Vår förväntan med studien är att den kan bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Konceptualiseringen som skapats kan även överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. Vi hade en ambition i inledningen av vårt arbete att även undersöka hur den synnedsatte eleven upplever tillgängligheten i sin utbildning men vi valde att avgränsa arbetet på grund av tidsskäl. Det vore oerhört intressant att studera tillgängligheten ur ett elevperspektiv, för vad är tillgänglighet utan att elevernas egna röster involveras?
Ytterligare en intressant aspekt är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar i frågan. Självfallet finns möjligheten att applicera vår metod i syfte att mäta tillgängligheten för elever med synnedsättning på andra platser i Sverige och därmed skapa en deskriptiv bild av tillgängligheten för den synnedsatte eleven ur ett nationellt perspektiv.
Referenser
Abberley, P. (1996). Work, utopia and impairment. I L. Barton (Red.) Disability and society: emerging issues and insights. (s. 61–79). Longman.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Liber. Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Brodin, A. (2011). Tillgänglig utbildning - en mänsklig rättighet även för barn med funktionsnedsättning!?: en kunskapsöversikt inom området med förslag på framtida angreppssätt. [Stiftelsen Karin och Ernsts August Bångs minne].
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Liber. Burman, I. (2016, 20 okt). Skolan brister i stödet till elever med synnedsättning.
https://www.srf.nu/pressrum/debattartiklar/hogre-kompetens-och-battre-samordning-kravs Demeuse, M. (2004). A Set of Equity Indicators of the European Education Systems: A synthesis. I L. Moreno Herrera and G. Francia. Educational Policies. Implications for Equity, Equality and Equivalence. (pp.44–57). Örebro University.
De Verdier, K. (2018). Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1206093&dswid=-4787 De Verdier, K. (2021). Inkludering och anpassningar för elever med synnedsättning och blindhet. I M. Westling Allodi (Red.), Specialpedagogik för lärare. (s. 365-387). Natur & Kultur.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur.
DO (2020, 10 juli). Bristande tillgänglighet. https://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/bristande-tillganglighet/
Ds 2010:20. Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering.
https://www.regeringen.se/49baf8/contentassets/ae6f99c2bb494ff2a66eacc0a7c17364/bortom -fagert-tal---om-bristande-tillganglighet-som-diskriminering-ds-201020
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenkvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området, en kunskapsöversikt. Skolverket.
Fuglerud, K. & Solheim, I. (2008). Synshemmedes IKT-barrierer. Norsk Regnecentral. https://joinup.ec.europa.eu/sites/default/files/document/2014-12/media2141.pdf
Hair, J. F. (2013). Multivariate Data Analysis: Pearson New International Edition [Elektronisk resurs]. Pearson Education Limited.
Johnstone, C., Altman, J., Timmons, J., & Thurlow, M. (2009). Students with visual
impairments and assistive technology: Results from a cognitive interview study in five states. Minneapolis, MN: University of Minnesota, Technology Assisted Reading Assessment.
https://nceo.umn.edu/docs/OnlinePubs/TARA/TARAstudentInterviewStudy.pdf
Küller, R. (1991). Environmental assessment from a neuropsychological perspective. In: T. Gärling & G.W. Evans. (Eds.), Environment, cognition and action: An integrated approach. (pp. 111–147). Oxford University Press.
Lindqvist, M (2017). Elevhälsoarbete för specialpedagoger, en handbok. Studentlitteratur. Lindqvist, R (2017). Funktionshinder. I C. Edling & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. (s. 149-175). Liber.
Ljungberg, N. (2019). Fungerande stöd i skolan för elever med synnedsättning. [Masteruppsats, Stockholms universitet].
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1342825/FULLTEXT01.pdf
Ljunggren, L. (2019). Jag önskar det kunde vara så mycket bättre - Assisterande teknik för elever med synnedsättning i åk 1-5. [Masteruppsats, Stockholms universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1330726&dswid=-7529 Newman, E (2010) Kulört & kontrast. Ljushetskontrastens betydelse för personer med synnedsättning. AB Svensk Byggtjänst.
Nllplus. (2012, 13 nov). Belysning. https://nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och- sjukvard/Funktionsnedsattning/Nedsatt-synblind/Ankarsida-for-diverse-gemensamma-sidor/Miljoanpassningar-for-personer-med-en-synnedsattning/Belysning/
Nyqvist, B. (2018). Produktion av digitala läromedel för elever med blindhet. En
problematiserande studie om tillgängliggörande. [Masteruppsats, Stockholms universitet].
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1195486/FULLTEXT01.pdf Regeringen. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/natio nell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. https://www.do.se/lag-ochratt/diskrimineringslagen-2008567_sfs2008-567 SFS 2010:800 Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2009:6). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2009/funktionsnedsattning/skolsituationen-elever-med-funktionsnedsattning.pdf
Skolinspektionen. (2010:4). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. slutrapport-funktionsnedsattning-gymnasiet.pdf
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolmännens arbete för grundskolelever med funktionsnedsättning. https://www.skolverket.se/getFile?file=3686
Skolverket. (2018). Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr11.
