7. Studiens bidrag och framtida forskning
7.2 Förslag till framtida forskning
Studien bidrar med insikten om att personer som har en positiv intention att ha en grön matkonsumtion föredrar snabbmatsrestauranger som profilerar sig som miljövänliga eller klimatpositiva. Denna studie kunde däremot inte påvisa någon form av kausalitet då korrelation inte är lika med kausalitet samt för att undersökningen inte skedde vid två tidpunkter. Därför föreslås vidare forskning att undersöka respondenternas intention vid ett tillfälle och sedan se hur de äter vid ett andra tillfälle för att stärka slutsatserna om att intentionen att ha en grön matkonsumtion speglar det slutgiltiga gröna beteendet.
Begreppet klimatpositiv figurerar inte enbart hos MAX likväl som grön marknadsföring syns till i fler branscher. Även om MAX anses vara en inspirationskälla för att vara ett klimatpositivt företag så föreslås framtida forskning att undersöka betydelsen av begreppet klimatpositiv inom andra branscher. Utöver begreppet klimatpositiv hade det varit intressant att undersöka hur andra attribut framträder i beslutsprocessen; priser, känslor, smakpreferenser och förpackningar. Konsumenters syn på MAX och McDonald’s skulle kunna undersökas bredare och andra preferenser som påverkar restaurangvalet skulle kunna tydliggöras. Det hade även varit intressant att se om miljömässiga beteenden ökar genom att känna delaktighet och involvering, då Vermeir och Verbeke (2006) menar att det är ett framgångsrikt koncept inom grön marknadsföring för att få fler personer att äta miljömässigt.
Denna studie fick inte fram några samband mellan kön, ålder, disponibel inkomst och studiens variabler. Det skulle däremot vara intressant att undersöka samband mellan sysselsättning och påverkan från grön marknadsföring. Detta med anledning av att de med akademisk bakgrund anses kunna ta lärdom av miljöargument lättare och är mer nyfikna för ny kunskap i högre grad än de som inte har studerat (Bissonnette och Contento, 2001; Vermeir och Verbeke, 2005). Det finns stor forskningspotential inom områden gällande grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv, just för att det är så pass nytt och kommer med stor sannolikhet påverka människor till att konsumera mer miljömässigt hållbart i framtiden.
8. Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. 2011. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Ajzen, I. 2019. Theory of Planned Behavior Diagram. Tillgänglig:
https://people.umass.edu/aizen/tpb.diag.html [Hämtad 2020-04-23].
Ajzen, I. & Fishbein, M. 1977. Attitude-Behavior Relations: A Theoretical Analysis and Review of Empirical Research. Psychological Bulletin, 84(5), 888-918.
Ajzen, I. 1991. The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Process, 50(2), 179-211.
Ajzen, I. 2011. Theory of Planned Behavior: Reactions and reflections. Psychology and Health, 26(9), 1113-1127.
Armstrong, G. & Kotler, P. 2017. Principles of Marketing. 17. uppl. London: Pearson.
Bandura, A. 1997. Self-efficacy: The exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company.
Bederoff, J. 2018. Max Burgers ger svar på tal: ”Vi skulle aldrig påstå att vår meny är klimatpositiv om vi inte var säkra på att den är det”. va.se. Tillgänglig:
https://www.va.se/nyheter/2018/11/13/max-burgers-ger-svar-pa-tal-vi-skulle-aldrig-pasta-att-var-meny-ar-klimatpositiv-om-vi-inte-var-sakra-pa-att-den-ar-det/ [Hämtad 2020-05-05].
Belz, F. & Peattie, K. 2012. Sustainability marketing: a global perspective, 2. uppl. Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
Bergfors, C. Bergfors, C. Bergfors, R. & Török, K. 2018. Max: Det här menar vi med klimatpositiv. aktuellhallbarhet.se. Tillgänglig:
https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/max-det-har-menar-vi-med-klimatpositiv/
[Hämtad 2020-03-17].
Bissonnette, M.M. & Contento, I.R. 2001. Adolescents’ Perspectives and Food Choice Behaviors in Terms of the Environmental Impacts of Food Production Practices: Application of a Psychosocial Model. Journal of Nutrition Education, 33(2), 72–82.
