Med utgångspunkt från de resultat jag erhållit i min undersökning samt litteraturbakgrunden kommer jag att ge förslag på olika lektionsupplägg.
Skolverket (2011a) anger i det centrala innehållet för teknik i årskurs 7-9 ett antal olika områden som skall behandlas under högstadiet.
”Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik” (Skolverket, 2011 s.272).
I tabell 10 kan jag utläsa pojkar och flickors uppfattning av laborationers betydelse i samband med förståelse av teknik. Min undersökning visar att 40–50 % av eleverna upplever att de får en bättre till något bättre förståelse av teknik genom laborativt arbete. Pojkar och flickor i årskurserna sju till nio svarar övervägande att de upplever att de får en ”något bättre” förståelse av teknik genom laborativt arbete. Enligt Teknikdelegationen (2009) är det 27 % av eleverna i årskurs nio som anser att laborationer kan göra teknikämnet intressantare. Elevens intresse och aktivitet är själva grunden för ett målinriktat arbete. Genom att eleverna får tillverka ett eget föremål vilket skall hjälpa dem att nå fram till en lösning på ett problem som de själva har identifierat, kommer de att bli inbegripna i en laborativ tillverkningsprocess. Om eleverna får möjlighet att agera uppfinnare kommer dessa delar i teknikutvecklingsarbetets olika faser att bli påtagliga för eleverna. Om eleverna dokumenterar sitt arbete i t ex en blogg kommer de att använda sig av ett tekniskt redskap som tillåter såväl läraren som anhöriga att ta del av elevernas arbete. I bloggen kan såväl skisser som bilder och text införlivas och på så vis ge eleverna en möjlighet att kunna presentera sitt arbete i en tydlig helhet. Genom att eleverna dokumenterar i en blogg kan även deras anhöriga få en chans att följa deras arbete. Detta kan i sin tur förhoppningsvis leda till att det sker en diskussion kring deras arbete och teknik i det egna hemmet.
”Internet och andra globala system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.” (Skolverket 2011 s.272)
Enligt Bjurulf (2011) kan teknikläraren ge eleverna i uppdrag att undersöka hur ett tekniskt system är konstruerat och vad som får det att fungera. De kan t ex undersöka vattnets väg från vattendrag till vattenkran till reningsverk till vattendrag eller t ex hur vindkraftverk fungerar
47
och hur energin distribueras ut till konsumenten. Eleverna kan t ex bygga ett vindkraftverk i miniatyr och se vad som krävs för att generera elektrisk ström vid låg vindstyrka. De kan få i uppdrag att bygga sitt drömhus med hjälp av en fiktiv budget och själva söka information om kostnader och byggnadsmaterial. Det krävs att läraren är kreativ i sitt lektionsupplägg och söker ett lektionsinehåll som tar fasta på elevernas egna erfarenheter och intresse (Mattsson 2002). Genom detta kommer eleverna att kunna känna igen sig i sin egen bild av vad teknik är och därigenom erhålla en känsla av sammanhang (Wästlund 1999). Detta ger i sin tur eleven en bättre hanterbarhet i att klara av de nya begrepp och uppdrag som denne ställs inför i samband med stegrande svårighetsgrad på teknikundervisningen och de termer som finns inom diskursen.
”Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.” (Skolverket 2011 s. 272)
Ett uppslag till tekniklektionen skulle kunna vara att läraren visar en film eller bilder med såväl krigsinslag d v s med moderna vapen och med inslag av en kirurg som genomför en operation av en patient eller en jordbruksmaskin i arbete på ett jordbruk. Detta för att starta en diskussion om vad teknik är och vad som kan anses vara god och dålig teknik i vårt samhälle. Därefter kan eleverna själva tänka kring vilken teknisk produkt som har stor betydelse för dem och varför.
”Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.” (Skolverket 2011 s.271)
En väg att gå för att försöka engagera både pojkar som flickor är att utgå ifrån deras egna erfarenheter av teknik och deras intresseområden inom teknik. Genom att ta fasta på deras intressen och försöka att kombinera dessa för att sedan införliva styrdokumentens övriga delar som skall ingå i teknikundervisningen. Min uppfattning är att läraren genom detta tillvägagångssätt kan få eleverna att bli motiverade och engagerade i teknikundervisningen. I min undersökning visar det sig att flickorna är övervägande mest intresserade av design medan pojkarna är övervägande mest intresserade av robotar och elektronik. Läraren ger eleverna i uppdrag att designa en självgående dammsugare. Själva höljet eller chassit designas och tillverkas för att kunna innehålla en styrenhet till LEGO-mindstorms. Styrenheten programmeras därpå och kopplas samman med diverse sensorer som kopplas in i chassit. Enligt Bjurulf (2011) kan eleverna få information om hur en robot fungerar och även få provköra en robot. Genom detta tillvägagångsätt kommer läraren att utgå ifrån några av de
48
områden som pojkar respektive flickor har störst intresse för och därpå kan en diskussion kring andra områden som enligt skolverkets styrdokument skall avhandlas, vilka eleverna inte är lika intresserade av som till exempel genus inom teknik.
”Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.” (Skolverket 2011 s. 272)
Bjurulf (2011) föreslår att eleverna får skruva isär och studera olika tekniska produkter. Eleverna får i uppdrag att studera ett tekniskt föremål utifrån eget intresse och val. Därefter redovisas hur dessa har kommit att påverka samhället och de vetenskapliga framsteg som har kommit av dessa. Eleverna kommer att få en insyn i hur tekniken står i samband med just människa, samhälle och miljö.
Om eleverna får i uppdrag att problematisera ett tekniskt föremål eller system och därpå själva söka en lösning på problemet kommer de att arbeta på ett entreprenöriellt sätt. I styrdokumenten från Skolverket (2011a) kan utläsas att den svenska grundskolans undervisning, skall följande fyra perspektiv finnas med som en röd tråd genom hela utbildningen. Dessa skall vara ett historiskt perspektiv, ett internationellt perspektiv, ett miljöperspektiv och ett etiskt perspektiv. Förutom dessa fyra perspektiv skall skolan ha ett entreprenöriellt förhållningssätt gentemot eleverna vilket skal leda till att eleverna utvecklar ett sätt som gynnar entreprenörskap.
”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.”(Skolverket 2011 s.271)
Det är av vikt att läraren kan fånga elevernas intresse och utforma ett lektionsinnehåll som tilltalar både pojkar som flickor. Elektroniska komponenter, kan eleverna arbeta med genom att leka uppfinnare och konstruera en egen uppfinning. Bjurulf (2011) menar att självförtroendet med avseende på elevernas egna idéer stärks om de ges möjlighet att arbeta med teknikutvecklingsarbetes olika faser. Solceller i olika konstruktioner som t ex en källa för att kunna driva en farkost framåt samt tillverkning av vindkraftverk i liten skala kan vara exempel på produktion och distribution av elektricitet. Dessa uppdrag kan utmynna i att eleverna får i uppdrag att skapa sin egen drömstad. Eleverna kan få en fiktiv budget att utgå ifrån och därpå skapa hus med belysning i eller med ett egenhändigt skapat inbrottslarm. Genom detta svarar uppdraget mot kriterierna hos Skolverket (2011a) som uppmanar läraren till att ge eleverna utrymme för att kunna utveckla sin förmåga att bedöma tekniska lösningar
49
och kunna sätta dessa i sammanhang som estetik, etik, hållbarutveckling och ekonomi. Bjurulf (2011) menar att teknikundervisning skall ske så att inte teknik förminskas till endast handla om tekniska föremål.
”Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.” (Skolverket 2011 s. 272)
För att flickor inte skall uppleva ett utanförskap inom teknikämnet är det därför viktigt att teknikläraren söker arbetsområden i enlighet med styrdokumenten och hittar ett innehåll som kan tilltala både flickor som pojkar. Olika tekniska föremål får en tydlig genustillhörighet genom att dessa färgsätts på olika sätt. En borrmaskin från märket Bosch är t ex grön medan en borrmaskin av högre kvalitet från samma tillverkare är blå. Rosa borrmaskiner är däremot sällsynta. En hårfön eller en ladyshaver är däremot ofta rosafärgade, medan mannens rakhyvel gärna har färgerna blått, svart eller silver o s v. Redan ett litet barn känner till skillnader mellan pojkars och flickors leksaker. Färgsättningen på dessa är utformad på samma sätt och leksakskatalogerna är även upplagda enligt denna indelning. Genus är mer än att endast fokusera på kön. Bjurulf (2011) menar att genusbegreppet är större än så och att det även inbegriper de föreställningar vi har om kvinnor och män. Vad som är kvinnligt eller manligt. Bjurulf (2011) uppger att läraren kan ta med eleverna på studiebesök till reningsverk, designutställningar, sågverk eller en bondgård med exempelvis fårskötsel. Dessa studiebesök kan visa på nyttan med teknik i samhället, men även fungera som ett upplägg till ett bra lektionsinnehåll.
50