“Vad ställer vi för krav på de länder som de globala fonderna ingår i?”
6.2 Förslag till framtida forskning
kunna bidra till mer fokus på hållbarhet vid rådgivningen samt ökade möjligheter att påverka kunderna till att placera hållbart. Dessutom ställer rådgivaren frågor för att kartlägga kundens ekonomi, nuvarande innehav, förväntningar och risknivån (Statman, 2007). Dessa teorier kombinerat med vår empiri indikerar att rådgivningen borde inkludera hållbarhet i frågeformuläret och kartlägga den på samma sätt som risknivån och förväntningar för att uppnå maximal nytta för samhället, ekonomin och miljön. Genom att inkludera hållbarhet i frågeformuläret minskar också pressen på rådgivaren att informera kunden om hållbara alternativ. Det leder således till att den etiska frågan om kundens preferenser inte behöver ifrågasättas ansikte mot ansikte mellan kunden och rådgivaren.
Urvalet av rådgivare ansåg att hållbarhet och hållbara investeringar är framtiden och investerarna värderade avkastning och långsiktighet högst vid investering. Bankernas syn på hållbara investeringar och deras avkastning och positiva fördelar stämmer inte riktigt överens med kundernas. Denna informationsasymmetri skulle kunna minskas genom dels en ökad reglering samt kommunikation ut mot kund, så att ingen kund har fel information om exempelvis hållbara investeringars avkastning och av den anledningen inte investerar i ett hållbart alternativ. Från bankens perspektiv är det viktigt att de är medvetna om hur deras kunder ser på hållbara investeringar och kundens vilja att investera mer hållbart och vad som skulle kunna påverka till det. På så sätt kan klyftan mellan banken och kunden minska och bandet växa sig starkare. Det kan i sin tur leda till att banken på ett framgångsrikt sätt kan öka integreringen av hållbarhet vid rådgivningen och samtidigt påverka kunderna att investera mer hållbart och på så sätt ta sitt samhällsansvar i form av finansiell aktör.
6.1 Vårt bidrag
Förhoppningen med denna studie är att få bankkunder att välja hållbara placeringar när de investerar och överväga hållbarhetskriteriet i sin investeringsstrategi genom en ökad förståelse och kunskap om hållbara investeringar. Samtidigt är målet att få banker att förstå sin position och möjlighet att påverka sina kunder. Bidraget är en studie om hållbar rådgivning vilket behövs för att fylla forskningsgapet och belysa rådgivningens roll för en hållbar utveckling.
6.2 Förslag till framtida forskning
Forskningen är bristfällig då det kommer till ämnet rådgivning och hållbara investeringar vilket öppnar upp för flera inriktningar på kommande studier. Ytterligare forskning kring de förvaltade bolagens transparens samt hur stor inverkan bankerna har på de förvaltade bolagens utveckling skulle även vara intressant. Då denna studie genomfördes mitt under en pandemi så minskade möjligheterna till en bredare undersökning som skulle kunna inkludera fler banker och personer. Studien skulle därför kunna upprepas i större skala där forskarna kan testa att boka in sig på rådgivning och se hur stort fokus på hållbarheten bankerna har. Det fysiska mötet mellan bank och privatperson är också ett förslag till framtida forskning, samt att undersöka vilka som använder sig av privatrådgivning och varför.
Forskningen behöver även fler studier kring den hållbara investeraren då denna inte stämmer överens med verkligheten. Hållbarhet är ett ämne som ständigt utvecklas och den hållbara investeraren likaså vilket medför att forskningen snabbt blir utdaterad och kräver uppdatering.
62
Referenser
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ammann, M., Bauer, C., Fischer, S., & Müller, P. (2019). The impact of the Morningstar Sustainability Rating on mutual fund flows. European Financial Management, 25(3), 520-553. https://doi.org/10.1111/eufm.12181
Aupperle, K. E., Carroll, A. B., & Hatfield, J. D. (1985). An empirical examination of the relationship between corporate social responsibility and profitability. Academy of management
Journal, 28(2), 446-463. https://doi.org/10.5465/256210
Avcılar, M. Y. & Demirgüneş, B. K. (2016). International Business Research. 10(1). doi:10.5539/ibr.v10n1p222
Ax, C. & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen- Ekonomistyrning och hållbar utveckling. Extramaterial (rev. 5 uppl.). Hämtad från
https://www.liber.se/Market/hsk/dne/DNE_978-91-47-11095-7_Ax_Kullven_Liber_Ekonomistyrning_och_hallbar_utveckling.pdf
Bahl, S. (2012). Green banking-The new strategic imperative. Asian Journal of Research in
Business Economics and Management, 2(2), 176-185.