Blake, J. 1999. Overcoming the ‘value-action gap’ in environmental policy: Tensions between national policy and local experience. Local environment, 4(3), 257-278.
Bryman, A. & Bell, E. 2011. Business research methods. 3 uppl. New York: Oxford University Press.
Bryman, A. & Bell, E. 2015. Business research methods. 4 uppl. New York: Oxford University Press.
Cherian, J. & Jacob, J. 2012. Greening marketing: A Study of Consumers’ Attitude towards Environment Friendly Products. Canadian Center of Science and Education,12(8), 117-124.
Chowdhury, P. & Samuel, M.S. 2014. Artificial neural networks: a tool for understanding green consumer behavior. Marketing Intelligence & Planning, 32(5), 552–566.
Clark, M.S. & Waddell, B.A. 1983. Effects of moods on thoughts about helping, attraction and information acquisition. Social Psychology Quarterly, 46(1), 31–35.
CLIPOP. u.å. CLIMATE POSITIVE. Let´s restore the climate. Tillgänglig:
https://www.clipop.org/ [Hämtad 2020-05-04].
Collis, J. & Hussey, R. 2014. Business Research: a practical guide for undergraduate and postgraduate students. 4. uppl. London: Palgrave Macmillan
Conner, M. & Armitage, C.J. 1998. Extending the theory of planned behavior: A review and avenues for further research. Journal of Applied Social Psychology, 28(15), 1429–1464.
Conner, M. & Armitage, C.J., 2001. Efficacy of the Theory of Planned Behaviour: A meta-analytic review. British Journal of Social Psychology, 40(4), 471–499. [Hämtad 2020-04-07].
Delfi. 2015. McDonald’s överraskar med oförändrad omsättning. Tillgänglig:
https://www.delfi.se/2015/08/18/mcdonalds-overraskar-med-oforandrad-omsattning/
[Hämtad 2020-04-20].
Dickson, B. 2015. Uppförsbacke inför burgarjättens rapport. svd.se, 22 juli. Tillgänglig:
https://www.svd.se/uppforsbacke-infor-rapport-fran-burgarkedja [Hämtad 2020-04-20].
Differ. 2020. Sveriges Grönaste Varumärke. (Rapport 2019). Tillgänglig:
https://www.differ.se/wp-content/uploads/2020/02/Rapport-Sveriges-Gro%CC%88naste-Var
uma%CC%88rke-2019.pdf [Hämtad 2020-03-31].
Douglas, M. 1976. Relative poverty, relative communication. Traditions of Social Policy, 36, 197-215.
Eisinga, R., Grotenhuis, M. te. & Pelzer, B. 2013. The reliability of a two-item scale: Pearson, Cronbach, or Spearman-Brown? The international Journal of Public Health, 58 (4), 637–642.
Ekman, J. 2019a. Max klimatpositiva burgare prisas av FN. miljo-utveckling.se. Tillgänglig:
https://miljo-utveckling.se/max-klimatpositiva-burgare-prisas-av-fn/ [Hämtad 2020-03-17].
Ekman, J. 2019b. De vinner miljöstrategipriset 2019. miljo-utveckling.se. Tillgänglig:
https://miljo-utveckling.se/de-vinner-miljostrategipriset-2019/ [Hämtad 2020-03-18].
Eliasson, A. 2013. Kvantitativ metod från början. 3 upplaga. Lund: Studentlitteratur.
Emery, B. 2012. Sustainable marketing. New York: Pearson.
Faarup, P.K., & Hanssen, K. 2011. Marknadsundersökningar - i teori och praktik. 1. uppl. Malmö: Liber AB.
Griethuijsen, R.A.L.F., Eijck, M.W., Haste, H., Brok, P.J., Skinner, N.C., Mansour, N., Gencer, A.S. & BouJaoude, S. 2014. Global patterns in students’ views of science and interest in science. Research in Science Education, 45(4), 581–603.
