8.4 Relevans för socialt arbete
8.4.1 Förslag till framtida forskning
Denna studie har utgått från professionellas syn och erfarenheter på män som utövar våld mot kvinnor. Därför är det intressant att undersöka våldsutövarens själva syn, erfarenheter och upplevelser av att utöva våld mot sin partner. Att göra en jämförelse mellan våldsutövarnas och professionellas syn på våld mot kvinnor skulle också vara intressant.
56
Referenslista
Aakvag, H., Thoresen, S. & Överlien, C. (2016). Vold og overgrep mot
barn og unge Definisjoner og typologisering. I C. Överlien, M. Hauge & Schultz, JH (red.) Barn, vold og traumer. Möter med barn i utsatte livssituatsjoner. Universitetsforlaget.
Abrams, D., Harty, M., & Lundin, L. (2012). Mötet med psykiska funktionshindrade personer. I L. Lundin & Z. Mellgren (Red.), Psykiska funktionshinder - stöd och hjälp vid
kognitiva funktionsnedsättningar (s. 163–208). Studentlitteratur AB.
Altonen, M., Kivivouri, J., Martikainen, P. & Salmi, V. (2012). Socio-economic status and criminality as predictors of male violence: Does victim’s gender or place
of occurence matter? British Journal of Criminology, 52 (6), 1192-1211.
Amrhein, P., Miller, W., Yahne, C., Palmer, M., & Fulcher, L. (2003) Client commitment language during motivational interviewing predicts drug use outcomes. J Consult Clin
Psychol. 71(5), 862-78. DOI: 10.1037/0022-006X.71.5.862
Bergström, L. & Rudqvist, A. (2006). Mansfrid: En utvärdering av behandling för män som
dömts för våld i nära relationer. Karlstad universitet.
Brottsoffermyndigheten. (2019). Internationellt arbete för att bekämpa våld mot
kvinnor. Hämtad 19 november 2020
från https://www.brottsoffermyndigheten.se/default.aspx?id=1696
Brottsoffermyndigheten. (2020). Våld i nära relationer. Hämtad 14 oktober 2020 från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB.
Burke, B., Arkowitz, H., & Menchola, M. (2003). The efficacy of motivational interviewing: a meta-analysis of controlled clinical trials. Journal of consulting and clinical psychology,
57
Böhm, T. (2008). Mäns våld mot kvinnor: Psykodynamisk behandling av
kvinnomisshandlare. 150(7). 450–453. hämtad 30 november, 2020,
från https://lakartidningen.se/wp-
content/uploads/OldWebArticlePdf/8/8792/LKT0807s450_453.pdf.
Caman, S. (2017). Intimate partner homicide rates and characteristics. Karolinska
Institutet. https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45867/Thesis_Shilan_Cama n.pdf?sequence=1&isAllowed=y#__utma=1.1159037727.1605518640.1605875671.16061211 37.5&__utmb=1.2.10.1606121137&__utmc=1&__utmx=- &__utmz=1.1606121137.5.4.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=173670051
Gottzén, L. (2013). Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot
kvinnor. https://journals.lub.lu.se/index.php/svt/issue/archive, file:///C:/Users/Ther%C3%A9s e%20Franz%C3%A9n/Downloads/15744-Artikeltext-40376-1-10-20160412.pdf
Hearn, J. (2006) Collateral damage: Men´s ‘domestic’ violence to women seen through men´s relations with men. Sage Publications. https://journals-sagepub-
com.proxy.library.ju.se/doi/abs/10.1177/0264550506060864
Hettema, J., Steele, J. & Miller, W. (2005). Motivational interviewing. Annu Rev Clin
Psychol. 1, 91-111.
https://www.annualreviews.org/doi/full/10.1146/annurev.clinpsy.1.102803.143833
Hydén, M., Överlien, C., Ericson, C., Wiman, M., & Eskil, M. (2016). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 2016(7), 1-
8. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1056817/FULLTEXT05.pdf
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Gothia AB.
