PROFESSIONELLAS TANKAR
OCH IDÉER OM VARFÖR
MÄN BRUKAR VÅLD MOT
KVINNOR
År 2021
Therése Franzen och Sally Miro
C uppsats, Hälsohögskolan Jönköping
1
Innehåll
Förord ... 5 Abstract ... 6 Sammanfattning ... 7 1 Inledning ... 9 1.2 Problemformulering ... 10 1.3 Syfte ... 11 1.3.1 Frågeställning ... 11 1.4 Avgränsningar ... 11 1.5 Disposition ... 12 2 Bakgrund ... 122.1 Våldsutövarna en bortprioriterad grupp ... 13
2.2 Professionella är nyckelpersoner ... 13
2.3 Insatser och behandling ... 14
2.3.1 Hur behandling av män vuxit fram i Sverige och övriga länder? ... 15
2.3.2 IDAP, svenskt behandlingsprogram hämtat ur DIAP ... 15
2.3.3 Utvärdering av DAIP och IDAP ... 16
2.3.4 Behandlingsprogram i kriminalvården ... 16
3 Tidigare forskning ... 16
3.1 Vad kan orsaka våldsbeteende? ... 17
3.2 Mäns röster ... 18
3.3 Hälsa hos män som utövar våld ... 19
3.4 Mäns förståelse av våld samt åtgärder män deltar i för att förhindra våld mot kvinnor ... 20
3.5 Motiverande samtal ... 21
4 Teoretisk referensram ... 22
4.1 Maktlöshetsteori ... 22
4.1.1 Att förklara maktlöshetteorin utifrån fyra aspekter ... 22
4.1.2 Individuella orsaksförhållanden ... 23
4.1.3 Grupprelaterade orsaksförhållanden ... 23
4.1.4 Samhällsrelaterade orsaksförhållanden ... 24
4.1.5 Våldsrelaterade orsaksförhållande ... 24
4.2 Maktlöshetsteori en samling av teoretiska utgångspunkter ... 24
4.2.1 Individualpsykologiskt perspektiv ... 24
4.2.2 Socialpsykologiskt perspektiv ... 25
2
4.2.4 Relationellt perspektiv ... 25
4.2.5 Ekologiskt perspektiv ... 26
5 Metod ... 26
5.1 Uppsatsens metod och empiriska val ... 26
5.1.1 Kvalitativ forskningsmetod och perspektiv ... 27
5.1.2 Datainsamlingsmetoder ... 28
5.1.3 Kvalitativa intervjuer och urval ... 28
5.1.4 Tabell, översikt respondenter ... 30
5.1.5 Genomförandet av intervjuerna ... 31
5.2 Transkribering och tematisk analys ... 32
5.1 Tillförlitlighet ... 33 5.2 Etiska frågeställningar ... 34 6 Resultat ... 35 6.1 Strukturella förklaringar ... 35 6.1.1 Normer ... 35 6.1.2 Kultur ... 36 6.2 Psykisk ohälsa ... 36
6.1.1 Förklaringar till ohälsa ... 36
6.2 Makt och kontroll ... 37
6.2.1 Olika känslor, ilska och bristande impulskontroll ... 38
6.2.2 Betydelse av alkohol och droger ... 39
6.3 Insatser och åtgärder ... 39
6.3.1 Behandlingsmetoder och stödinsatser ... 41
6.3.2 Motivation och behandling. ... 42
6.4 Övriga synpunkter ... 43
7 Analys ... 44
7.1 Huvudtema 1. Strukturella förklaringar ... 44
7.1.1 Underliggande tema: Förklaringar till ohälsa samt Normer och Kultur ... 44
7.1.2 Underliggande tema: Makt och kontroll ... 45
7.1.3 Underliggande tema: Olika känslor, ilska och bristande impulskontroll ... 45
7.1.4 Betydelsen av alkohol och droger ... 46
7.2 Huvudtema 2. Insatser och åtgärder ... 47
7.2.1 Underliggande tema: Behandlingsmetoder och stödjandeinsatser ... 48
7.2.2 Underliggande tema: Motivation till behandling ... 48
8 Diskussion ... 49
3
8.1.1 Professionellas tankar och erfarenheter av orsakerna bakom våldsbeteende ... 50
8.1.2 Professionellas betydelse i arbetet mot våld ... 52
8.2 Slutord ... 53
8.3 Metoddiskussion ... 54
8.4 Relevans för socialt arbete ... 55
8.4.1 Förslag till framtida forskning ... 55
5
Förord
Ett stort TACK till alla som har stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Ett varmt tack går till samtliga professionella som tog sig tid för intervjuer och delade med sig av sina tankar och erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare Nina Åkerlund för all hjälp och vägledning som du gav oss under uppsatsskrivandet. Sist vill vi tacka våra familjer som har gett oss energi och stöd.
6
Abstract
Title: Professionals' thoughts and ideas about why men use violence against women Authors: Therése Franzén and Sally Miro
Tutor: Nina Åkerlund Examinator: Klas Borell
Violence in close relationships is a major societal problem that is found in all countries and within every culture (Socialstyrelsen, 2019). Men´s violence against women is recognized as a global societal problem and is a violation of human rights (Brottsoffermyndigheten, 2019). Which also makes violence a current issue in the political debate. With this study we aim to draw attention to the cause of violent behavior and to draw attention to the professionals who work among the perpetrators in close relationships. The focus is on the causes behind the violence and what treatment models society offers those who communicate with violence. Previous research is presented through studies explain what causes the violence, the health of the perpetrators and how treatment has developed in order to stop the violence in the close relationships. The study addresses violence from a perspective of powerlessness where thematic analysis has been used as a tool to shed light on themes from the qualitative empiric, which relate to the causes behind the violence and how the treatment is carried out so that the perpetrators can come to term with their violent behavior. The results indicate that
professionals who work with violence possess both knowledge and are experienced enough about the reasons behind the violent behavior drive and develop treatment and preventive measures in the future. The results can be read as the individuals conditions for growing up are crucial for future mental illness, where lack of close relations and mentalizing ability as well as feelings of shame and guilt seem to be contributing factors to later developing violent behavior. In addition, the results indicate that individuals who have developed violent
behavior have an increased need for both power and control, where both overall and context-bound cultural and societal norms can play a decisive role in how the violence develop. The work of professionals perceived as crucial for how individuals who come to treatment should succeed in achieving change, which indicates that professionals are key-people in the work towards ending men’s violence against women.
7
Keywords: violence in close relationships, men’s violence towards women, the prison services, voluntary organisations, thematic analysis
Sammanfattning
Titel: Professionellas tankar och idéer om varför män brukar våld mot kvinnor Författare: Therése Franzén och Sally Miro
Handledare: Nina Åkerlund Examinator: Klas Borell
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som återfinns i alla länder och inom alla kulturer (Socialstyrelsen, 2019). Mäns våld mot kvinnor erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och är en kränkning av mänskliga rättigheter (Brottsoffermyndigheten, 2019). Vilket också gör våld till ett aktuellt ämne i den politiska debatten. Den här studien vill uppmärksamma orsakerna bakom våldsbeteende och rikta uppmärksamheten mot de
professionella som arbetar med våldsutövarna i nära relationer. Fokus ligger på orsakerna bakom våldet och vilka behandlingsmodeller som samhället erbjuder de som väljer att kommunicera med våld. I tidigare forskning presenteras studier som vill förklara orsakerna bakom våldet, våldsutövarnas hälsa och hur behandling har vuxit fram i syfte att stoppa våld i nära relationer. Studien tar upp våldet ur ett maktlöshetsperspektiv där tematisk analys har använts som redskap för att belysa teman ur den kvalitativa empirin, vilka knyter an till orsakerna bakom våldet och hur behandling genomförs för att våldsutövarna ska komma till rätta med sitt våldsbeteende. Resultatet indikerar att professionella som arbetar med våld besitter både kunskap och erfarenhet nog om orsakerna bakom våldsbeteende för att driva och utveckla behandlingsarbete och preventiva insatser framåt. Resultatet kan tolkas som att individers uppväxtvillkor är avgörande för framtida psykisk ohälsa där bristande anknytning och mentaliseringsförmåga liksom känslor av skam och skuld tycks vara bidragande
orsaksförklaringar till att senare utveckla våldsbeteende. Därtill pekar resultatet på att individer som utvecklat ett våldsbeteende har ett ökat behov av makt och kontroll där såväl övergripande som kontextbundna kultur- och samhällsnormer kan ha en avgörande roll för hur våld utvecklas. Professionellas arbete uppfattas som avgörande för hur individer som kommer till behandling ska lyckas uppnå förändring vilket indikerar att professionella är nyckelpersoner i arbetet mot att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
8
Nyckelord: våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor, kriminalvården, frivilliga verksamheter, tematisk analys
9
1 Inledning
Våld, för att vi ska kunna förstå vad som menas med våld behöver vi förstå definitionen av
begreppets betydelse. I denna studie hänvisas det till regeringens mål om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra varför FN:s definition av våld kan vägleda i ett politiskt och
samhällsövergripande sammanhang. Likaså förklarar vi orsakerna bakom våldet ur ett maktperspektiv där Per Isdals maktlöshetsteori ligger till grund för studiens analys och flertalet av de behandlingsprogram som i resultatet har visat sig gynnsamma i sitt arbete med våldsutövarna. FN:s definition av våld ur The Declaration on the
Elimination of Violence Against Women, som antogs 1993 av FN:s generalförsamling, beskrivs våld och utsatthet mot kvinnor i nära relationer enligt följande;
Varje genusrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker offentligt eller privat (The Declaration on the Elimination off Violence Against Women, 1993, artikel 1).