Grunert, K.G. 2011. Sustainability in the Food Sector: A Consumer Behaviour Perspective. International Journal on Food System Dynamics, 2(3), 207-218.
Hagevi, M. & Viscovi, D. 2016. Enkäter: att formulera frågor och svar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Halvorsen, K. & Andersson, S. 1992. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Haws, K.L., Winterich, K.P. & Naylor, R.W. 2014. Seeing the world through GREEN-tinted glasses: Green consumption values and responses to environmentally friendly products. Journal of Consumer Psychology. 24(3), 336-354.
Ho, K.C., Baber, Z., & Khondker, H. 2002. “Sites of Resistance”: Alternative Websites and State-Society Relations. British Journal of Sociology, 53(1), 127–48.
ICA Gruppen. 2018. Sju av tio vill handla mer klimatsmart mat. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2018/sju-av-tio-vill-handla-mer-klim
atsmart-mat/ [Hämtad 2020-03-31].
Internetstiftelsen. 2020. Svenskarna och internet 2019. Tillgänglig:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
[Hämtad 2020-04-20].
IVL Svenska Miljöinstitutet. 2016. Environmental implications of Swedish food consumption and dietary choices. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/C181.pdf [Hämtad 2020-04-07].
Jackson, T. 2005. Motivating sustainable consumption. Tillgänglig:
http://www.sustainablelifestyles.ac.uk/sites/default/files/motivating_sc_final.pdf [Hämtad 2020-04-08].
Jacobsen, D. I. 2002. Vad, hur och varför?. Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsen, D.I. 2017. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Johnson, R.B., Onwuegbuzie, A.J. & Turner, L.A. 2007. Toward a definition of mixed methods research. Journal of Mixed Methods Research, 1(2), 112-33.
Kalafatis, S., Pollard, M., East, R. & Tsogas, M. H. 1999. Green marketing and Ajzen’s theory of planned behaviour: a cross - market examination. Journal of Consumer Marketing, 16(4-5), 441-460.
Konsumentverket. 2015. Marknadsföring med miljöargument. Tillgänglig:
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-och-tjanster/reklam-oc
h-marknadsforing/rapport-2015-17-kartlaggning-av-miljoargument-konsumentverket.pdf
[Hämtad 2020-05-05].
Konsumentverket. 2018. Konsumenterna och miljön 2018. Tillgänglig:
https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/vart-arbete/forskning-och-rapporter/k
onsumenterna-och-miljon/konsumenterna-och-miljon-2018/ [Hämtad 2020-03-31].
Konsumentverket. 2020. Miljöpåståenden i reklam. Tillgänglig:
https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/miljopastaenden-i-reklam/
[Hämtad 2020-03-31].
Liobikienė, G., Mandravickaitė, J. & Bernatonienė, J. 2016. Theory of planned behavior approach to understand the green purchasing behavior in the EU: A cross-cultural study. Ecological Economics, 125, 38-46.
Lunds Universitet. 2020. Vad är hållbarhet. Tillgänglig:
https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet. [Hämtad 2020-04-22].
MAX. 2020. Hållbarhetsarbete 2018/2019.
Tillgänglig: https://www.max.se/ansvar/hallbarhetsrapporter/ [Hämtad 2020-05-05].
MAX. 2019. Max koras som ledande inom hållbarhet och service. Tillgänglig:
https://www.max.se/om-max/pressrum/pressreleaser/max-koras-som-ledande-inom-hallbarhe
t-och-service/ [Hämtad 2020-03-18].
MAX. u.å.a. Klimatpositiva burgare. Tillgänglig:
https://www.max.se/globalassets/download-files/max_klimatpositiva_burgare_se.pdf
[Hämtad 2020-05-04]
MAX. u.å.b. Reklamfilmer. Tillgänglig:
https://www.max.se/globalassets/download-files/max_klimatpositiva_burgare_se.pdf
[Hämtad 2020-05-05].
McDonald’s. 2019a. McDonald’s Hållbarhetsrapport 2018. Tillgänglig:
https://kampanj.mcdonalds.se/hallbarhet/pdf/rapport2018-fullversion.pdf?fbclid=IwAR2TZC
3HfcypLUnGuz98ls8eUuqBvKYgWbOgx91uudedbuL-oFD7d9OknaY [Hämtad
2020-03-16].