http://www.indiansmechamber.com/uploads/article/18526GREEN%20BANKING-%20THE%20NEW%20STRATEGIC%20IMPERATIV.pdf
Barnea, A., Heinkel, R., & Kraus, A. (2005). Green investors and corporate investment.
Structural Change and Economic Dynamics, 16(3), 332-346.
https://doi.org/10.1016/j.strueco.2004.04.002
Beal, D. J., Goyen, M., & Philips, P. (2005). Why do we invest ethically?. The Journal of
Investing, 14(3), 66-78. https://doi.org/10.3905/joi.2005.580551
Beckett, E. (2019, 30 september). Placeras guide till hållbart sparande. Placera. Hämtad från
https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2019/09/30/varfor-ska-man-investera-hallbart.html
Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, E. (2008). Socially responsible investing in Scandinavia–a comparative analysis.
Sustainable Development, 16(3), 155-168. https://doi.org/10.1002/sd.360
Berry, T. C., & Junkus, J. C. (2013). Socially responsible investing: An investor perspective.
Journal of business ethics, 112(4), 707-720. https://doi.org/10.1007/s10551-012-1567-0
Biswas, N. (2011). Sustainable green banking approach: The need of the hour. Business
Spectrum, 1(1), 32-38. http://admin.iaasouthbengalbranch.org/journal/1_Article5.pdf
BNP Paribas Wealth Management. (u.å). Socially Responsible Investment Solutions. Hämtad 2020-02-01 från
https://wealthmanagement.bnpparibas/asia/en/what-we-do/your-values/responsible-investments.html
Burke, L. & Logsdon, J. M. (1996). How Corporate Social Responsibility Pays Off. Longe Range
63 Cale, Z. (2019, 28 januari). Går att satsa hållbart utan att offra lönsamheten. Fplus. Hämtad från
https://www.fplus.se/gar-att-satsa-hallbart-utan-att-offra-lonsamheten/a/zGPzy9
Carlström, J. (2018, 5 november). Ny granskning: så (o)hållbar är din bank. Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/nordea-samst--bottenbetyg-for-klimat-och-jamstalldhet
Cheah, E. T., Jamali, D., Johnson, J. E., & Sung, M. C. (2011). Drivers of corporate social responsibility attitudes: The demography of socially responsible investors. British Journal of
Management, 22(2), 305-323. https://doi.org/10.1111/j.1467-8551.2011.00744.x
Cerin, P., & Scholtens, B. (2011). Linking responsible investments to societal influence: motives, assessments and risks. Sustainable Development, 19(2), 71-76. https://doi.org/10.1002/sd.508 Coşkun Arslan, M., & Kısacık, H. (2017). The corporate sustainability solution: triple bottom line.http://earsiv.hitit.edu.tr/xmlui/handle/11491/3418#sthash.uBi6eT02.dpbs
David, M & Sutton, D. C. (2011). Samhällsvetenskaplig metod (1:2). Lund: Studentlitteratur. De Geer, H. Borglund, T. & Frostenson, M. (2009). Reconciling CSR with the Role of the Corporation in Welfare States: The Problematic Swedish Example. Journal of Business Ethics (2009) 89:269–283. DOI 10.1007/s10551-010-0393-
De Souza Cunha, F. A. F., & Samanez, C. P. (2013). Performance analysis of sustainable
investments in the Brazilian stock market: a study about the corporate sustainability index (ISE).
Journal of business ethics, 117(1), 19-36. https://doi.org/10.1007/s10551-012-1484-2
Delmas, M. A., Burbano, V. C. (2011). The Drivers of Greenwashing. California management of
review, 54(1), 64-87. https://doi.org/10.1525/cmr.2011.54.1.64
Delmas, M., & Blass, V. D. (2010). Measuring corporate environmental performance: the trade‐ offs of sustainability ratings. Business Strategy and the Environment, 19(4), 245-260.
https://doi.org/10.1002/bse.676
Dorasamy, N. (2013). Corporate social responsibility and ethical banking for developing economies. Journal of economics and behavioral studies. http://hdl.handle.net/10321/1151
Escrig-Olmedo, E., Muñoz-Torres, M. J., & Fernandez-Izquierdo, M. A. (2010). Socially responsible investing: sustainability indices, ESG rating and information provider agencies.