Denna definition speglar ett brett våldsspektrum där begreppet våld kan vara en eller flera våldsformer och omfatta både ett direkt och ett mer dolt och ständigt pågående våld (Hydén et al., 2016). Våld innebär att tillfoga en annan individ någon form av skada. Skadan kan vara psykisk, fysisk, social, ekonomisk eller materiell. För våldsutövaren handlar det om att få makt och kontroll. I de flesta länder är det olagligt att tillfoga en annan personskada. I juridiska sammanhang är brott som misshandel, våldtäkt, dråp, mord, rån och våld mot tjänsteman olika typer av våldsbrott (Brottsoffermyndigheten, 2019). Våldsbrott regleras av brottsbalken (SFS 1962:700) 3 kap 5 § där det står “den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt döms för misshandel till fängelse”. Straff kan ta sig uttryck i att våldsutövaren kommer in i kriminalvårdens behandlingsprogram.
Enligt Isdal (2001) är våld en funktionell makthandling. Han definierar våld enligt
följande ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill” (s. 34). Våld är att uppfatta som relationella handlingar, dvs. handlingar som utspelas mellan människor och där handlingens kärna är makt. I det verkliga livet är användandet av fysisk makt bara ett av många handlingsalternativ som kan kallas våld och där alla dessa alternativ har ett gemensamt mönster (Isdal, 2001).
10
I Sverige år 2020 var antalet anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 29 200 brott, 17 fall av dödligt våld konstaterades vilka utfördes inom en parrelation. Av misshandelsbrotten utfördes 80 % av någon som offret kände. I trygghetsundersökningar från 2016 visar det sig att i nästan 20 % av fallen begås brotten av en närstående. De vanligaste typerna av våld är systematiska kränkningar och inskränkning av frihet. 85 % av de som utsätts för psykiskt våld utsätts också för fysiskt våld (Brå, 2020). I regeringens jämställdhetspolitiska delmål rymmer delmål 6, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Delmålet är omfattande där ett särskilt fokus läggs på kopplingen mellan maskulinitet och våld och att reducera föreställningar om kvinnors underordning (Regeringen, 2021). År 2015 stod regeringens betänkande Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck klar. Det
övergripande målet i strategin är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra där betoning läggs på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet liksom våldsförebyggande arbete i form av strategiska insatser och behandling för våldsutövare. Uppdraget har delegerats till landets professionella där de spelar en avgörande roll för hur arbetet ska lyckas, i uppgifter hämtade från regeringens betänkande Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). Det krävs behandlare med rätt kompetens
för att upptäcka våld och professionella som har kunskaper om hur våld uppstår och hur våldsutövarna ska bemötas. Professionellas tankar, ideér och erfarenheter blir på så vis ovärderliga i både förebyggande åtgärder som i utvecklingen av riktlinjer och åtgärder. Liksom i de behandlingsprogram som finns tillgängliga för våldsutövare där målet är att stoppa våld, se exempelvis (Åberg, 2014 och Isdal, 2008).
1.2 Problemformulering
Av ovanstående anledningar är det därför nödvändigt att identifiera de orsaker som ligger till grund för mäns våld mot kvinnor, då kunskap om dessa orsaker kan komma att fungera förebyggande i arbetet med att förhindra att våld uppstår och utvecklande av insatser för våldsutövarna. Professionella med anknytning till våldsutövarna anses i tidigare forskning utgöra grunden för kunskapskällan varför deras röster i arbetet mot våld bör lyftas fram. Enligt Länsstyrelsen (2015) saknas särskilt utformade och specialiserade
verksamheter för våldsutövare och våldsutsatta i många av landets kommuner. Trots
professionellas potential att bidra med värdefull kunskap på området rörande orsaker bakom våldsbeteende samt stöd till våldsutövarna i behandlingssyfte är det uppfattningsvis få orter
11 som aktivt arbetar med våldsutövare och de primära orsaksfaktorerna som ligger till grund för våld i uppgifter hämtade från regeringens betänkande Nationell strategi mot mäns våld mot
kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). Till stöd för professionellas
arbete med våld och våldsutövare har denna studie noterat att det saknas lagrum för
behandling av våldsutövare, likt de lagrum som finns till hjälp för tvångsomhändertagande av missbrukare. Istället behandlas våld under brottsbalken där behandling kan föreslås, men utifrån denna studies resultat visar sig vara frivilligt då våldsutövaren själv kan bestämma om han vill gå på behandling eller sitta i fängelse. Stödinsatser för de män som frivilligt söker hjälp för sitt våldsbeteende är därtill uppfattningsvis begränsat medan en rad upplysta stödinsatser finns tillgängliga för våldsoffer.
I arbetet med att komma åt samhällsproblemet är det inte tillräckligt att enbart rikta insatsernas fokus mot våldsoffren. Utan det krävs även ökad kunskap om mäns egna erfarenheter kring våld om en förändring ska vara genomförbar och om våldet mot kvinnor ska minska (Rying, 2007). Mot bakgrund av diskussionen är det på detta område som de professionella utgör en god kunskapskälla. Vidare är både våldsutövarna och de
professionella som arbetar med våld och våldsbeteenden grupper som det finns förhållandevis få studier gjorda på. Det finns således ett behov av att studera detta ämnesfält närmare.
1.3 Syfte
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka professionellas tankar och idéer om varför våld uppstår i nära relationer. Ytterligare syfte med studien är undersöka vilken typ av stöd och behandling som erbjuds till våldsutövare. Uppsatsens syfte besvaras genom följande frågor.
1.3.1 Frågeställning
1. Vilka faktorer lyfter professionella som centrala orsaker till våldsbeteende? 2. Utifrån professionellas arbete, hur ser behandling för våldsutövare ut?
1.4 Avgränsningar
Våld är ett omfattande samhällsproblem som inbegriper alla samhällsklasser men också samhälleliga strukturer och sociala sammanhang. Avgränsningar har därför ansetts
12 majoriteten av våldsutövarna har visat sig vara män (Brå, 2019). Liksom för att belysa den hjälp som våldsutövaren kan få med sitt våldsbeteende, precis som kvinnan kan få hjälp med skydd från våldsutövaren (Kastling, 2010). Att studera våld ur alla synvinklar och ur alla typer av relationer har visat sig allt för omfattande inom den tidsram och med de
begränsningar som funnits till uppsatsens förfogande. Ytterligare orsak till att studien avgränsas till att lägga fokus på män som våldsutövare grundar sig på regeringens
betänkande Nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck (SOU 2015:55) som lägger tyngd på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. En annan avgränsning är att studien endast undersöker professionellas uppfattning och tankar kring varför män brukar våld i nära relationer. Varför studien är avgränsad till att gälla
professionella inom socialtjänst, kriminalvård, stiftelser och övriga organisationer som riktar sig till män som utövar våld. Det för att professionella inom dessa verksamheter är de som våldsutövarna själva vänder sig till eller kommer till i syfte för behandling. Avgränsningar görs också utifrån att litteraturundersökningar visat på att det bedrivs mycket forskning med fokus på offren. Medan forskning med fokus på män som våldsutövare, liksom studier som visar på yrkesverksammas berättelser och erfarenheter av vad som är orsaken till våld i nära relationer återfinns i mindre omfattning, trots att forskning ur våldsutövarens perspektiv och bakomliggande orsaker till våld är ett växande forskningsfält.
