Den här studien omfattas av en tvärsnittsdesign med en kvantitativ analys som bygger på den hypotetisk-deduktiva metoden. Vår teori och förståelse gjorde att vi satte upp en hypotes, ett antagande att skolans kvalitetsarbete kan förklara elevers lärmiljö. Hypotesen prövades genom precisa och adekvata frågor till respondenterna och därefter bearbetade data genom statiska analyser (Bryman, 2018).
Både Bryman (2018) och Ejlertsson (2019) menar att enkätfrågorna skall definieras av en teoretisk kunskapsbas samt att man fångar in det som anses vara centralt för begreppet man mäter. Vår webbenkät utformades i Evasys enkätformulär efter att vi var väl insatta och pålästa i de teorier där frågorna skulle återges och integreras, samt att frågorna stod i relation till syftet. Evasys är ett IT-system som används för att skapa och hantera webbaserade enkäter (surveys). Systemet används frekvent vid högskolor, universitet och av flera regioner.
Vi skapade ett eget formulär baserat på en standardiserad evasysmall. Att använda ett väl beprövat instrument gör att det är lättare för respondenterna att fylla i svaren i enkätformuläret vilket ger större precision. Evasys är automatiserat, det vill säga att svaren samlas in i systemet och det sker en omedelbar bearbetning av insamlad data. Systemet kodar och läser in data utan mellanhänder, vilket minskar risken för felkällor och inmatningsfel. Från Evasys exporterades datamaterialet direkt till mjukvaruprogrammet IBM SPSS vilket säkerställer att kvalitén och hanteringen av undersökningssvaren har hanterats på ett så bra sätt som möjligt.
Hög innehållsvaliditet enligt Ejlertsson (2019) är att “frågor är konstruerade på ett sådant sätt att de mäter korrekt enligt samstämmiga experters bedömning” (Ejlertsson, 2019, s. 120). Vid konstruktion av enkätfrågorna har vi använt oss av SPSMs (2013) standardiserade indikatorer för en tillgänglig lärmiljö samt Demeuse (2004) och skolinspektionen (2010) har legat till grund för skolans kvalitetsarbete. Vår upplevelse är att begreppen i studien är teoretiskt förankrade och att operationaliseringens innehåll motsvarar begreppens innehåll. Operationalisering gjorde att frågorna inom begreppen blev mätbara och att vi fick ett internt samband när vi skapade ett index genom flervariabelprincipen (Hair, 2013). Att skapa index, det vill säga ett antal frågor som mäter samma sak, är mer tillförlitligt än att bara använda sig av en fråga för att mäta något eller för att fånga in ett begrepp. Genom att räkna på det standardiserade måttet Cronbach`s alpha, CA, anges intern reliabilitet. Alla våra begrepp låg på 0,80 och över, vilket kan jämföras med det generella gränsvärdet 0,70. Trots att många faktorer kan påverka värdet på CA och att det kan vara svårt att dra en generell gräns, har vi ett tydligt mått på den interna konsistensen (inre kongruens) när alla våra värden ligger mellan 0,80–0,86 CA. Detta ses som hög reliabilitet.
32
En hög reliabilitet på enkätfrågorna innebär att den statistiska regressionsanalysen blir mer tillförlitlig, vilket medför att det finns inget (eller litet) systematisk fel enligt Bryman (2018). Intern validitet innebär med vilken säkerhet man kan dra slutsatser om orsakssamband (Bryman, 2018). Vi har studerat sambandet mellan olika begrepp, och resultatet visar en positiv korrelation mellan skolans kvalitetsarbete och lärmiljön, det vill säga att det finns ett samband. Vårt insamlade data ligger på nominal- och ordinalskalenivå, vilket har begränsat vilka analyser vi har kunnat genomföra. Hade vi haft en rikare data på exempelvis intervall- och/eller kvotskala hade vi kunnat få fram mer specifik data (Backman et al., 2012). Men med den insamlade data som vi har att tillgå kan vi endast med säkerhet säga att det finns ett statistiskt samband mellan skolans kvalitetsarbete och lärmiljön. Med en korrelation kan man spekulera att den ena variabeln orsakar den andra, det vill säga ett kausalt samband (orsak-verkan) samband ”men vi kan sällan vara säkra på att ett orsakssamband föreligger mellan två faktorer bara för att vi vet att det finns en korrelation mellan dem” (Backman et al., 2012, s. 320). För att ha skäl att tro att någonting (x) orsakar en viss effekt på (y) krävs det olika strategier för att experimentellt kontrollera orsak-verkan (Bryman, 2018), och detta inkluderar inte denna studie. Extern validitet handlar om vi har goda skäl att tro att resultatet kan generaliseras till andra sammanhang än de vi har studerat (Backman et al., 2012). Studien bygger inte på slumpmässigt urval. Därav är generaliseringsanspråken rent statistiskt sett begränsad. Vår studie har genomförts i två olika regioner i Sverige med ett målinriktat bekvämlighetsurval Respondenterna som var relevanta för studien kom från olika aktiva synnätverk (SPSM, region, kommun) där olika yrkesgrupper arbetar nära en eller flera elever med nedsatt synfunktion i grundskolan. Vi har fått svar från samtliga yrkesgrupper som arbetar med synnedsatta elever. Det tillgängliga externa stödet (SPSM, region, kommun) som redovisas i studien gäller över hela landet (SFS 2010:800), varvid vi har skäl att tro att resultatet ändock har en viss förmåga att kunna generaliseras inom vår population.