International journal of sustainable economy, 2(4), 442-461. DOI: 10.1504/IJSE.2010.035490 Eurosif. (2018). European SRI Study 2018. Hämtad från
http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2018/11/European-SRI-2018-Study.pdf
Eyraud, L., Wane, A. A., Zhang, C., & Clements, B. (2011). Who’s going green and why? Trends and determinants of green investment. IMF Working Papers, 1-38.
https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1974848
Fair Finance Guide. (2019). Svenska bankers hållbarhetsbetyg 2019. Hämtad från
https://fairfinanceguide.se/media/495458/svenska-bankers-ha-llbarhetsbetyg-2019_stor.pdf
Furlow, N. E. (2010). Greenwashing in the New Millenium. Journal of Applied Business and
64
https://search.proquest.com/docview/506504964/fulltextPDF/3DF39720C0904654PQ/1?accounti d=11261
Globalportalen. (2020). Klimat & Miljö. Hämtad 2020-04-20 från
https://globalportalen.org/amnen/klimat-miljo
Gold standard. (2018a). Corporate Climate Stewardship Guidelines. Hämtad 2020-01-29 från https://www.goldstandard.org/blog-item/corporate-climate-stewardship-guidelines
Gold standard. (2018b). Defining A Corporate Climate Finance Commitment. A Pillar of Corporate Climate Stewardship. Hämtad 2020-01-29 från
https://www.goldstandard.org/sites/default/files/documents/gs_defining_a_corporate_climate_fin ance_commitment.pdf
Gold standard. (2019). Vision and mission. Hämtad 2020-01-29 från
https://www.goldstandard.org/blog-item/corporate-climate-stewardship-guidelines
Goss, A. & Roberts, G. S. (2010). The impact of corporate social responsibility on the cost of bank loans. Journal of banking and finance, 35 (2011), doi:10.1016/j.jbankfin.2010.12.002 Hoque, M., Junkus, J. C., & Berry, T. C. (2010). The demographic profile of socially responsible investors. Managerial Finance. https://doi.org/10.1108/03074351011042955
Hildreth, R. (1837). The History of Banks: To Which Is Added, a Demonstration of the
Advantages and Necessity of Free Competition In the Business of Banking. [Elektronisk resurs].
Hämtad frånhttp://economic.free.fr/crisis/The%20History%20of%20Banks.pdf
Hofmann, E., Meier-Pesti, K., & Kirchler, E. (2007). The decision process for ethical investment.
Journal of Financial Services Marketing, 12(1), 4-16.
https://doi.org/10.1057/palgrave.fsm.4760057
Howcroft, B., Hewer, P., & Durkin, M. (2003). Banker-customer interactions in financial services. Journal of Marketing Management, 19(9-10),
1001-1020. http://dx.doi.org/10.1080/0267257X.2003.9728248
Imperatives, S. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our common future. Accessed Feb, 10. http://www.ask-force.org/web/Sustainability/Brundtland-Our-Common-Future-1987-2008.pdf
Justesen, L. & Mik-meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik (1:2). Lund: Studentlitteratur.
Knoll, M. S. (2002). Ethical screening in modern financial markets: the conflicting claims underlying socially responsible investment. The Business Lawyer, 681-726.
https://www.jstor.org/stable/40688043?seq=1
Lag om finansiell rådgivning till konsumenter (SFS 2018:1225). Stockholm:
Finansdepartementet.