1.5 Disposition
Studien är indelad i sju kapitel. I kapitel 1 ges en bakgrund till valt problemområde samt studiens syfte och frågeställningar följt av begreppsförklaring och avgränsningar. I kapitel 2 görs en metodologisk redovisning. Kapitel 3 tar upp tidigare forskning om orsakerna bakom våldsbeteende sett ur ett maktperspektiv. I kapitel 4 ges läsaren en teoretisk referensram som bygger på maktlöshetsteori och vad maktlöshetsteorin är byggd på för grunder, följt av kapitel 5 som utgörs av resultatet av det empiriska insamlade intervjumaterialet. Kapitel 6 består av en analys av det empiriska materialet, kopplat till tidigare forskning och den teoretiska referensramen. Slutligen ges i kapitel 7 en diskussion av det resultat som studien genererat.
2 Bakgrund
I februari 2014 beslutade Sveriges regering om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin stod klar i juni år 2015 och är en del av den
13 svenska jämställdhetspolitiken som är kopplad till Sveriges jämställdhetsmål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I strategin finns ett fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Våld är en brottslig gärning varför de politiska målen handlar om
våldsförebyggande arbete i form av strategiska insatser och behandling. Ett viktigt steg i det arbetet är att tidigt upptäcka våldsutsatthet, pojkar och mäns våld och våldsbeteendets
bakomliggande “orsaker” i uppgifter hämtade från regeringens betänkande Nationell strategi
mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). Regeringen
har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram metodstöd som ska skapa förutsättningar för områdets professionella att genomföra strategin (Socialstyrelsen, 2019).
2.1 Våldsutövarna en bortprioriterad grupp
Kvinnorörelsen var länge drivande i att lyfta frågan om kvinnors rätt till frihet, vilket är den viktigaste anledningen till att börja jobba med våld. Men genom kvinnorörelsens framfart och feministiska perspektiv där kvinnor och barn utgör det största fokuset har våldsutövarna inte prioriterats. Det för att våldsutövaren i de flesta fall är en man beskriver Åberg (2014). Av samma anledning argumenterar Åberg (2014) för att fokuset på våldsutsatta kvinnor fört med sig att behandling som varit tillägnad våldsutövarna haft en begränsad framgång. Främst då politiska ställningstaganden har varit genomsyrad av feministiska perspektiv, där kvinnor och barns utsatthet har prioriterats. Det har medfört att det fram tills idag saknas kunskaper om våldsutövarna och orsakerna bakom våldsbeteende. Män har genom
det feministiskaperspektivet betraktas som farliga och omotiverade till förändring varför kvinnors och barns utsatthet har präglat insatser och behandling (Åberg, 2014).
2.2 Professionella är nyckelpersoner
I dag, år 2021, och sedan ca 5 år tillbaka arbetar en mängd professionella helt eller delvis med frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Våldsförebyggande arbete har fått ett ökat fokus. Det utbildas personal både inom den idéburna sektorn såväl som inom skola, fritids och andra offentliga verksamheter som möter barn och unga för att tidigt upptäcka både utsatthet och våldsbeteende. Fler myndigheter och samhällsaktörer arbetar i högre utsträckning med frågor som rör mäns våld och orsakerna bakom våldet. Rutiner, riktlinjer, föreskrifter,
utvecklingsmedel och vägledningar för arbete inriktat på våldsområdet är också viktiga medel i det våldsförebyggande arbetet i uppgifter hämtade från regeringens betänkande Nationell
14 Denna utveckling har skett då professionella har visat sig vara nyckelpersoner för att
förebygga, upptäcka och stoppa våld. Professionalism är en viktig del för att kunna arbeta med våld, vilket innebär att det krävs behandlare med redskap för att kunna upptäcka att våldet finns, att det måste stoppas och att det kan stoppas. Ökad kunskap om behandlingar och åtgärder som finns för våldsutövaren bidrar till att professionella som möter utsatta också kan känna större hopp när det finns åtgärder för de som utövar våld belyser Åberg (2014).
Trots ett lyft i arbetet som berör våldsutövarna med sikte på att stoppa våld i nära relationer så saknas det fortfarande både kunskap och forskning inom området. I regeringens
betänkande Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedesrelaterat våld och
förtryck (SOU 2015:55) beskrivs att då våld är ett samhällsproblem krävs det att insatser och
behandling för våldsutövarna blir permanenta och långsiktiga inom både statliga- och idéburna organisationer. Likaså behövs specialiserade tjänstebefattningar för att höja kunskapsnivån med ett systematiskt och kontinuerligt arbete i frågor som rör våld och dess bakomliggande orsaker. Därtill belyser Stanley et al., (2012) att det finns forskning om mäns förståelse av våld mot kvinnor där mäns attityder och förståelser för våld i hemmet har utforskats, men att det saknas forskning som undersöker socialsekreterares och
kriminalvårdares perspektiv i frågan om varför män utövar våld. Kastling (2010) nämner att det saknas kunskap inom det professionella fältet om den hjälp och behandling som finns till för våldsutövaren. Hydén et al., (2016) menar att ha kunskaper om varför män utövar våld är av grundläggande betydelse för att bekämpa våld och bakomliggande faktorer till
våldsbeteende. Likaså har professionella inom området påtalat behovet att bygga upp fler riktade insatser till våldsutövare så att det finns tillgängligt över hela landet (Länsstyrelsen, 2019). I uppgifter hämtade från Folkhälsomyndighetens betänkande Våld i nära relationer –
en folkhälsofråga (SOU 2014:49) framhålls också behovet av att tidigt kunna agera vid tecken
på våldsutsatthet och att bygga upp insatser för våldsutövare. Professionella utgör på så vis källan till kunskap och utgör en av nycklarna i det våldsförebyggande arbetet mot våld i nära relationer.
2.3 Insatser och behandling
De senaste årens ställningstaganden inom politiken och inom socialt arbete där våld länge har varit en fråga går vi nu från ett samhälle där behandling för män har ansetts kontroversiellt (Råkil, 2002), till att börja förstå orsakerna bakom våld och synliggöra våldsutövarna som en
15 egen grupp, där insatser och behandling behövs (Hydén et al., 2016). Vilket har lett till en framväxt av olika behandlingsmetoder riktade till våldsutövare, främst inspirerade av kognitiv beteendeterapi (KBT), Psykodynamisk grund och Alternativ till våld (ATV). Där
gemensamma drag är detaljerade analyser av våldshändelser i våldsutövarens liv samt förståelsen av att våldsutövaren själv väljer våld som handlingsalternativ och själv bär ansvaret för sitt val att kommunicera med våld samt livshistoria och känslomässiga orsaker bakom våldsbeteendet i uppgifter hämtade från Folkhälsomyndighetens betänkande Våld i
nära relationer – en folkhälsofråga (SOU 2014:49). Socialtjänsten, kriminalvården och
ideella organisationer har arbetat i stor utsträckning de senaste åren för att utveckla insatser för män som utövar våld i nära relationer. Regeringen har tagit beslut i att det är
socialtjänstens ansvar att våld i hemmet ska upphöra och att alla i familjen får den hjälp och det stöd som de behöver (Socialstyrelsen, 2019)
2.3.1 Hur behandling av män vuxit fram i Sverige och övriga länder?
USA var det första landet som utvecklade behandlingsprogram för män som våldsutövare i slutet av 1970 talet. Programmet hette EMERGE och etablerades i Bosten i 1977
(Socialstyrelsen, 2010). Programmet EMERGE var ett grupprogram som grundade sig på fem olika punkter, vilket är insikt, kognitiv beteende, ventilering, profeminism
och psykoedukation. Fördelar med grupprogram är att gruppen kan förmedla hopp och lära sig av andra. Genom gruppen går det lära sig sociala färdigheter, liksom få stöd och
sammanhållning från gruppen, det ges plats åt att uttrycka sina känslor och det ges även möjlighet att hjälpa andra (Böhm, 2008). Något år senare etablerades AMEND i Denver, RAVEN i St. Louis och år 1981 startade DAIP (Integrated Domestic Abuse Programme) eller Duluthmodellen som det också kallas.
