälan. Det blir ytterligare en aspekt av komplexiteten kring orosanmälan vilket skulle kunna ge upphov till framtida studier. Detta då det skulle vara av högsta relevans att se i vilken utsträckning yrkesverksamma låter sin subjektiva åsikt verka under den lag som är objektivt utformad. Ett resultat av en sådan studie skulle också kunna tänkas vara behjälplig vid framtida utformande av lagar för att på bästa sätta stödja och skydda barn som far illa samt att medvetandegöra yrkesverksamma om den eventuellt subjektiva bedömningen och konsekvenserna av denna. Det skulle även kunna resultera i att socialtjänsten efter en sådan studie blir mer benägna att utveckla samverkan med förskolan/förskoleklass genom att tydliggöra såväl regler och riktlinjer som konsekvenser av en utebliven orosanmälan.
De brister i samverkan med socialtjänsten som framkommit under studien skulle även dessa kunna vara föremål för vidare forskning. En studie av detta slag skulle således vara av stor relevans för det sociala arbetet då den hade kunnat bidra med utvecklingspotential för samarbetet mellan socialtjänsten och de arenor som ofta kommer i kontakt med barn som far illa. Studier som ovan nämnda inklusive den studie som nu genomförts blir av stor vikt i vårt framtida yrke inom socialt arbete då en stor del av detta innebär just att minimera risken för att barn far illa. Den genomförda studien har belyst komplexiteten kring orosanmälan vilket blir viktigt att ta med sig i framtida yrkesroller. Detta då det medvetandegör vikten av att som socionom ständigt arbeta för att främja ett gott samarbete med
verksamheter som kommer i kontakt med barn som far illa. Socialtjänsten i sig blir och bör ses som en viktig aktör i att informera kring orosanmälan samt innebörden av barn som far illa.
REFERENSLISTA
Alemu Abajobir, Amanuel, Steve Kisely , Gail Williams , Lane Strathearn , Alexandra Clavarino & Jake Moses Najman (2017) Does substantiated childhood
maltreatment lead to poor quality of life in young adulthood? Evidence from an Australian birth cohort study. Switzerland: Springer International Publishing. DOI
10.1007/s11136-017-1517-5
Alvarez, Krisann M., Maureen Kenny, Brad Donohue & Kimberly M Carpin (2004) Why are professionals failing to initiate mandated reports of child
maltreatment, and are there any empirically based training programs to assist professionals in the reporting process?. Aggression and Violent Behavior. 9. 563-
578. 10.1016/j.avb.2003.07.001.
Aspers, Patrik (2011) Etnografiska metoder. Stockholm: Liber AB
Becker, Howard (2008) Tricks and trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber
Beck, Ulrich (2000) Risksamhället - påväg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos AB
Birkler, Jacob (2008) Vetenskapsteori, Stockholm: Liber AB
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber AB
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Brottsförebyggande rådet (2019) Barnmisshandel.
(https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmisshandel.html. Hämtad: 2019-05-15)
Christensen, Tom, Per Lægreid, Paul G Roness & Kjell Arne Røvik (2005)
Cocozza, Madeleine (2013) Barn far illa!: En analys av bristerna i samhällets
familjebygge. Stockholm: Carlsson.
Danermark, Berth (2000) Samverkan - himmel eller helvete? Stockholm: Gothia förlag.
Danermark, Berth. (2003). Samverkan – himmel eller helvete. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Danermark, Berth (2007) Samverkan - himmel eller helvete? Malmö: Gleerups Utbildning AB
Eidenskog, Jakob (2015) Dramatisk ökning av orosanmälningar till
socialtjänsten. Sveriges Television.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dramatisk-okning-av-orosanmalningar-till- socialtjansten. Hämtad: 2019-04-17).
Eklundh, Johanna (2015) Fallet Yara: Detta har hänt. Sveriges Television. (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/fallet-yara-detta-har-hant. Hämtad: 2019-04-03).
Gilbert, Ruth, Cathy Spatz Widom, Kevin Browne, David Fergusson, Elspeth Webb & Staffan Janson (2008) Child maltreatment 1: Burden and consequences
of child maltreatment in high-income countries. Vol 373 January 3, 2009.
DOI:10.1016/S0140- 6736(08)61706-7
Goffman, Erving (2014) Stigma - den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur AB
Hindberg, Barbro (2001) När omsorgen sviktar - om barns utsatthet och
samhällets ansvar. Stockholm: Rädda barnen
Kanste, Outi, Nina Halme & Marja-Leena Perälä (2013) Functionality of
cooperation between health, welfare and education sectors serving children and families. International Journal of Integrated Care. 2013;13(4):None. DOI:
http://doi.org/10.5334/ijic.1070
Killén, Kari (1999) Svikna barn: om bristande omsorg och vårt ansvar för de
utsatta barnen. Andra upplagan. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Lindberg, Kajsa (2009) Samverkan. 1.uppl. Malmö: Liber
Lundén, Karin (2010) Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi
lära av forskningen?. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
(http://www.allmannabarnhuset.se/wp-
content/uploads/2013/11/Att_identifiera_omsorgssvikt.pdf. Hämtad 2019-04-15) Malmö Universitet. Etikprövning för etiskt känsliga studentarbeten.
https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Halsa-och-samhalle- startsida/Student-pa-HS/Etikprovning-/. Hämtad: 2019-05-03).