Lindmark, J. (2019a, 30 januari). Fler hållbara fonder i Europa. Morningstar. Hämtad från
65 Lindmark, J. (2019b, 21 november). Ökad hållbarhet i Svenska fonder. Morningstar. Hämtad från https://www.morningstar.se/Articles/News.aspx?title=okad-hallbarhet-svenska-fonder-ny-metod
Lozano, R. (2013). Are companies planning their organisational changes for corporate
sustainability? An analysis of three case studies on resistance to change and their strategies to overcome it. Corp. Soc. Responsib. Environ.Manag. 20 (5), 275-295.
http://dx.doi.org/10.1002/csr.1290
Lozano, R., Nummert, B. & Ceulemans, K. (2016). Elucidating the relationship between Sustainability Reporting and Organisational Change Management for Sustainability. Journal of
Cleaner Production, 125, 168-188. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.03.021
Márquez, A., & Fombrun, C. J. (2005). Measuring corporate social responsibility. Corporate
Reputation Review, 7(4), 304-308. https://doi.org/10.1057/palgrave.crr.1540228
Maslow, A. H. (1943). A theory of motivation. Psychological Review, 50(4), 370- 96.
https://doi.org/10.1037/h0054346
McCammon, A. L. T. (1995). Banking Responsibility and Liability for the Environment: What Are Banks Doing? Foundation for Environmental Conservation. 22(4), 297-305.
https://doi.org/10.1017/S037689290003486X
Naturvårdsverket. (u.å). Vad händer med klimatet?. Hämtad från
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8368-7.pdf
Novethic. (2019). Investing with a purpose. Hämtad från
https://www.novethic.com/fileadmin//user_upload/tx_ausynovethicetudes/pdf_complets/Novethi c_SDGs_Investing_with_a_purpose_PRI-European-Signatories_web_2019.pdf
Oyegunle, A., & Weber, O. (2015). Development of sustainability and green banking regulations: Existing codes and practices.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Peeters, H. (2005). Sustainable development and the role of the financial world. In The World
Summit on Sustainable Development (pp. 241-274). Springer, Dordrecht.
https://doi.org/10.1007/1-4020-3653-1_11
PRI. (u.å.). What are the principles for responsible investment? Hämtad 2020-05-10 från
https://www.unpri.org/pri/an-introduction-to-responsible-investment/what-are-the-principles-for-responsible-investment
Prior, D., Surroca, J., & Tribó, J. A. (2008). Are socially responsible managers really ethical? Exploring the relationship between earnings management and corporate social responsibility.
Corporate governance: An international review, 16(3), 160-177.
66 Ramus, C. A. & Montiel, I. (2005). When Are Corporate Environmental Policies a Form of Greenwashing? Business and society, 44(4), 377-414. DOI: 10.1177/0007650305278120 Riksdagen. (2016). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. (Prop. 2015/16:193). Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/D719F903-297D-4B7A-A7B4-71C80C5B63A9
Ringberg, M. (2019, 5 juni). Ny funktion förenklar hållbart sparande [Blogginlägg]. Hämtad från
https://blogg.nordnet.se/ny-funktion-forenklar-hallbart-sparande/
SCB. (2019). Befolkningens it-användning. Hämtad från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/
Science Based Targets. (u.å). What is science based targets? Hämtad 2020-01-29 från
https://sciencebasedtargets.org/what waching-is-a-science-based-target/
Sida. (2019). Investors and the SDGs. Hämtad från
https://www.sida.se/contentassets/c32b7322b5c94c8086f22ab568d39d97/sisd_broschyr_aug-2019_webb.pdf
Statman, M. (2007). Socially Responsible Investors and Their Advisors. Journal Of Investment
Consulting, 9(1), 15-26. doi: 10.2139/ssrn.997085
Statman, M., & Glushkov, D. (2009). The wages of social responsibility. Financial Analysts
Journal, 65(4), 33-46. https://doi.org/10.2469/faj.v65.n4.5
Svenska Bankföreningen. (2018). Utkast främjande av gröna obligationer. (SOU 2017: 115). Hämtad från https://www.swedishbankers.se/media/3772/f180427y.pdf
Svenska Bankföreningen. (2018a). Bolånemarknaden i Sverige. Hämtad från
https://www.swedishbankers.se/media/3905/1809_bolaanemarknad-2018.pdf
Svenska Bankföreningen. (2019). Hållbarhet - samhällsansvar. Hämtad 2020-01-29 från
https://www.swedishbankers.se/fraagor-vi-arbetar-med/haallbarhet/haallbarhet-samhaellsansvar/
Sveriges forum för hållbara investeringar. (u.å.). Hållbarhetsprofilen. Hämtad 2020-03-04 från
https://www.hallbarhetsprofilen.se/index.html
Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande. Lund: Studentlitteratur.