2.3.2 IDAP, svenskt behandlingsprogram hämtat ur DIAP
I Sverige har IDAP funnits som behandlingsprogram inom kriminalvården sedan 2004 men började först att användas i december 2006. År 2011 var det 24 frivårdsenheter i Sverige som bedrev IDAP. Det framgår att behandlingsprogrammet IDAP hämtade sin inspiration från den amerikanska modellen DAIP och riktade sig mot män som dömdes till olika typer av
våldsbrott mot sina partner (Kriminalvården, 2011). Liksom DAIP bygger IDAP på social inlärningsteori och KBT. Syftet med programmet är att mannen ska kunna kommunicera sina
16 tankar och känslor på ett bättre sätt samt att lära sig att hantera konflikter som uppstår i
relationen till sin partner.
2.3.3 Utvärdering av DAIP och IDAP
Både DAIP och IDAP är modeller som har granskats och effekt utvärderats. En amerikansk forskare som heter Gondolf har gjort en omfattande utvärdering av DAIP programmet, och det visade sig att både det psykiska- och fysiska våldet minskade hos merparten av de män som fullföljde programmet. Därtill finns utvärderingar som visat att fullföljning av
programmet endast minskar det fysiska våldet enligt Socialstyrelsen (2010). Den svenska modellen IDAP har utvärderats av kriminalvården. Här visade det sig att IDAP inte har effekt på̊ återfall i våldsrelationer och att det inte finns reducerade effekt på våldsbrott hos de
klienter som genomgått programmet i svensk regi (Kriminalvården, 2011).
2.3.4 Behandlingsprogram i kriminalvården
Under åren 2019–2020 har kriminalvården utvecklat två behandlingsprogram för män som har dömts för våld i nära relationer, vilket är Relationsvåldsprogram (RVP) och
Preventing domestic violence (Predov). RVP är mer omfattande än Predov och det riktas till personer med hög risk för återfall i relationsvåld. Utveckling av programmet Predov har medfört att IDAP inte används lika mycket som tidigare (Socialstyrelsen, 2020). Predov riktar sig tillbåde ungdomar och vuxna med medelrisk för återfall i våldsbrott. Skillnaden
mellan Predov och IDAP är att Predov är ett individuellt program medan IDAP var ett grupprogram. De män som genomgår denna behandling får möjlighet till att träna sina färdigheter för att känna igen tidiga tecken, riskerna med våld, hantera känslor, lösa problem och kommunicera på ett bättre sätt. Då programmen är så nya har de ännu inte hunnit bli effektutvärdera (Socialstyrelsen, 2020).
3 Tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs tidigare forskning kring orsakerna bakom våldsbeteende. Olika aspekter presenteras så som; vad kan orsaka våldsbeteende, män som berättar om sitt våld, hälsa hos våldsutövare, mäns egen förståelse av våld, samt åtgärder som män deltar i för att förebygga våld.
17 3.1 Vad kan orsaka våldsbeteende?
Det finns ett omfattande forskningsfält om våld i nära relationer. Merparten av studierna som hittades var riktade mot brottsoffret, vilket innebär att kvinnans situation oftast var i centrum. När det kommer till förövaren, var den samlade forskningen avsevärt mindre. De flesta studierna har samlat sina informationer genom kvalitativa metoder som exempelvis genom intervjuer med professionella som jobbar inom olika verksamheter samt intervjuer med klienter som går i behandling, se exempelvis Gottzén (2013)
och Bergstöm och Rudqvist (2006).
Mäns våld mot kvinnor har studerats utifrån olika perspektiv och det visar sig att
forskningsfältet kommer fram till flera orsaker som ligger till grund för våldsbeteende. I forskningen urskiljs en trend i att belysa orsaker till våldet ur ett feministiskt perspektiv där maskulinitet och könsmakt svarar för orsaksfaktorer till mäns våld, se exempelvis McCurry (2007). I Hearn (2006) uttrycks svårigheter med att förklara mäns våld då våldet kan ha sin grund i många olika förklaringsmodeller. Allt från biologiska-, psykologiska- till kulturella förklaringar. Historiskt sett finns det en förklaring i vad som har varit konstruerat och kollektivt tillåtet. På så vis behöver mäns våld förstås ur ett socialt sammanhang och belysa frågor om skillnad och mångfald. Hearn (2006) beskriver att våld varierar kraftigt i olika typer av samhällen världen över där normer sätter graden av acceptans och att föreställningar om jämställdhet skulle betyda slutet på manlig dominans i våldskulturer. För att förstå detta krävs en helhetssyn på samhällets problem. Forskningen lyfter fram vikten av att mäns våld mot kvinnor ses i dagsljuset av samhällets strukturer, där frågor om makt och kön står i fokus för
att komma till rätta med våldsproblematiken. I McCurry (2007) beskrivs centrala
könsroller där fokus ligger på att manligt våld har två sammanhängande funktioner, vilket är att på en individnivå används våld av män för att utöva makt och kontroll över enskilda kvinnor och på en strukturell nivå används våld för att ett system för manlig dominans ska upprätthållas. Forskningen indikerar att i det system som männen befinner sig råder det och förutsätts det att ha makt. Dels genom sammansatta funktioner som männen själva deltar i att konstruera, dels genom att det finns samband mellan våld och maskulinitet. McCurry
(2007) förklarar mäns våld i relation till maskulinitet, som att våld kan vara ett sätt att leva
upp till maskulinitetsnormer som skapas i vardagliga relationer. Andra perspektiv på orsakerna till våldet beskrivs i Aaltonen et al. (2012) ur ett kriminologiskt eller sociologiskt perspektiv där våldet främst tycks bero på socioekonomiska förklaringar som fattigdom, låg utbildning, alkoholanvändning av både gärningsmannen och offret.
18 Gottzén (2013) beskriver orsaker till våld bland annat ur individualpsykologiska termer där mäns våld förklaras ur ett mer abnormt perspektiv. Där våldets orsaker kopplas till
barndomen, missbruk eller så ses våldet som kompensation för mannens upplevelse av
otillräcklighet. Gottzén (2013) beskriver hur radikalfeministiska forskare har sökt förklaringar på samhällelig nivå, och synliggjort att mäns våld mot kvinnor förekommer i alla
samhällsgrupper och ser det i första hand som ett uttryck för könsmakt, där mäns våld och hot om våld upprätthåller kvinnors generella underordning. Det visar på den könsmaktsordningen som samhället är präglat av, där män och det som definieras som manligt överordnas och ger större legitimitet. Gottzén (2013) hänvisar till studier om hur nätverkets attityder och agerande påverkar våldsutövarens egna åsikter och handlingar liksom att familjens, vänners och andras respons eller förmodade respons är viktig för våldsutövaren. Manliga vänner kan ge
våldsutövaren informellt stöd för våldet genom att visa på attityder och normer som stöder idéer om kvinnan som underordnad mannen. Vänner kan också ge känslomässigt stöd genom att påvisa mannens rätt till kontroll. Här görs det tydligt att förtryck inom gruppen påverkar individen till att inte ha makt över sin egen situation utan är bunden till gruppens åsikter. I en position av maktlöshet kan det istället skapas tankar, fantasier och drömmar om makt för att leva upp till omständigheterna. Detta är något som också går att läsa om i studentlitteratur som Isdal (2001).
3.2 Mäns röster
Denna studie fokuserar på professionellas tankar och erfarenheter, tidigare studier har
fokuserat på mäns berättelser vilket i denna studie är intressant ur ett jämförande perspektiv i uppfattningen om orsaksförklaringar till varför våld förekommer. Gottzén (2013) genomförde en studie som handlar om mäns berättelser om sitt våld. Den metoden som han använde sig av var intervjuer med 44 män i åldern mellan 17 och 66 år som har utövat våld mot sin partner och som genomgick eller precis avslutat behandling. De män som blev intervjuade hade själva sökt sig till behandling. Syftet med hans studie var att undersöka våldsutövande mäns
berättelser om sitt våld samt hur de redogör för sina skamupplevelser som är kopplade till våldet. Det identifieras fyra narrativa strategier i hur våldsutövarna själva beskriver sitt agerande. Det handlar om att; omdefiniera, kontextualisera och fördöma våldet, samt att visa på det skamliga i sitt agerande. Genom att omdefiniera och kontextualisera våldet tonar männen ned allvaret och omfattningen av våldet och riktar uppmärksamheten mot annat. Genom omdefinitionen förklarar mannen sig själv som normal som på grund av inre eller
19 yttre omständigheter blivit våldsam. På så vis kan mannen distansera sig från en stereotyp förövarroll som kvinnomisshandlare. Mannen kan då skilja handlingarna från sin person. Mannen framställer sig som någon som egentligen är normal och snäll men har
utfört hemska handlingar. Det hjälper männen att hantera hur de tror att det sociala nätverket ska respondera på våldshandlingarna och undvika ett utpekande som kvinnomisshandlare. Upplevelsen av skam utgör därför ett hinder för männen att berätta om sitt våld, istället använder män narrativa strategier för att förklara att de inte är en riktig kvinnomisshandlare.