Olsson, Staffan (2017) Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Malmö: Holmbergs
Riessman, Catherine K (1997). Berätta, transkribera, analysera: En metodologisk
diskussion om personliga berättelser i samhällsvetenskapen. I Hydén Lars-
Christer, och Margareta Hydén, (reds.) Att studera berättelser. Stockholm: Liber Ritzer, George & Jeffrey Stepnisky (2015) Sociologisk teori. Stockholm: Liber AB
Skolverket (2018) Skolans ansvar för barn som far illa.
(https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa. Hämtad: 2019-04-22)
Skolverket (2019) Obligatorisk förskoleklass. (https://www.skolverket.se/regler- och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/obligatorisk-forskoleklass. Hämtad: 2019-04-22) Socialstyrelsen (2014) Barn som far illa eller riskerar att fara illa.
(http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014-10- 4.pdf. Hämtad: 2019-04-22)
Socialstyrelsen (2012) Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga – en
undersökning om omfattning och regionala skillnader.
(https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18653/2012-3- 27.pdf Hämtad: 2019-04-22)
Svensson, Birgitta & Staffan Janson (2008) Suspected child maltreatment:
Preschool staff in a conflict of loyalty. New York: Early childhood education
journal, vol 36, nr 1, s. 25–31.
Svensson, Birgitta, Henrik Andershed & Staffan Janson (2015) A Survey of
Swedish Teachers’ Concerns for Preschool Children at Risk of Maltreatment.
Early Childhood Education Journal. 43. 10.1007/s10643-014-0684-z. Svensson, Birgitta (2013) Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö:
utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Diss. (sammanfattning) Karlstad:
Karlstads universitet, 2013
Swärd, Susanne (2016). Barnkonventionen i praktiskt tillämpning: handbok för
socialtjänsten. Stockholm: Wolters Kluwer
Unicef (2018) Inget barn ska behöva utsättas för våld. (https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn. Hämtad: 2019-04-17)
Von Essen, Ebba (2006) BRIS: Pojkens skola borde ha larmat tidigare.
Aftonbladet, den 22 Februari 2006.
(https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/yvEneg/bris-pojkens-skola-borde-ha-larmat- tidigare Hämtad: 2019-04-03).
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet
(https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf. Hämtad: 2019-05-03)
Webb, Stephen A (2006). Social work in a risk society: social and political
perspectives. New York: Palgrave Macmillan
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och
praktik. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förla
Lagar och offentligt tryck
SFS 1962:700. Brottsbalk SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
SFS 2009:400. Offentlighet och sekretesslag.
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordningen. Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Stockholm:
Informationsbrev
Bilaga 1
Information och förfrågan om deltagande i en kvalitativ undersökning av orosanmälan och dess process, vid Socionomprogrammet, Malmö Universitet.Projektets titel:
Att vara barn är ingen lek – en kvalitativ
Datum:
studie om yrkesverksammas upplevelse av orosanmälan och dess process
Studieansvarig/a:
Josefine Wretman och Stina Lindström
Våra E-poster:
wretmanjosefine@gmail.com, stina.l@telia.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och
samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Socionomprogrammet Nivå: Kandidat
Samtycke från deltagare i projektet
Bilaga 2
Projektets titel: Datum: 2019-04-02
Hej!
Våra namn är Josefine Wretman och Stina Lindström och vi studerar på Malmö Universitet. Vi skriver just nu vårt examensarbete på kandidatnivå där vi undersöker processen av orosanmälan av barn i åldrarna 1-6 med fokus på förskolan och förskoleklassen. Vår handledare vid denna studie är Michael Wallengren Lynch. Vid oklarheter eller funderingar kan ni kontakta honom på
Michael.Wallengren-Lynch@mau.se.
Syftet med studien är att undersöka processen gällande orosanmälan av barn 1-6 år samt se om det finns en rädsla bland förskolepersonal att anmäla. Vi vill även se om resultatet kan visa hur processen eventuellt kan förbättras. Tidigare forskning visar att lärare generellt uppfattar rutiner kring orosanmälan som problematiska, varpå det blir viktigt att belysa eventuella brister för att sedan kunna utveckla och förbättra systemet. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter. Undersökningen kommer genomföras i form av sex stycken kvalitativa intervjuer med
yrkesverksamma inom förskola samt förskoleklass. Urvalet av informanter är målinriktat då vi specifikt vill fokusera på informanternas upplevelser utifrån deras yrkesroll.
Deltagandet i denna studie är helt frivilligt och Du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan motivering. Vidare kommer anonymitet eftersträvas och personliga uppgifter avidentifieras så det inte går att koppla resultatet till enskilda individer som deltar i studien. Konfidentialitet kommer att eftersträvas i undersökningen då ingen obehörig kommer att kunna ta del av materialet.