UNFCCC. (2020). The Paris Agreement. Paris Agreement: essential elements. Hämtad
2020-01-29 från https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement
United Nations Development Programme. (2020). De globala målen. Hämtad från
https://www.globalamalen.se/
Verheyden, T., Eccles, R. G., & Feiner, A. (2016). ESG for all? The impact of ESG screening on return, risk, and diversification. Journal of Applied Corporate Finance, 28(2), 47-55.
https://doi.org/10.1111/jacf.12174
Waterman, R. W., Meier, K. J. (1998). Princial-Agent Models: An Expansion? Journal of Public
67 Weber, O. (2005). Sustainability Benchmarking of European Banks and Financial Service Organizations. John Wiley & Sons, Ltd and ERP Environment. 12(2), 73-87. DOI:
10.1002/csr.077
World Wild Fund for Nature (WWF). (2019). Klimatförändringarnas konsekvenser. Hämtad 2020-01-29 från https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
World Wild Fund for Nature (WWF). (2020). Mänsklig påverkan. Hämtad 2020-05-01 från
https://www.wwf.se/klimat/mansklig-paverkan/
Zenghelis, D. (2012). A strategy for restoring confidence and economic growth through green investment and innovation. Policy Brief. Hämtad från
http://pascalobservatory.org/sites/default/files/pb-zenghelis-economic-growth-green-investment-innovation_0.pdf
Årsredovisningslag (SFS 1995:1554). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554
68
Bilaga 1 - Intervjuguide
Syftet med intervjun är att förstå hur Ni som bank arbetar med hållbarhet i er dagliga verksamhet och bankens upplevda påverkan på sina kunder vid rådgivning.
Inledande frågor:
Kan vi använda ditt namn och befattning i arbetet?
● Namn? (OK att vara anonym) ● Ålder?
● Arbetstitel och arbetsuppgifter? ● Antal år inom banksektorn?
● Arbetar du med hållbara investeringar?
● Vad är Socially Responsible Investments/hållbara investeringar för dig?
Den dagliga verksamheten:
● När introducerades ni för SRI och varför?
● Vad finns det för regler/standarder ni måste förhålla er till gällande hållbarhet? (Vid rådgivning)
● Vad för förändringar har skett under din tid inom banksektorn, inom din tjänst/position? Hur ser skillnaden ut från tidigare? Vad anser ni är skillnaden sedan tidigare vad gäller era rutiner?
- Förhåller ni er till hållbarhet vid tex placeringsrådgivning (företagsrådgivning/privatrådgivning)
- Får ni anställda vara med och påverka rutiner och arbetssätt? Hur isf? ● Hur kontrolleras det att de anställda följer rutinerna?
Hållbarhet och bankkunder (privatpersoner):
● Märker ni av ett hållbarhets-intresse från kunder?
- Om ja: på vilket sätt märker ni av det? Är det en viss typ av person som efterfrågar hållbarhet?
- Om nej: Hur tror ni det kommer sig?
● Hur ser ni på er möjlighet att påverka människor att fatta mer hållbara beslut? (Hur förmedlar ni ert hållbarhetsarbete till kunder?)
● Påverkar tex ni som bank era kunder till hållbara val vid privatrådgivning? Är det ett krav för er att tex förespråka hållbara fonder?
● Får “hållbara kunder” fördelar i någon form?
69
Banksektorns ansvar:
● Skiljer sig banksektorns ansvar mot övriga branscher när det kommer till att satsa på hållbarhet?
● Hur bedömer ni om företagen är hållbara eller ej? Vart går gränsen?
● Hur ser ni på den nuvarande regleringen kring hur hållbarhet ska beaktas? (För lite, för mycket, käppar i hjulet?)
● Upplever ni negativa aspekter med hållbara investeringar? (tex tidsbrist, rapporteringar osv) Förklara.
● Beskriv eventuella risker vid beaktning av hållbarhet (Ekonomiska risker?). - Hur värderas dessa risker? (Finansiellt kontra hållbart?)
● Vilka utmaningar anser du banksektorn står inför gällande en hållbar utveckling?
Övrigt:
70
Bilaga 2 – Enkätundersökning
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Åsa Bengtsson Sandra Berghold