Bergström och Rudqvist (2006) kommer fram till ett liknande resultat i sin utvärdering av behandling för män som dömts för våld i nära relationer. Där mannen ofta inte anser sig ha några problem och att den uppkomna situationen är bara en tillfällig händelse och att han är oskyldigt dömd. Ibland anser mannen även att om våld skulle ha förekommit så är det
framprovocerat och att partnern då har varit delaktig i den uppkomna våldssituationen. Vilket tyder på att män är medvetna om våldet, men att de inte vill ta konsekvenserna av att de är medvetna om sin våldsutövning. Forskningen är också överens om att bortförklaringar av våldet hjälper männen att söka en mening och förståelse i vad som skett och på så vis återfå kontrollen och sin maktposition. I studentlitteratur som Kastling (2010) går det läsa om hur förnekelse av våld innebär att det tar lång tid för män i behandling innan de erkänner för sig själva och omvärlden att de använt våld i sin relation. Medan de män som tar emot hjälp om hur de ska klara sin relation utan att använda våld ofta är rädda för konflikter och på så vis undviker verbala bearbetningsmöjligheter. Vilket tyder på att de saknar kunskap om hur en nära relation fungerar och inte har lärt sig hur de ska uppföra sig när de hamnar i
konfliktsituationer. Det styrker det som framkommer i forskningen och stämmer överens med de som socionomprogrammet lär ut i relation till anknytningsteori.
3.3 Hälsa hos män som utövar våld
Det finns många förklaringsmodeller och teorier om orsakerna till våld och
aggressionsproblematik. Våldsbeteenden förklaras i teorier och modeller utifrån att det nästan alltid finns en stark ångest, dålig självbild eller bristande självkänsla bakom varje
våldsbeteende. Mäns hälsa beskrivs i tidigare forskning utifrån att dessa individer ofta har höga förväntningar på sig själva, vilka kan vara svåra att uppnå. När förväntningarna inte uppnås förstärks den dåliga självkänslan än mer. Att slå eller kontrollera sin partner blir då ett sätt att dämpa sina egna känslor av osäkerhet (Ragg, 1999). Forskning beskriver också att en
20 självbild som är sammankopplad med skamkänslor inte sällan leder till våldsbeteende och relationsproblem. Att utöva psykiskt- och fysisktvåld mot dem som man älskar blir ett misslyckat försök till att stärka sin egen självkänsla, det leder i sin tur till ännu sämre självkänsla, se exempelvis (Murphy et al., 1994 och Gottzén, 2013). Individer som har en positiv självbild klarar att upprätthålla den när negativa saker inträffar. Men för individer som har en redan dålig självbild förstärks ofta känslan av otillräcklighet som kan leda till
övergeneralisering vilket leder till att individen tar den negativa händelsen personligt (Ragg, 1999). Andra tillstånd som kan leda till våld och våldsbeteende förklaras i forskning utifrån olika neuropsykiatriska symtom. Tillstånd där våld kan förekomma är till exempel ADHD, autism, demens men också vid psykoser och schizofreni. Olika former av
personlighetsstörningar kan också medföra ett våldsamt beteende särskilt där otrygghet, ångest, bristande självkontroll samt empatistörningar förekommer. Likaså är våldsbeteende mer förekommande i samband med intag av olika berusningsmedel som alkohol, narkotika samt vid medicinering av läkemedel som innehåller bensodiazepiner. Därtill har klimat och miljöinverkan en inverkan på om våld uppstår. Under stark stress, frustration och svår kris kan ångest växa och bli mer än en individ klarar av även hos individer som inte har kända psykiska problem sedan tidigare, se exempelvis (Hydén et al., 2016 och studentlitteratur som Abrams et al., 2012). Mannens hälsa och livskvalitet påverkas av att utöva våld i nära relationer. Utifrån Hydén et al. (2016) ligger den självupplevda hälsan för våldsutövande män innan behandling i fall där männen själva har sökt hjälp på samma nivå som en grupp manliga patienter med neuros-, borderline- och psykosdiagnoser samt tungt missbruk. En norsk studie visar att ungefär sju av tio män uppfyllde kriterierna för minst en diagnos. De mest vanliga diagnoser var depression, antisocialpersonlighetsstörning och alkoholproblem (Aakvag et al., 2016).
3.4 Mäns förståelse av våld samt åtgärder män deltar i för att förhindra våld mot kvinnor
Stanley et al., (2012) har utforskat mäns attityder och förståelser för våld i hemmet. Studien erbjöd möjligheten att på djupet undersöka mäns uppfattningar om våld i hemmet och deras tänkande på motiv för att ändra våldsrelaterat beteende. Den valda metoden för datainsamling var fokusgrupper. Det var två manliga forskare som hade ansvar för grupperna och som
21 använde ett strukturerat schema för att vägleda män genom en diskussion som utforskade deras attityder till våld i hemmet samt varför vissa män utövar våld i hemmet och andra inte gör det. De utforskade även vad som skulle motivera män att söka hjälp för att ändra
våldsbeteende. Grupperna började med att besvara termen ”våld i hemmet”. Fysiskt våld var det första svaret som framkallades för män i alla grupper. Vissa grupper nämnde även psykiskt och sexuellt våld. Vissa män erkände att ekonomi kunde användas som ett sätt att kontrollera sina partners, men de ansåg inte att det kunna tolkas som någon typ av våld. Stanley et al., (2012) menar att låg självkänsla hos män var en bidragande faktor till mäns våld i hemmet. Forskningen visade även att de män som har upplevt våld i hemmet i barndomen kan själva utöva våld i vuxen ålder. Stigma, skam och förlägenhet betraktades i alla grupper som hinder för att erkänna våldet och söka hjälp för att ändra det. Män var även rädda att informationen sprids vidare till andra när de söker hjälp. De ansåg att det bästa sättet var att förövaren var anonym när han söker hjälp. Vissa grupper menade att om de söker hjälp så betyder det att de har problem, men de ansåg inte att våld var något problem. Studien visar att män som har barn var mer motiverade till förändring eftersom de ville upprätthålla en positiv bild av sig själva i barnens ögon.
3.5 Motiverande samtal
I de behandlingsmodeller som finns till för våldsutövare ingår i de flesta fall motiverande samtal. Två metaanalyser, var av en jämförde 72 olika studier, kommer fram till att motiverande samtal är en av de mest verksamma metoderna i förändringsprocessen för individer med olika typer av psykiatriska diagnoser liksom beteende störningar samt även vid alkohol- och substansbruk tillsammans med efterföljande behandling. Professionella uttalar sig om att motiverande samtal ger effekter över tid och individerna blir mer benägna till att fullfölja sitt behandlingsprogram än vid behandling där motiverande samtal inte ingår, se exempelvis (Hettema et al., 2005; Burke et al., 2003 och Rubak et al., 2005). Det som behandlaren strävar efter är att skapa förändringsprat (Amrhein et al., 2003 och Moyers & Martin, 2006) . I interaktionen med behandlaren kan motivationen påverkas. Men lika viktigt utifrån vad Patterson och Forgatch (1985) beskriver är bristen på motivation och individens motvillighet till förändring, som indikation på hur allvarlig prognosen för individen är. Detta kan ge en antydan om att behandlaren behöver byta sätt att jobba med individen på. Men målet är att minska individens motstånd och öka förändringspratet vilket har visat sig ha betydelse för om en förändring faktiskt sker. Det som också nämns är att omvänt kan den
22 professionelle prata in individen i motvillighet till förändring vilket inte är önskvärt. Detta ställer höga krav på den som arbetar med motiverande samtal utifrån att det ska ge ett gott resultat, se exempelvis (Amrhein et al., 2003 och Moyers & Martin, 2006).
4 Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska referensram. Det finns en rad olika teoretiska perspektiv på våldsområdet. Studien tar sin utgångspunkt i maktlöshetsteori, då
maktlöshetsteori kombinerar flera olika orsaksförhållanden som samverkar i skapandet av våldsproblem. Utifrån det fokuserar maktlöshetsteori inte bara på en faktor utan på flera medverkande faktorer som tillsammans skapar ett våldsbeteende, vilket ligger till grund för valet av teori. Det följs av en utförlig presentation av Per Isdals teori om maktlöshet.