Den ekologiska validiteten kan enligt Bryman (2018) vara i riskzonen eftersom att besvara en webbaserad evasys enkät tillhör inte en naturlig situation för våra respondenter. Resultatet har inte framkommit i en naturlig situation utan genom statistiska analyser i ett dataprogram. Med ett högt bortfall i en studie är risken stor för felaktiga generaliseringar. I kvantitativa studier är bortfall en central faktor menar Ejlertsson (2019) och betonar att det spelar ingen roll hur bra frågorna är ställda och vilka metoder man använt sig av för att säkerställa validitet och reliabilitet, om man har ett stort bortfall. Vi har en svarsfrekvens på 56,5%. En faktor som kan förklara att respondenter inte har deltagit i undersökning kan bero på att enkäten endast fanns tillgänglig under fyra veckor och under dessa veckor inföll skolornas påsklov. Tidpunkten för enkäten var inte optimal eftersom skolan förmodligen har avslutande uppgifter och aktiviteter före påsklovet som tar skolpersonalens tid i anspråk. Detta kan ha bidragit till att enkäten bortprioriterades även om intensionen har varit att besvara enkäten. Enkäterna skickades ut via e-post och under tiden som enkäten var öppen för svar kan respondenterna ha varit sjuka eller lediga. Detta kan ha orsakat att enkäten aldrig nådde fram till mottagaren innan undersökningen stängdes. Ytterligare en faktor som kan förklara bortfallet är att när undersökningen pågick drabbades samhället av en pandemi (covid-19). Denna situation gjorde att pedagogernas arbetssituation förändrades drastiskt och många lärare fick en avsevärt högre arbetsbelastning
33
med anledning av att skolplikten krävde att undervisningen skulle ske både digitalt och fysisk. Samtidigt som pandemin innebar högre arbetsbelastning för skolorna medförde det också generellt högre sjukfrånvaro för skolpersonalen. Med dessa faktorer och omständigheter i åtanke, anser vi att bortfallet är slumpmässig.
Item bortfall innebär att respondenter inte besvarar alla frågor i enkäten eller inte deltar i vissa delar av undersökningen (Bryman, 2018). Vi har ett litet item bortfall på 3,13% och det anser vi beror på att vi hade ett väl genomtänkt frågeformulär, en bestämd struktur och att ämnet var intressant för respondenterna. Svarsalternativet ingen åsikt fanns inte med i enkäten vilket vi förmodar bidrog till det knappa bortfallet. Utan ingen åsikt alternativ i enkäten förutsätter vi att det inte förekom några slentrianmässiga svar utan att respondenterna satte sig in i frågan och tog ställning innan man svarade.
Det största bortfallet på en specifik fråga är 9,6% och det beror förmodligen på att frågan var otydligt ställd. Det var en ja/nej-fråga, där vi frågade om pedagogerna hade fått riktad kompetensutveckling mot funktionsnedsättningen syn. Vår analys är att ordet riktad kan ha varit otydligt formulerad. Det kan ha varit komplext för respondenten att utröna om frågan avser exempelvis optiken i ögat, syntolkning av hjärnan, inlärningssvårigheter, synanpassningar eller dylikt. Angående bortfall på begrepp, är det social miljö som har det största bortfallet 4,2% och det i jämförelse med fysisk miljö där bortfallet endast är 1,9%. Vår tolkning av bortfallsresultatet på begrepp är att fysisk miljö är ett begrepp som anses vara konkret och tydligt, antingen har man gjort eller inte gjort exempelvis synbara fysiska anpassningar. Social miljö däremot är mer komplext och omfattas av många olika områden och sammanhang. Att träffas, utbyta erfarenheter, skapa normer och värderingar i olika gruppsammansättning sker bland annat i klassrummet, men också på skolgården, i korridoren, vid busshållplatsen och ofta är det där som personaltätheten i skolan är som glesast. Vår tolkning är att personalbristen i skolan har en stor påverkan för att synliggöra den sociala miljö som en synnedsatt elev befinner sig i. Det krävs att man har insikt i vilka sociala sammanhang eleven är delaktiga i för att kunna svara på frågor om den sociala miljön samt att man har en mycket god och nära relation till eleven.
I vår urvalsundersökning visar resultatet att alla relationer mellan variablerna låg under signifikantsgränsen 0,05 vilket innebär att resultatet är statistiskt signifikant (säkerställt). Resultatet beror inte på slumpmässig osäkerhet. Inom samhällsstatistik används en konfidensgrad på 95%, för att beräkna osäkerhet. Våra p-värden låg mellan 0,00–0,02 och ju lägre tal desto högre säkerhetsnivå. Det innebär att vi med 95% säkerhet har träffat rätt. Vi har med 95% säkerhet en korrelation mellan variablerna.
Det finns dock alltid en osäkerhet kvar som inte omfattas av felmarginaler och konfidensintervaller. Det kan handla om systematiska fel som att exempelvis respondenterna själva är osäkra i själva svaren eller hur sanningsenligt respondenterna har svarat. Det kan vara så att respondenter exempelvis har förskönat skolans arbete med lärmiljön eller att de kontinuerligt svarat på skalstegens högsta eller lägsta värde, utan att ha analyserat frågan.
En faktor som reflekterar svaren är att i urvalet har vi inte tagit hänsyn till elevens grad av synnedsättning. Det vill säga att om respondenten arbetar med en elev med en svår
34
synnedsättning förmodar vi att svaren skiljer sig gentemot en respondent som arbetar med CVI eller lindrig synnedsättning. I denna studie har vi fokuserat på elevgruppen som helhet och tillgänglighet för hela gruppen, oavsett grad av synnedsättning.