Teknikundervisning i en skola för alla - Hur kan ingångar till undervisningen utformas, för att väcka både pojkars och flickors intresse för skolämnet teknik i grundskolans årskurser 7-9?

Lärande och samhälle

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

Teknikundervisning i en skola för alla

Hur kan ingångar till undervisningen utformas, för att väcka både pojkars och

flickors intresse för skolämnet teknik i grundskolans årskurser 7-9?

Technology teaching in a school for everyone

How can the inputs to the instruction be designed, to bring both boys and

girls interest in the school subject technology in primary school grades 7-9?

Mårten Larsson

Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare Naturvetenskap och lärande

Ange datum för slutseminarium 2012-04-05

Examinator: Leif Karlsson Handledare: Agneta Rehn och Maria Sandström

3

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min hustru Annika Larsson som har varit ett stort stöd genom hela min lärarutbildning och vid skrivandet av mitt examensarbete. Hon har bistått mig med goda råd och uppmuntrande ord.

Jag vill även passa på att tacka Jesper Fundberg för de genusrelaterade litteraturtips jag erhållit. Vidare vill jag tacka mina handledare Agneta Rehn samt Maria Sandström som följt mig genom mitt examensskrivande och bidragit med goda råd och konstruktiv kritik för inte tala om deras mycket värdefulla handledning.

5

Sammanfattning

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor. För att får fram ett underlag har jag valt att genomföra en enkätundersökning på två grundskolor i södra Sverige. Frågorna jag använt mig av i enkäten är knutna till mina forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är: 1) Hur uppfattar eleverna verklighetsanknytningen mellan undervisningen som bedrivs i skolans teknikämne och den verklighet de lever i? 2) Hur ser pojkars respektive flickors teknikintresse ut? Ett av de viktigaste resultaten av min undersökning visar att de områden som tilltalar flickor mest är design och robotar medan pojkarna övervägande har ett teknikintresse med tekniska områden som elektronik och robotar. Elever upplever övervägande att de erhåller en något bättre förståelse genom laborativt arbete på lektionerna. Pojkar upplever överlag en verklighetsanknytning i teknikundervisningen, medan flickor övervägande inte upplever detta i samma utsträckning. Teknikområden som tilltalar pojkar mer än flickor är robotar, elektronik och tekniska system medan flickor snarare har ett övervägande intresse med inriktning på design, filmskapande, silversmide och uppfinningar. Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna. För att tillvarata detta intresse i årskurs sju föreslår jag en teknikundervisning med laborativa inslag, som tar utgångspunkt i såväl pojkars som flickors gemensamma intressen som deras egna erfarenheter av teknik. Enligt Mattsson (2005) krävs även en utbildad tekniklärare för att engagera eleverna.

Nyckelord: teknikämnet, teknikintresse, genus, teknikundervisning, högstadieelever,

7

Innehållsförteckning

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) ... 13

Teknikläraren ... 14

Teknikdidaktik ... 15

Teknik och genus ... 16

Svensk forskning om teknik ... 17

Metod och genomförande ... 22

Urval ... 22

Metodval ... 22

Utformning av enkäten ... 24

Etiska överväganden... 26

Validitet och reliabilitet ... 27

Bearbetning av data ... 28

Resultat ... 30

Hur ofta känner du att det är någon mening med de aktiviteter du gör på tekniklektionerna?... 31

Analys ... 33

Hur ser pojkars respektive flickors teknikintresse ut? ... 34

Analys ... 37

Analys ... 38

Diskussion ... 41

Hur uppfattar eleverna verklighetsanknytningen mellan undervisningen som bedrivs i skolans teknikämne och den verklighet de lever i? ... 41

Hur ser pojkars respektive flickors teknikintresse ut? ... 43

Slutsats/förslag till fortsatt forskning ... 50

8

9

Inledning

Efter 15 år som yrkesverksam fritidsledare valde jag att skola om mig till NO-lärare i grundskolans senare år. Hösten 2007 började jag studera på Lärarutbildningen på Malmö högskola.