4.1 Maktlöshetsteori
I följande stycken beskrivs maktlöshetsteori, en teori av Per Isdal, norsk psykolog och
terapeut vid “Alternativ till våld” i Oslo. Utifrån att ha många års erfarenhet tillsammans med en gedigen utbildning har Isdal utformat en teori om hur våld uppstår och hur vi kan se på våld och våldsbeteende. Maktlöshetsteori bygger på delar från andra etablerade teorier som är beskrivna ovan. Nedan följer en beskrivning av maktlöshetsteori där vi i samtliga stycken refererar till Isdal (2001) och hur Isdal beskriver sin teori och förklaringar till våld. De fyra aspekterna av vanmakt och maktlöshet tas upp då de ligger till grund för studiens analys av det empiriska materialet.
4.1.1 Att förklara maktlöshetteorin utifrån fyra aspekter
Relationsvåld är den typen av våld som sker i nära relationer eller maktsystem. Det uppstår från någon som är starkare och tar makt från någon som är svagare. Relationsvåld har sitt upphov i en personlig eller relationell vanmakt. Den personliga vanmakten innebär att individen kan ha problem med självkänslan, dålig självtillit eller personlig osäkerhet. Den relationella vanmakten handlar om svårigheter i nära relationer så som närhet, trygghet, och beroende menar Isdal (2001). Våld och aggression uppstår ofta när vanmakt och andra känslor som ångest och rädsla inträffar samtidigt. Enligt Isdal (2001) är maktlöshetsteorin av stor vikt för att förstå våld och han presenterar fyra olika kategorier av orsaksförhållanden som kan knytas ihop med makt, maktlöshet och kontroll, vilka är:
23
individuella orsaksförhållanden, grupprelaterade orsaksförhållanden, samhällsrelaterade orsaksförhållanden och våldsrelaterade orsaksförhållanden.
Isdal (2001) menar en sammansättning av dessa orsaksförhållanden kan leda till att individen känner sig maktlös och ställs inför vanmakt. Individen får då en känsla och ett behov av att ta makt och kontroll vilket för vissa individer leder till våldsutövande. Strid och Arendt (2020) beskriver att mäns våld kan förklaras som ett uttryck för avsaknad av makt vilket stämmer överens med Isdal (2001) och de beskrivningar han gör av maktförhållanden.
4.1.2 Individuella orsaksförhållanden
Med individuella orsaksförhållanden menar Isdal förutsättningar i individens
inlärningshistoria som har format och skapat ett våldsbeteende hos individen. Det kan vara det som individen har lärt sig genom uppfostran, relationsförhållanden, skola eller på fritiden. Det rör sig även om olika uppväxtvillkor i individens liv som kan ha orsakat en känsla av
maktlöshet, såsom förlust, trauman, mobbning, brist på omsorg, brist på trygghet och skydd eller att individen inte blev sedd, hörd eller förstådd under uppväxten. Dålig självbild och låg självkänsla gör att individen upplever maktlöshet lättare än andra som har en god självbild och bra självkänsla. Utöver samhällskontext och uppväxtförhållanden kan biologiska defekter som kommer från det centrala nervsystemet påverka individen på olika sätt. Det är flera orsaksförhållanden som samverkar för att utveckla ett våldsbeteende. Alla begränsningar i individens handlingsfrihet både psykiska och fysiska kan leder till känslor av maktlöshet vilket kan påverka individen i olika riktningar beroende på individens inre kapacitet.
4.1.3 Grupprelaterade orsaksförhållanden
Grupprelaterade orsaksförhållanden, grupptryck är en vanlig orsak till att en individ blir våldsbenägen och i vissa fall kan det bli så allvarligt så att den enskilde dödar för gruppen eller med gruppens påtryckningar. Gruppen påverkar då den enskilde att begå handlingar som annars skulle vara omöjligt för den enskilde att genomföra. Att vara medlem i en grupp är något som också ger erkännande och tillhörighet, en känsla av att vara omtyckt och värderad. Men hur undviker individen straff, fördömande eller utstötning. Vad inom gruppen är det som ger kärlek och värdighet. Isdal beskriver att den enskilda medlemmen bör göra precis som gruppen vill. En grupp kan framkalla våld och våldet är viktigt och avgörande för individens position i gruppen. Ytterligare en viktig sida av gruppen är att ansvaret tas bort från den enskilde, när en av gruppmedlemmarna utför en handling görs det inte ensamt, utan det är
24 hela gruppen som är bakom den utförda handlingen. Det som Isdal har kommer fram till är att en kombination av individuellt förhållande och grupp förhållande är en bidragande orsak till våldsbeteende hos den enskilde.
4.1.4 Samhällsrelaterade orsaksförhållanden
Isdal (2001) förklarar samhällsrelaterade orsaksförhållanden som olika påverkansfaktorer. Samhälleliga orsaksförhållanden existerar på grund av ramar och villkor som upprättats för människors uppförande. Isdal (2001) menar att ett samhälle som är organiserat på ett sätt som framkallar maktlöshet, kommer att erhålla våld. Ett bra exempel på det är att ett samhälle med stora klasskillnader. Maktlösheten blir större hos dem som är fattiga och rädslan ökar hos de rika över att förlora makt och status. Detta är ett exempel på hur ett samhälle kan framkalla våld.
4.1.5 Våldsrelaterade orsaksförhållande
Det sista orsaksförhållandet som Isdal (2001) tar upp är våldsrelaterade orsaksförhållanden. Med den typen av orsaksförhållanden menar Isdal (2001) att våld kan orsaka nytt våld. Att utöva våld kan vara en reaktion på den egna känslan av maktlöshet och skam. Den som använder våld förstår i flertalet av fallen att det är fel vilket gör att våldsutövaren själv blir rädd för att förlora sin egen värdighet och känslan av att bli älskad.
4.2 Maktlöshetsteori en samling av teoretiska utgångspunkter
Per Isdal har hämtat sin inspiration till teorin om maktlöshet utifrån andra teoretiska perspektiv. Nedan följer en kort beskrivning av vilka teorier som ligger till grund för maktlöshetsteori, vad de säger om makt och hur teorierna inspirerat i behandling.
4.2.1 Individualpsykologiskt perspektiv
Ur ett individualpsykologiskt perspektiv står individen i centrum, här förstås våld ur upplevelser från barndomen. Där våldet som våldsutövaren använder är något som är
inlärt. Kastling (2010) menar att ett barn som skriker i affären inte är olik en man som skriker åt sin partner för att han inte får den uppmärksamheten som han kräver. Inom behandling vill det individualpsykologiska perspektivet möta den enskilda individens behov och göra det
25 möjligt för individen att börja tro på sig själv och se sina möjligheter till förändring se
exempelvis (Payne, 2014).
4.2.2 Socialpsykologiskt perspektiv
Johansson och Lalander (2013) beskriver hur socialpsykologin intresserar sig för människan i ett socialt sammanhang, det vill säga hur det sociala och det psykologiska smälter samman och blandas i möten och situationer. Det socialpsykologiska perspektivet riktas på så vis mot samspelet mellan kvinnan och mannen i deras relation (Nordborg, 2000). Som exempel kan vanmakt upplevas i en relationell situation, där mannen inte har makt eller kontroll, han känner sig då hotad eller ignorerad, våld blir då ett medel för att återta kontrollen över situationen (Isdal, 2001). Det socialpsykologiska perspektivet understödjer samarbete och gruppen blir viktig för att den enskilda individen ska kunna ta makten över sitt eget liv. Inom behandling betonas gemensamt lärande för att skapa sammanhang som alla kan delta i. Ur det socialpsykologiska perspektivet har också radikalt socialt arbete vuxit fram (Bernler &
Johnsson, 2001).
4.2.3 Strukturellt feministiskt perspektiv
På ett strukturellt plan kan mäns våld mot kvinnor ses som ett uttryck för manlig överordning. När mannen är överordnad både i samhället och inom familjen blir våld ett sätt för mannen att upprätthålla makt och kontroll. Det medför en maktobalans mellan könen och ett viktigt steg för att bekämpa våld blir då jämställdhet (Lundgren et al., 2001). Ett strukturellt perspektiv vill möjliggöra förändring inom strukturer för att möjliggöra personlig och
social empowerment för att öka människors makt över den egna situationen (Bernler & Johnsson, 2001).