Jewkes, R., Flood, M., & Lang, J. (2015). From work with men and boys to changes of social norms and reduction of inequities in gender relations: a conceptual shift in prevention of
58 violence against women and girls. The Lancet, 385, 1580-1589. https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/1673855284?rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Aprimo.
Johansson, T., & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. Liber.
Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Studentlitteratur.
Kastling, L. (2010). Män som slår kvinnor: Om mäns våld och skam i nära
relationer. Themis.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Kriminalvården. (2011). Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården. Utvärdering av
återfall i brott för programdeltagare 2004–2007. Hämtad 1 december, 2020,
från https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/kartlaggningar-och- utvarderingar/6008_slutrapport_idap-behandlin.pdf
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J., & Kalliokoski, A-M. (2001). Slagen dam: Mäns
våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning. Brottsoffermyndigheten.
Länsstyrelsen. (2015). Arbetet med våld i nära relationer i Gävleborgs län – En bild
av läget 2015. Hämtad 23 februari, 2021,
från https://www.lansstyrelsen.se/download/18.44f26481161466409d37c78/1526068075031/ 2016-14.pdf
McCurry, M. (2007). Masculinity studies and male violence: Critique or collusion? Women’s
Studies International Forum, 30(5), 404- 415. https://www-sciencedirect- com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0277539507000623
Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S., & Knutagård, M. (2016). Socialt arbete:
En grundbok. Natur & kultur.
59 Miller, W., Benefield, G., & Tonigan, S. (1993). Enhancing motivation for change in problem drinking: a controlled comparison of two therapist styles. Journal of consulting and clinical
psychology, 61(3), 455-461.
https://www-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/614305569/fulltextPDF/7FE0328EA0A4148PQ/1?accountid =11754
Moyers, T., & Martin, T. (2006) Therapist influence on client language during motivational interviewing sessions. J Subst Abuse Treat. 30(3), 245-51. DOI: 10.1016/j.jsat.2005.12.003
Moyers, T., Miller, W., & Hendrickson, S. (2005). How does motivational interviewing work? Therapist interpersonal skill predicts client involvement within motivational interviewing sessions. Journal of consulting and clinical psychology, 73(4), 590-
598. https://www-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/614419198?pq-origsite=primo
Murphy, C. M., Meyer, S.-L., & O'Leary, K. D. (1994). Dependency characteristics of partner assaultive men. Journal of Abnormal Psychology. 103(4), 729–
735. https://doi.org/10.1037/0021-843X.103.4.729
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2016-05-10). Våldsutövare får behandling över
nätet. Hämtad 12 november, 2020, från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for- kommuner/larande-exempel/visningssida-larande-exempel/?tarContentId=573970
Nordborg, G. (2000). Kvinnofrid: Att förstå bakgrunden till mäns våld mot kvinnor och dess
effekter. Brottsoffermyndigheten.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (2: a rev uppl.). Liber
Payne, M. (2018). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & Kultur.
Patterson, G., & Forgatch, M. (1985). Therapist behavior as a determinant for client noncompliance: a paradox for the behavior modifier. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 53(6), 846–851. DOI: 10.1037//0022-006x.53.6.846
60 Ragg, M. (1999). Dimensions of Self-Concept as Predictors of Men Who Assault Their Female Partners. Journal of Family Violence. 14( 3), 315 – 329.
Regeringen. (2021). Delmål 6: mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hämtad 20 maj, 2021, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhetsmal-6-mans-vald-mot- kvinnor-ska-
upphora2/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab200052798ece423ea0643d242f92a231c387450eb2 ab75ce2c65e2725921d8d9866f080935da2a1430005b7e00d79a2f930f9c3265ea1b82e57523e1 fb295955facd6ec2cf8d9feeb28440d6479f4814aaa8c35adc40e2cd1602
Rikskriscentrum. (u.å.). Sveriges professionella kriscentra för män. Hämtad 12 november, 2020, från https://rikskriscentrum.se.
Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract. 1(55), 305-12.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1463134/
Rying, M (2007). Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Råkil, M (2002). Menns vold mot kvinner: behandlingserfaringer og kunnskapsstatus. Oslo: Universitetsforl.