En stor del av min ungdom har jag tillbringat i eller vid vatten. Som simmare kom jag i kontakt med begreppet simteknik. När jag har dykt eller seglat har jag kommit i kontakt med teknik i form av olika tekniska hjälpmedel. Jag är alltigenom en person med en praktisk natur. När jag bestämde mig för att läsa till lärare i naturkunskap, valde jag trä- och metallslöjd som ett sidoämne. Under fyra terminer studerade jag detta vid Umeå universitet. Intresset för teknik har alltid funnits men förstärktes under mina studier i Umeå. Därför föll det sig naturligt att välja teknik som mitt andra sidoämne.

Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) har jag fått bilden av att teknik som skolämne, behandlas olika beroende på vilken grundskola som bedriver undervisningen. På en del skolor finns det en tekniksal med tillhörande verktyg och material, medan teknikundervisning på andra skolor får leva i skymundan av till exempel NO-undervisningen. Enligt kursplanen för teknik (Skolverket 2011) skall teknikundervisningen i grundskolan infria ett antal målsättningar. En målsättning är att eleverna skall få möjlighet att utveckla sina egna idéer och lösningar. En annan är att eleverna skall utveckla en förståelse för hur teknik kan utvecklas i samverkan med andra konstarter och vetenskaper. För att målen skall kunna infrias krävs att teknikämnet får de förutsättningar som krävs, på samma sätt som andra skolämnen. Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter av teknik, kan läraren lättare forma och anpassa didaktiken till eleverna. Fyra mycket viktiga aspekter för inlärning är elevens motivation, egna erfarenheter och förståelse av ämnesområdet samt veta vad det syftar till. Detta är grundläggande byggstenar, i konstruerandet av elevens lärande. Jag upplever att teknikintresset hos pojkar och flickor i åk 7 till 9 inte är särskilt stort. Jag är därför intresserad av att ta reda på vilka intressen och uppfattningar elever har om teknik.

10

Syfte

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurs 7 till 9.

Frågeställningar

 Hur uppfattar eleverna verklighetsanknytning mellan undervisningen som bedrivs i skolans teknikämne och den verklighet som de lever i?

 Hur ser pojkars respektive flickors teknikintresse ut?

Utifrån dessa frågeställningar avser jag att ge förslag på olika lektionsinnehåll som kan användas för att väcka flickor och pojkars intresse för skolämnet teknik.

11

Litteraturbakgrund

Teknik

Enligt Nationalencyklopedin (2012) är teknik en benämning som sammanfattar alla människans metoder att använda fysiska föremål och tillfredsställa sina önskningar.

Tekniken i samhället

Enligt Teknikföretagen (2005) finns det i vårt land många framgångsrika teknikföretag såsom, Tetra Pak, SKF (Svenska Kullager Fabriken), Volvo, Ericsson och Alfa Laval som alla producerar tekniska produkter och tjänster. Samtliga företag är världsledande inom de områden de representerar. Teknikföretagen (2005) menar att en avgörande del av vårt lands välfärd beror på den export dessa företag kan prestera. Dessa företag är beroende av att det finns ett stort intresse för teknik i Sverige. Teknikföretagen (2005) säger att det inte förhåller sig på det sättet idag. Dagens ungdomar väljer mer sällan att utbilda sig inom teknik.

Teknikens historia

Enligt Sundin (1991) har människan använt sig av teknik genom årtusenden och troligen under ca två miljoner års tid. Ordet teknik kommer enligt Nationalencyklopedin (2011a) av grekiskans techniko´s som betyder konstfärdig, hantverksmässig och konstgjord. Teknik har om man generaliserar, enligt Sundin (1991) haft tre huvudsakliga avsikter. Hålla fiender på avstånd och övervinna dessa, utforma monument och symboler, hantera naturen som omger människan och underlätta vardagen. Sundin (1991) menar även att människan har haft tekniken som sin bundsförvant genom historien ända sedan urminnes tider då människan samlade bär och annan föda för sin och familjens överlevnad. Vidare berättar Sundin (1991) att, om människan skulle kunna bära med sig tillräckligt med föda lades denna i ett stort blad, därmed tillät händerna att bära med sig mer föda än om hon endast använt sina egna händer. Människans strävan att överleva och kunna föröka sig har ökat hennes uppfinningsrikedom. Under 1900-talet har teknikutvecklingen enligt Sundin (1991) tagit fart och tekniska innovationer har avlöst varandra i ett rasande tempo.