4.2.4 Relationellt perspektiv
Det relationella perspektivet lägger inte så stor vikt vid maktrelationen. I stället ses våld som ett resultat av konflikt mellan två parter. Det uppmärksammar hur våld pågår mellan män och kvinnor istället för utövat av män mot kvinnor (Mattson, 2013). Relationellt psykologiskt arbete som används inom psykoterapeutisk praktik syftar till att ändra på den enskildes beteende och den inverkan som dennes tankar och känslor har på beteendet. Det psykodynamiska fältet fokuserar på att nuvarande beteende har sin grund i tidigare
26 erfarenheter och relationer vilket kan hjälpa till i förståelsen och meningssökande av
obegripliga beteenden (Payne, 2014), som till exempel våldsutövning.
4.2.5 Ekologiskt perspektiv
Ekologiskt perspektiv utgår från händelser i det verkliga livet. Miljön och den omgivande kontexten utgör därför individens villkor och bär på så vis förklaringarna till hur våld uppstår eller vidmakthålls (Karlsson, 2017). Ett ekologiskt synsätt betonar individuell anpassning, hur individen hanterar makt och sina jagfunktioner samt tror på ett kognitivt-
beteendevetenskapligt lärande. I behandling inriktar sig KBT på att den enskilde ska göra sig av med falska idéer och uppfattningar (Payne, 2014).
5 Metod
Valet av metod och metodologiskt tillvägagångssätt har gjorts utifrån studiens syfte och frågeställningar samt utifrån tidigare forskning och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I detta avsnitt motiveras och beskrivs valet av att göra en kvalitativ studie. Här ges en
presentation av metoden samt en redogörelse av forskningsprocessens olika delmoment och ändamålsenliga utförande.
5.1 Uppsatsens metod och empiriska val
Studien utgår från en kvalitativ undersökningsmetod, där intervjuer med professionella som inriktar sig på våld i nära relationer har getts möjlighet att berätta sina erfarenheter och tankar kring orsakerna bakom våldsbeteende. Liksom hur behandling bedrivs och vilka metoder som används. Området är intressant att utforska då det finns brist på forskning som utgår från professionellas perspektiv om orsakerna bakom mäns våldsbeteende. Likaså intresserar det oss att utforska hur behandling och metoder används för att få bättre förståelse kring det arbetet som görs för att förebygga och stoppa mäns våld mot kvinnor. Intervjuer med professionella som arbetar med våldsutövare ligger därför till grund för studiens empiriska material. Den kvalitativa metoden har valts för att uppfylla studiens syfte genom ett öppet förhållningssätt. Där vi har arbetat deduktivt och använt oss av kunskapsteoretiska
ståndpunkter. Det innebär att materialet har hämtats från verkligheten och sedan analyseras för att på så vis betrakta förhållandet mellan teori och praktik. Studien har velat skapa en
27 förståelse för den sociala verkligheten genom de professionellas kontext och hur de tolkar sin verklighet i arbetet med män som våldsutövare.
5.1.1 Kvalitativ forskningsmetod och perspektiv
Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där tonvikten ligger på ord beskriver Bryman (2011). I vår förståelse av kvalitativ metod lämpar sig modellen väl för forskning som vill beskriva data av en företeelse eller sammanhang som återfinns i omgivningen eller i individens unika kontext i likhet med vad Bryman (2011) beskriver. Syftet är att leta information om det som ska undersökas, hitta dess karaktär och unika egenskaper för att därigenom förstå dess innebörd och mening. Studien förhåller sig mer deduktivt där ett steg i taget följer en logisk ordning under processens gång. Bryman (2011) beskriver en linjärmodell där en teori prövas på det
sammanlagda insamlade materialet. Det vill säga litteraturstudier, tidigare forskning och den empiriska data som samlats in genom intervjuer med professionella inom det område som valts att studera. Kvalitativ forskningsmetod är till skillnad från kvantitativa metoder som inriktar sig på att analysera och jämföra större kvantiteter av data, inriktad på flertalet unika förklaringar från ett mindre antal enheter. Den kvalitativa forskningsmetoden eftersträvar även helhetsförståelse, en form av holistisk filosofi och åskådning som berör olika kvalitativa metoder där forskaren behöver göra ett ställningstagande i sitt metodiska val (Olsson & Sörensen 2007). Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig därför väl med uppsatsens syfte att utifrån ett underifrånperspektiv där professionellas erfarenheter, tankar och uppfattningar behandlar varför män utövar våld mot kvinnor i nära relationer. Därtill det underliggande syftet att undersöka hur de professionella arbetar med våldsutövarna och hur behandling ser ut. Vilket har medfört att det under forskningsprocessen varit av betydelse att både tolka och förstå respondenternas tankar och erfarenheter om orsakerna bakom
våldsbeteende utifrån ett maktlöshetsperspektiv. Det för att under pågående process ha möjlighet att göra nya upptäckter. Förförståelsen till denna studie ger sitt uttryck i avsnittet om tidigare forskning, studier om makt och av Per Isdals maktlöshetsteori samt läsning av regeringens betänkande Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat
våld och förtryck (SOU 2015:55).
28 5.1.2 Datainsamlingsmetoder
Datainsamlingsmetoderna i studien består av intervjuer, vetenskapliga artiklar samt information som har tillfört studien fakta såsom tryckta källor i form av böcker och
myndigheters publikationer. Uppsatsen baseras också på vilket typ av stöd som erbjuds till män som utför våld mot kvinnor. Begränsningar har genomförts till att i första hand försöka hitta artiklar som i huvudsak handlar om professionellas förklaringar till orsakerna bakom våldsbeteende liksom studier gjorda utifrån våldsutövares egna förklaringar. Därefter har vi sökt svar i hur olika teoribildningar beskriver och söker svar i samhällsövergripande såväl som i kontextbundna och individuella förklaringsmodeller på orsakerna bakom mäns våld mot kvinnor. Vi har försökt avgränsa oss helt från att fokusera utifrån kvinnans eller den
våldsutsattas perspektiv.
Artiklarna som har tagits upp i uppsatsen har hämtats från databaserna Primo
och Google Scholar där artiklar har sökts mellan åren 1970–2020. Exempel på sökorden som har använts är “mäns våld i nära relationer mot kvinnor”, “men ́s violence against women”, “violence in close relationship”, “mäns våld mot kvinnor”, “män om sitt våld mot kvinnor”, “män som gått i behandling för våld i nära relation”, “förklaringar till mäns våld mot kvinnor”, “explanations for men's violence against women”, “intervjuer med tidigare våldsamma män”, mäns perspektiv på sitt våld mot kvinnor”, “varför slår män kvinnor?”, “why men beat women”, “mäns tankar kring sitt våld mot kvinnor”, “organisationer som arbetar med våldsamma män”, “behandlingar för våldsamma män”, “stöd till män som utför våldshandlingar mot kvinnor i nära relationer”.
5.1.3 Kvalitativa intervjuer och urval
Kvale (1997) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som ett professionellt samtal i vardagen. Där forskaren vill förstå världen ur respondentens synvinkel, utveckla innebörden av människors erfarenheter och frilägga deras livsvärld före de vetenskapliga förklaringarna. Vi har utgått från forskningsintervjuns sju stadier som Kvale och Brinkmann (2014) tar upp för att göra upp en plan för intervjustudien, vilket är tematisering av intervjuprojekt, planering av själva intervjun, utskrift, analys, verifiering och rapportering. Hela intervjuprojektet var planerat redan innan intervjuerna påbörjades (Kvale & Brinkmann, 2014). I denna studie ingår åtta semistrukturerade intervjuer. Valet av en semistrukturerad intervjumetod baseras på att vi i studien ville beröra förhållandevis specifika teman där vi har utgått från en
29 trots ett visst mått av struktur, frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver inte ställas i den ordning som i intervjuguiden och frågor som inte ingår kan också ställas om de anknyter till något som respondenten har uttalat sig om (Bryman, 2011). Intervjuprocessen är således flexibel vilket tillåter respondenten att ta upp teman som det finns ett speciellt intresse av. Det vill säga över det som respondenten upplever som viktigt vid en förklaring av en händelse, ett beteende, en förståelse eller ett mönster (Bryman, 2011). Därför ska tonvikten ligga på respondentens tolkningar och uppfattningar av frågor och skeenden under intervjun (Bryman, 2011).
I studien kombineras olika typer av urval såsom målinriktat- och strategiskturval.