Skolverket. (2021, 13 april). Arbeta med skolans värdegrund.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund
Socialstyrelsen. (2010, 30 sep). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterad hälsoproblem.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6571-pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2013). Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Knepigt läge - livslångt lärande i likvärdig utbildning. Specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2019.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/knepigt-lage---livslangt-larande-i-likvardig-utbildning.-specialpedagogiska-skolmyndighetens-omvarldsrapport-2019.pdf Synskadades riksförbund. (2018). Medlemsundersökning: Levnadsnivåundersökning bland synskadade.
https://www.srf.nu/globalassets/informationsmaterial/jobbet-pengarna-halsan-levnadsnivaundersokning_2018_tillganglig.pdf
SÖ 2008:23. FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet.
Söderqvist Dunkers, T. (2005). Villkor för delaktighet i kamratgemenskap. I U, Kroksmark (Red.), Se på mitt sätt. Om barn och unga med synnedsättning. (s.129–159). Studentlitteratur. Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (femte upplagan). Studentlitteratur.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in school environments- with focus on children with ADHD, autism and Down’s syndrome. (Doctoral thesis). Lunds Tekniska högskola.
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola och skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Vik, A. (2010). Bruk av multimodale lesemedier. En studie av 11 elever som er
starktsvagsynte, på grunnskolens mellom- og ungdomstrinn i Norge. University of Oslo. Det utdannelsevitenskaplige fakultet. Institutt for spesialpedagogikk.
Åström, E. (2009). Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn med synnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning i skola och hem. Linköping University.
Bilaga 1
Hej
Vi heter Petter Brandlöv och Ingela Broström och arbetar på Björknäsgymnasiet, Boden samt Region Norrbotten. Vi läser inom det specialpedagogiska området på Luleå Tekniska Universitet och är nu framme vid att genomföra en studie om synnedsatta elever i skolan. Forskning visar att synnedsatta elever har en svår situation i skolan, både socialt och kunskapsmässigt. Eleverna behöver anpassade hjälpmedel samt lär- och miljöanpassning. Kommunen, regionen och specialpedagogiska skolmyndigheten har olika uppdrag och forskning tydliggör att det krävs ett fungerande nätverk för att synnedsatta elever skall lyckas i skolan. Med denna vetskap vill vi undersöka synnedsatta elevers möjligheter till en tillgänglig skolmiljö.
Alla svar behandlas konfidentiellt utifrån forskningsetiska principer vilket innebär att uppgifter som lämnas kommer att skyddas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Det är helt frivilligt att delta i studien. Vi är intresserade av statistiska mönster och inte enskilda svar som kopplas till dig som respondent. Genom att delta i studien har du möjlighet att påvisa eventuella förbättringsområden för synnedsatta elever i skolan.
Har du frågor eller funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss.
Med vänliga Hälsningar
Petter Brandlöv Ingela Broström
Luleå Tekniska universitet Luleå Tekniska Universitet
Tfn: 070-233 41 40 Tfn: 070-555 71 42
Bilaga 2
Enkätfrågornas utformning och intern reliabilitet
Social miljö, Intern reliabilitet 0,80 CA
Skala: -2 ingen delaktighet - +2 mycket hög delaktighet Fråga: Jag upplever att …
- den synnedsatta eleven deltar i den sociala gemenskapen i klassen - den synnedsatta eleven deltar i klassens gemensamma aktiviteter
- den synnedsatta eleven deltar på friluftsdagar i samma utsträckning som övriga elever Skala: -2 inte alls - +2 i allra högsta grad
Fråga: Jag upplever att …
- vårdnadshavare arbetar aktivt för att samverka med skolan - det är accepterat att vara på olika sätt i vår skola
Pedagogisk miljö, Intern reliabilitet 0,84 CA
Skala: -2 inte alls - +2 i allra högsta grad Fråga: Jag/skolan …
- använder anpassade läromedel till elever med nedsatt synfunktion
- använder anpassade syntekniska hjälpmedel till elever med nedsatt synfunktion - använder digitala läromedel till elever med nedsatt synfunktion
- har kunskap om inlärningssvårigheter som en synnedsättning kan medföra - har personalresurser för att täcka synnedsatta elevers behov
Fysisk miljö, Intern reliabilitet 0,86 CA
Skala: -2 ingen tillgänglighet - +2 mycket hög tillgänglighet Fråga: Jag upplever att den synnedsatta eleven …
- har tillgång till skolans samtliga lokaler - kan delta i alla skolans aktiviteter utomhus - kan delta i alla skolans aktiviteter inomhus
Skolans kompetensarbete, Intern reliabilitet 0,85 CA
Skala: -2 låg grad - +2 hög grad Fråga: I vilken grad anser du att …
- kompetensen på skolan innebär att lärmiljön är tillgänglig
- pedagoger på skolan har kunskap för att undervisa elever med en nedsatt synfunktion - pedagoger på skolan har förutsättning att undervisa elever med en nedsatt synfunktion
Skolans planeringsarbete, Intern reliabilitet 0,82 CA
Skala: -2 inte alls - +2 i allra högsta grad Fråga: Det finns rutiner angående …
- utvärdering av särskilt stöd
- planering av samverkan för stödåtgärder
- ansvarsfördelning mellan undervisande lärare och elevassistent - stadieövergångar, överlämnande information vid stadiebyte
- när skolan kontaktar externa stödfunktioner såsom SPSM, region, kommun eller annan aktör