SFS 1962:700. Brottsbalken. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700
Socialstyrelsen (2010). Behandling av män som utövar våld i nära relationer- en
utvärdering. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-6-34.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Metoder i arbetet med
våldsutövare. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-10-19.pdf
61 Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-
arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/.
Socialstyrelsen. (2020). Behandlingsmetoder för personer
som utövar våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6697.pdf.
Socialstyrelsen. (2020). ATV (Alternativ till våld). https://www.socialstyrelsen.se/utveckla- verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/atv-alternativ-till-vald/
SOU 2015:55.
Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedesrelaterat våld och förtryck. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-
utredningar/2015/06/sou-201
5_55/
SOU (2014:49)
Våld in nära relationer – en folkhälsofråga. https://regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/06/sou-201449/
Stanley, N., Fell, B., Miller, P., Thomson, G., & Watson, J. (2012). Men’s Talk: Men’s Understandings of Violence Against Women and Motivations for Change. Violence against
women. 18(11), 1300–1318.
Strid, S., & Arendt, D. (2020) Våld som system. Våld, maskulinitet och
förändring. Socialmedicinsk tidskrift. 7(2), 235–244.
Åberg, H. (2014). Arbeta med våld: vägledning till psykologisk
våldsbehandling. Studentlitteratur.
Bilaga 1
Intervjufrågor
62 3. I vilken yrkesroll möter du/har du mött män som brukar eller brukat våld i nära relationer?
4. Hur länge har verksamheten funnits?
5. Hur länge har du arbetat inom verksamheten? 6. Hur når verksamheten ut till män?
7. Vilka män är det som kommer till verksamheten, ålder? fäder? 8. Av vilken anledning kommer män till verksamheten?
9. Hur definierar du våld?
10 Arbetar ni efter någon särskild metod/modell?
11 I vilka situationer möter du våldsutövande män och tar del av deras erfarenheter eller berättelser?
12 Vilka orsaker ser du till att män brukar våld i nära relationer? 13 Hur förklarar männen själva våldet?
14 Vilket typ av stöd erbjuder ni?
15 Vilket typ av stöd anser du är mest gynnsamt för att förhindra att män återgår till att bruka våld?
16 Vad säger forskningen? Finns evidens?
17 Ser du utvecklingsmöjligheter inom verksamheten, ge exempel. 18. Har du något mer som du tycker är viktigt och vill föra fram?
Bilaga 2
Informationsbrevet
Informationsbrev och förfrågan om att delta i en studie om mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
Vi heter Therése Franzén och Sally Miro. Vi ska genomföra ett examensarbete på avancerad nivå som är en del av utbildningen till socionomprogrammet vid Jönköping University. Vi söker därmed intervjudeltagera till vår studie.
Syftet med vår studie är att undersöka mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vårt intresse ligger vid att lyfta fram professionellas tankar, erfarenheter och deras uppfattning om varför män utövar våld mot kvinnor i nära relationer. Vi vill också undersöka vilket typ av stöd som erbjuds till män som utför våld. Vi planerar att intervjua professionella inom socialtjänsten som arbetar med män som utövar våld mot kvinnor samt andra verksamheter som vänder sig till män såsom kriminalvården.
63 Deltagande i studien innebär att studien kommer att genomföras med intervju under veckorna 47 och 48, hösten 2020. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av män som utövar våld. Intervjun beräknas ta 40-60 minuter. Det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som du bestämmer. På grund av rådande omständigheter kan intervjun även ske via telefon eller andra digitala länkar. Intervjun kommer att spelas in, om du samtycker till detta. Den informationen som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Resultatet av studien kommer att ske så att ingen organisation, arbetsplats eller person kan identifieras. Inspelningarna kommer att raderas när examensarbetet är färdigt.
Deltagandet i studien är helt frivilligt, vilket innebär att du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Om frågor uppstår kan vi komma att kontakta dig med kompletterande frågor för klargöranden.
Vi tackar på förhand för att du vill medverka.
Therése Franzén Sally Miro
therese.fr@gmail.com sallyalasso11@gmail.com 0736267345 0707591121