Intervjupersonerna valdes i första hand utifrån ett målinriktat urval. Det innebär att urvalet var ett medvetet försök att använda individer från enheter som varit relevanta för studiens
forskningsfrågor. Ett strategiskt urval gjordes därefter i värvningen av informant och respondenter, för att eftersöka bästa tillgängliga kunnande (Bryman, 2011). Informanter söktes genom personliga kontakter och genom sökningar på internet via olika verksamheters hemsidor. Här fanns telefonnummer och mailadresser. Vi mailade och bifogade
informationsbrevet. Till dem det inte gick att maila söktes kontakt via telefon. 28 olika verksamheter från olika kommuner har kontaktats varav cirka hälften inte svarade. Fem tackade nej på grund av tidsbrist i den egna verksamheten och tre svarade att de ville deltaga men därefter hördes inget mer trots försök till förnyad kontakt. De respondenter som har medverkat har mellan 3–35 års yrkeserfarenhet av att arbeta med våld och alla är utbildade i socialt arbete antingen via högskola eller interna utbildningsprogram som inriktar sig på behandling av våldsutövare.
I urvalet av respondenterna har det varit viktigt att erfarenhet av våldsutövare har funnits hos respondenterna där samtal och behandling har stått i centrum. Valen grundar sig på
undersökningens syfte och frågeställning, där professionellas tankar och erfarenheter kring orsakerna bakom våldsbeteende och hur behandling är utformad är det som efterfrågas. I studien har vi samlat in egen empiri genom intervjuer med yrkesverksamma från åtta olika enheter som arbetar med våld i nära relationer. Vars huvudsakliga arbetsuppgifter är stöd, rådgivning och behandling. Dessa åtta enheter är spridda i fem olika kommuner från mellersta till södra Sverige och representerar fem olika behandlingsmetoder eller program. Var av tre respondenter kommer från kriminalvården, två respondenter arbetar på ATV mottagningar, ytterligare två respondenter arbetar på olika typer av kriscentrum vilka båda drivs i
socialtjänstens regi. En av respondenterna arbetar i en fristående stiftelse samt medverkar i ett pilotprojekt som drivs med initiativ från länsstyrelserna.
30 Vidden har varit av betydelse då antalet organisationer som arbetar med våldsutövare är begränsat. Vidden har också möjliggjort ett bredare analysunderlag. Urvalet av respondenter har på det viset varit en kombination av bekvämlighetsurval och kedjeurval, där informanten antingen själv har varit respondent eller delegerat uppdraget till bästa person för uppdraget (Bryman, 2011). Intervjuer har erbjudits via telefon eller andra digitala mötesplatser som till exempel zoom och Skype. Kriterierna för urvalet var att respondenten minst skulle ha tjänstgjort i 6 månader med våldsutövare och eller behandling för våldsutövare. Hänsyn till ålder eller kön har inte varit relevant för att uppfylla studiens syfte, då det inte har funnits någon ambition att jämföra dessa kategorier.
5.1.4 Tabell, översikt respondenter
Nedan följer en tabell där en översikt presenterar val av respondenter, deras yrkesroll, antal år i arbete och tidsåtgång för intervjuerna.
Nummer Yrkesroll Antal år arbete Antal minuter
1 Psykoterapeut ATV 10 år 45 minuter
2 Kriminalvården (Frivårdsinspektör) 3 år 60 minuter 3 Behandlare vid Resurscentrum mot våld 3 år 43 minuter 4 Programledare inom frivården 10 år 42 minuter 5 Kriminalvården (Frivårdsinspektör) 18 år 40 minuter
6 Socialpedagog ATV 30 år 45 minuter
7 Behandlare & instruktör inom Manscentrum och Välj att sluta 35 år 52 minuter 8 Socionom, psykoterapi, Kriscentrum samtalsmottagningen 20 år 56 minuter
31
5.1.5 Genomförandet av intervjuerna
När kontakt tagits med respondenterna via e-mail eller telefon där uppsatsens syfte presenterades bokades tid för intervjutillfällen in. Alla intervjuer har gjorts vid olika tidpunkter och samtliga intervjuer har gjorts via telefon. Intervjuerna har rättvist fördelats mellan oss i uppsatsparet och samtliga intervjuer har spelats in. Med hjälp av intervjuguiden har vi fullföljt våra intervjuer i likhet med vad Kvale och Brinkmann (2014) skriver.
Tidsåtgång för genomförandet av varje intervju har varit mellan 40–60 minuter. Kort tid efter varje intervju har intervjun transkriberats och skrivits ut ord för ord för vidare analys i
enlighet med Bryman (2011). Likaså har en sammanfattning gjorts av intervjumaterialet för att på så sätt reflektera över varje intervjusituation (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuerna har genomförts under rådande omständigheter kring restriktioner gällande pandemivågen covid-19. Var av inga fysiska intervjuer har varit intressanta att genomföra. Telefonintervjuer kan istället ha medfört att alla har känt sig avslappnade och trygga. Att andra medier som zoom och Skype inte har används kan bero på tekniska svårigheter. Det har bidragit till att nyansering som ansiktsuttryck och annat kroppsspråk har uteblivit, vilket kan vara en brist enligt Kvale och Brinkmann (2014). Men då intervjuerna har spelats in kan nyanseringar som betoningar på ord urskiljas i materialet. Intervjuerna har planerats med hjälp av
intervjuguiden, vilket har varit vårt verktyg under intervjuerna och i kommande analysprocess (Bryman, 2011). Intervjuguiden bestod av en rad olika frågor som var indelade i grupper med olika teman. I några av fallen har justeringar eller frågor utanför intervjuguiden lagts till. Vi har under intervjuprocessensgång försökt vara flexibla och inte försökt styra samtalen i någon större utsträckning likt vad Bryman (2011) förklarar om den kvalitativa intervjuns
tillvägagångssätt.
Studien har utförts med hänsyn till de fyra etiska principerna vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011).
Respondenterna har fått information om den aktuella studiens syfte och att deltagande var frivilligt. Insamlade data hanteras i enlighet med konfidentialitetskravet. Den insamlade informationen ska används endast för rapportens syfte och personuppgifter behandlas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem (Bryman, 2011).
32 5.2 Transkribering och tematisk analys
Det inspelade intervjumaterialet transkriberades till text kort efter genomförandet. För att inte eventuella meningssammanhang skulle gå förlorade skrevs allt i ett första skede ut. Språklig korrigering har gjorts vid citering där behov har funnits för att göra respondenterna rättvisa (Kvale, 1997). Inspelning och transkribering av intervjuer medför olika fördelar
menar Bryman (2011). Tillvägagångssättet gör att vi kan kontrollera det som sägs i en intervju i efterhand, vilket förbättrar vårt minne och omedvetna tolkningar. Kvale (1997) tar upp återgivelse av nyanserade uttryck. Där vi har gjort ett medvetet val i att inte återge
känslouttryck från intervjuerna. Då nyanseringen inte har varit fullständig på grund av att intervjuerna skett via telefon, då kroppsspråk och annan mimik inte är dokumenterad. Därtill har det inte varit nödvändigt för att uppfylla uppsatsens syfte. Telefonintervjuer i sig kan däremot ha bidragit till andra fördelar. Så som att möjliggöra kommunikation med personer som annars är mycket upptagna. Bryman (2011) menar också att telefonintervjuer kan bidra till att det är enklare att svara på frågor som innehåller ett mera känsligt svar. Därtill har det varit tidsbesparande och effektivt ur en ekonomisksynvinkel vilket Bryman (2011) också tar upp som en stor fördel med telefonintervjuer.
Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. En tematisk analys går ut på att urskilja teman. En lista skapas med de mest centrala teman och SUB teman som ka urskilja, därefter jämförs och kategoriseras temana. Dessa teman och SUB teman är resultatet av noggrann och upprepad läsning (Bryman, 2011). I vårt sökande efter teman har vi letat efter repetitioner, det vill säga återkommande teman. Vi har sökt efter speciella uttryck som kan ha använts av respondenterna. Vi har sökt efter likheter och
skillnader, vilket innebär att vi har undersökt hur respondenterna har diskuterat samma teman på olika eller liknande sätt. Därtill har vi sökt språkliga kopplingar som “på grund av” eller “därför att” då det kan ge information om samstämmiga kopplingar som respondenterna har. I vårt fall har det varit extra intressant då vi letat efter grundläggande orsaksfaktorer till mäns våld. Utöver det har vi försökt tänka på sådant som inte finns med i den insamlade datan. Det har vi gjort genom att ställa oss frågan vad respondenterna inte tar med i sina svar. Denna typ av tematisk analysmodell beskrivs av Bryman (2011). Bryman (2011) benämner
tillvägagångssättet “Framework” och menar att det ska ses som ett ramverk för den tematiska analysen och ett sätt att tänka när det gäller hantering av teman av kvalitativa data.