Materialet kommer även att förvaras oåtkomligt för andra än oss som är författare till studien och enbart delas med handledare, examinator samt opponent. Resultatet av studien kommer att presenteras som en kandidatuppsats på MUEP, Malmö Universitets databas. Allt insamlat material kommer att förstöras efter det att studien avslutats. Du tillfrågas härmed att delta i ovan nämnda studie. Om Du som verksam inom förskolan eller förskoleklass vill och kan deltaga eller har ytterligare frågor kring studien ber vi dig att kontakta oss via e-post vilken finns utskriven i början av detta informationsbrev.
Med vänliga hälsningar,
Josefine Wretman och Stina Lindström
Att vara barn är ingen lek – en kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelse av orosanmälan och dess process
Studieansvariga: Josefine Wretman Stina Lindström Våra E-poster: wretmanjosefine@gmail.com stina.l@telia.com
Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning:
Socionomprogrammet
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
Deltagarens underskrift: ………
Projektets titel: Att vara barn är ingen lek – en kvalitativ studie om
yrkesverksammas upplevelse av orosanmälan och dess process studie om orosanmälan och dess process inom förskolan
Studieansvariga: Josefine Wretman och Stina Lindström Utbildning / nivå: Socionomprogrammet, kandidat
Handledare: Michael Wallengren Lynch
………..……… …………. Datum: ……… . Underskrift: ………. Namnförtydligande: ………...…
Tillstånd från verksamhetschef/motsvarande
Bilaga 4
Projektets titel: En studie om orosanmälan och dess processStudieansvarig/a:
Stina Lindström (stina.l@telia.com)
Josefine Wretman (wretmanjosefine@gmail.com)
Utbildning / nivå:
Examensarbete inom Socionomprogrammet på kandidatnivå
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö Universitet tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ………… Verksamhetschef/motsvarande vid: ………..……… ………… Datum: ……….……… … Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….
Intervjuguide Bilaga 5
6 - 8 yrkesverksamma inom förskolan och förskoleklass.Tematiserad intervju med semistrukturerad intervjumetod.
Hur gammal är du?
Vad har du för typ av utbildning?
Arbete
Vilken åldersgrupp arbetar du främst med?
Hur många år har du varit yrkesverksam inom skolan respektive/och/eller
förskola/förskoleklass?
Hur många år har du arbetat inom din nuvarande tjänst?
Barn som far illa
Hur definierar du begreppet “barn som far illa”?
Orosanmälan
Hur många orosanmälningar har du gjort och/eller varit delaktig i under
din tid som yrkesverksam (om du gjort någon)? (uppskattningsvis)
Beskriv med egna ord orosanmälanprocessen, rutinmässigt samt hur du
eventuellt gjort i praktiken?
Upplever du att du får det stöd du behöver från såväl kollegor, rektor,
EHT-team samt på en strukturell nivå (politik och lag)?
Vilka är dina synpunkter på de lokala rutinerna? Vad fungerar respektive
fungerar inte? Utveckla gärna.
Har du varit verksam under en annan ledning och då arbetat utifrån andra
rutiner, gällande orosanmälan?
Finns det någon utvecklingspotential för rutinerna såväl lokalt som
regionalt?
Upplever du att rutinerna och processen gällande orosanmälan ändrats
över tid?
Finns det någon gång du tvekat inför att göra en orosanmälan?
Varför/varför inte?
Upplever du att det finns någon risk med att göra en orosanmälan?
Samverkan med socialtjänsten
Hur upplever du samverkan mellan förskolan och socialtjänst?
Upplever du att det finns ett stöd från socialtjänsten gällande
orosanmälan?
Hur ser återkopplingen ut från socialtjänsten efter att en orosanmälan
gjorts?
TEMAN Bilaga 6
Tematisering efter analys av empiri från informanterna med hjälp avtranskribering av materialet. Färgerna symboliserar de teman som framkommit under intervjuerna samt kortfattat vad som tagits upp kring dessa teman.
1. Ett svårdefinierat begrepp
Defintionssvårigheter kan komma att skapa en osäkerhet gällande orosanmälan. Konsekvenserna av att begreppet, enligt våra informanter, är svårt att definiera.
2. Rädsla för att anmäla
Identifierade rädslor i materialet: försämrad föräldrakontakt, rädsla för hot från föräldrar, rädslan för att göra fel under processens gång. Rädslan för att göra en anmälan på grund av att det känns fel och normbrytande då så få anmälningar görs. Empirin påvisar genom samtliga identifierade rädslor att processen kring orosanmälan är komplex. Dessa rädslor skapar dilemman kring hanteringen och dilemman kan uppstå huruvida en anmälan ska göras eller inte.
3. Skillnader mellan kommuner
Byråkratiska skillnader och flexibilitet, fördelar och nackdelar med storleken på kommunen samt identifiering av skillnader utefter informanternas egna
upplevelser.
3.1 Samverkan mellan socialtjänst och förskola
Informanterna verksamma inom små kommuner upplever samverkan mer flexibel. Sekretessen anses delvis vara ett hinder enligt samtliga