McDonald’s. 2019b. Laddstationer. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=r899nnxc8iw [Hämtad 2020-05-05].
McDonald’s Sverige. 2019. Lokala och globala.
https://www.youtube.com/watch?v=R5z15PC7RV8. [Hämtad 2020-05-17].
McKee, S.A., Wall, A., Hinson, R.E., Goldstein, A. & Bissonnette, M. 2003. Effects of an Implicit Mood Prime on the Accessibility of Smoking Expectancies in College Women. Psychology of Addictive Behaviors, 17(3), 219–225.
Mont, O., Lehner, M. & Heiskanen, E. 2014. Nudging- ett verktyg för hållbara beteenden. Naturvårdsverket Rapport 6642. Arkitektkopia AB, Bromma. Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-0.pdf?pid=
14231 [Hämtad 2020-04-15].
Moser, A.K. 2015. Thinking green, buying green? Drivers of pro-environmental purchasing behavior. Journal of Consumer Marketing, 32(3), 167-175.
Naturvårdsverket. 2014. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regerin
gsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion-20140915.pdf [Hämtad
2020-04-07].
Novus. 2020. Rapport: Viktigaste politiska frågan. Tillgänglig:
https://novus.se/wp-content/uploads/2020/03/novusviktigastefrgafeb2020v1.pdf [Hämtad
2020-06-02].
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Kvalitativa och Kvantitativa perspektiv, Forskningsprocessen. 3. uppl. Stockholm: Liber AB
Ottman, J. A. 2011. The new rules of green marketing: strategies, tools, and inspiration for sustainable branding. San Francisco, CA: Berrett-Koehler Pub.
Ottosson, M. & Parment, A. 2016. Hållbar marknadsföring: hur sociala, miljömässiga och ekonomiska hänsynstaganden kan bidra till hållbara företag och marknader , 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Palihawadana, D., Oghazi, P. & Liu, Y. 2016. Effects of ethical ideologies and perceptions of CSR on consumer behavior. Journal of Business Research, 69(11), 4964–4969.
Parment, A. 2015. Marknadsföring, 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Peattie, K. 2001. Towards Sustainability: the third age of green marketing. The Marketing Review. 2(2), 129-146.
Peattie, K. & Crane, A. 2005. Green marketing: legend, myth, farce or prophesy?. Qualitative Market Research: An international Journal. 8(4), 357-370.
Pereira Heath, M.T. & Chatzidakis, A. 2012. Blame it on the marketing: consumers views on unsustainable consumption. International Journal of Consumer Studies, 36(6), 656-667.
Persson, T. 2018. Hållbarhetsduellen: Max vs. McDonald’s. aktuellhallbarhet.se. Tillgänglig:
https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/hallbarhetsduellen-max-vs-mcdonald-s/
[Hämtad 2020-03-18].
Rapaport, P., & Orbell, S. 2000. Augmenting the theory of planned behaviour: Motivation to provide practical assistance and emotional support to parents. Psychology & Health, 15(3), 309–324.
Reijonen, S. 2008. Green and fragile: A study on markets and the natural environment. Köpenhamn: Copenhagen Business School Press.
Reklamombudsmannen. 2019. Anmäld reklam: Reklamfilm för restaurangtjänster från Max. Tillgänglig.
https://www.reklamombudsmannen.org/uttalande/max-burgers?fbclid=IwAR35eZjOSHKRfd
DLyIBI6BB-xP38Qw243AUR8WLQK2uWL6va_u86pX63pCM [Hämtad 2020-05-05].
Saha, M. & Darnton, G. 2005. Green Companies or Green Con-panies: Are Companies Really Green, or Are They Pretending to Be? Business and Society Review, 110(2), 117-157.
Schubert, F., Kandampully, J., Solnet, D. & Kralj, A. 2010. Exploring consumer perceptions of green restaurants in the US. Tourism and Hospitality Research, 10(4), 286-300.
Science Based Target. u.å. About the Science Based Target Initiative. Tillgänglig:
https://sciencebasedtargets.org/about-the-science-based-targets-initiative/ [Hämtad
2020-05-05].
Statens Offentliga Utredningar. 2020. Vägen till en klimatpositiv framtid. (SOU 2020:4). Stockholm: Elanders Sverige AB. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/48ec20/contentassets/1c43bca1d0e74d44af84a0e2387bfbcc/vagen
-till-en-klimatpositiv-framtid-sou-20204 [Hämtad 2020-03-31].
Svensk Handel. 2018. Starkt ökat hållbarhetsintresse hos konsumenterna - och handelsföretagen är redo. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldr
ar/hallbar-handel/svensk-handels-hallbarhetsundersokning-2018.pdf [Hämtad 2020-03-31].
Sveriges Konsumenter. u.å. Hållbar konsumtion. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/ [Hämtad 2020-03-31].
Söderpalm, P. & Wennö, J. 2019. Mediebild, opinion och faktakoll i klimatfrågan. Tillgänglig:
https://cdn2.hubspot.net/hubfs/5186935/Premium%20Content/Mediebild,%20opinion%20oc
h%20faktakoll%20i%20klimatfr%C3%A5gan.pdf. [Hämtad 2020-03-31].
Tan, H-S. 2018. Green products consumption behaviour among industrial engineering undergraduate students based on the theory of planned behaviour. IOP Conference Series: Earth and Environmental Science, 195, 12031.
Thaler, R. H., & Sunstein, C. R. 2008. Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth and Happiness. New York: Penguin Books.
Tricorona. 2018. Hur blir man klimatpositiv?. Tillgänglig:
https://www.tricorona.se/2018/10/12/klimatpositiv-2/ [Hämtad 2020-03-19].
Törner, A. 2020. McDonalds reklam för laddstolpar fälls – är vilseledande. resume.se Tillgänglig:
https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/mcdonalds-reklam-for-laddstolpar-falls-ar-vil
seledande/ [Hämtad 2020-05-05].
Ursachi, G., Horodnic, I.A. & Zait, A. 2015. How reliable are measurement scales? External factors with indirect influence on reliability estimators. Procedia Economics and Finance, 20 (15), 679-686.
U&WE. 2019. Climate Positive. Tillgänglig:
https://www.uandwe.se/en/services/analysis/klimatpositiv/ [Hämtad 2020-03-18].
van Gilder Cooke, S. 2012. Why Going Green Can Mean Big Money for Fast-Food Chains.
Time.com. Tillgänglig: http://content.time.com/time/world/article/0,8599,2111372,00.html [Hämtad 2020-04-10].
Veckans Affärer. 2018. Max är först i världen med klimatpositiv meny – men nu tar även McDonald's upp kampen om att vara grönast. va.se. Tillgänglig:
https://www.va.se/nyheter/2018/09/19/max-ar-forst-i-varlden-med-klimatpositiv-meny--men-nu-tar-aven-mcdonalds-upp-kampen-om-att-vara-gronast/. [Hämtad 2020-03-17].
Verma, J.P. & Abdel-Salam, G.A-S. 2019 . Testing Statistical Assumptions in Research. 1. uppl. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc.
Vermeir, I., & Verbeke, W. 2006. Sustainable Food Consumption: Exploring the Consumer ‘attitude–behavioral Intention’ Gap. Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 19 (2), 169–194.
Winberg, Y. 2019. Max fälls för klimatpositiv marknadsföring. resume.se. Tillgänglig:
https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/max-falls-for-klimatpositiv-marknadsforing/
[Hämtad 2020-05-05].
WWF. 2018. Ny Sifo-undersökning: Unga kvinnor mest oroade och engagerade i klimatfrågan. Tillgänglig:
https://www.wwf.se/nyheter/unga-kvinnor-oroas-och-engageras-mest-i-klimatfragan-283427 1/ [Hämtad 2020-03-31].
WWF. 2020. Companies develop climate positive position together. Tillgänglig:
https://www.wwf.se/foretag/klimat/companies-develop-climate-positive-position-together/