12

Skolteknikens historia

Teknik som undervisningsämne i skolan har enligt Mattsson (2005) endast funnits i Sveriges läroplaner sedan Lgr62 (Läroplan för grundskolan 1962: Skolverket 2008). Detta kan enligt Mattsson (2005) verka konstigt eftersom teknik har varit människans följeslagare genom historien. En grundläggande kunskap i teknik ansågs som en förutsättning för att kunna vara med och fatta demokratiska beslut, kring den framtida utvecklingen i vårt samhälle. En grundläggande kunskap i teknik är enligt Mattsson (2005) en förutsättning för att kunna hantera den vardagsnära teknik som omger oss. Mattsson (2005) anser att samhället har ett stort behov av att kunna rekrytera ungdomar, i synnerhet flickor och därför behöver deras intresse för teknik öka.

Teknikämnet har enligt Mattsson (2005) haft olika målsättningar och innehåll. I Lgr62 (Skolverket 2008) fanns det ett tillvalsämne som kallades för teknisk orientering. Innebörden var verkstadsteknik. I årskurs nio kunde eleverna välja antingen 9g eller 9t. 9t innebar att eleverna valde antingen teknisk orientering eller tyska/franska. De kunde även välja 9tp vilket var en teknisk praktisk verkstadsteknik. Mattsson (2005) menar att man redan här kan utläsa en tydlig skillnad mellan pojkar och flickors intresse för teknik. Mattsson (2005) redovisar en studie av Riis där ca: 45 % av pojkarna i en årskull av nior valde tekniskpraktisk verkstadsteknik men endast ett fåtal flickor gjorde detta val.

Enligt Mattsson (2005) minskades undervisningsvolymen av teknik i svenska grundskolan i Lgr69 (Läroplan för grundskolan 1969; Skolverket 2008). Nu kunde eleverna inte välja teknik tillsammans med språk, bild eller ekonomi. Detta innebar att den som valt teknik inte kunde söka sig till de teoretiska gymnasielinjerna. Mattson (2005) berättar att väldigt få flickor valde teknik medan nästan hälften av pojkarna valde teknik.

Teknikämnet blev i Lgr80 (Läroplan för grundskolan 1980; Skolverket 2008) obligatoriskt (Mattsson 2005). En avsikt var att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Mattsson (2005) menar att teknikundervisningen skulle fokuseras på tekniken i samhället och att innehållet i teknikämnet inte skulle bli definierat av Skolöverstyrelsen vilket kunde leda till en del problem.

I Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994; Skolverket 2008) menar Mattsson (2005) att teknik fick sin egen läroplan och skulle ses som ett eget skolämne.

13

I enlighet med Mattsson (2005) var det fem delar inom tekniken som belystes i kursplanen. Delarna var;

 Utveckling- historia och internationell insikt. Den tekniska utvecklingen, den historiska, den nutida och framtida utvecklingen, har olika drivkrafter såsom förändringar i naturen eller i samhället. Men teknisk utveckling drivs inte bara av nyttosträvanden utan också av människors nyfikenhet och skaparglädje.

 Vad tekniken gör – funktioner. Elever får verktyg för att analysera teknikens roll och funktion och analysera några grundläggande funktioner såsom omvandla, lagra transportera och styra.

 Konstruktion och verkningssätt - praktisk problemlösning. Elever får pröva olika tekniker och tekniska lösningar såväl praktiskt som begreppsmässigt inom exempelvis material och form, rörliga delar, elteknik och styrningar.

 Komponenter och system. Elever får studera enskilda tekniska lösningar och deras infogning i större system vilket kan ge insikter i teknikens speciella karaktär och villkor.

 Tekniken, naturen och samhället. För att elever ska kunna förstå teknikens roll och betydelse måste växelspelet mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Konsekvenser och effekter belyses och värderingsfrågor behandlas.

Kursplanen innebar enligt Mattsson (2005) ingen satsning på vare sig kapital eller fortbildning av lärarna som skulle undervisa i teknikämnet. I vissa kommuner genomfördes även kurser i teknik för flickor från mitten av 1980-talet och dessa hölls under somrarna.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11)

Syftet med teknik i Läroplan för grundskolan och fritidshemmen 2011 (Lgr11;Skolverket 2011a) är att: ”eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet.”

14

I Lgr11 (Skolverket 2011a) ligger fokus i teknikundervisningen på att eleven skall nå upp till olika kunskapskrav. Kunskapsområdena som skall behandlas återfinns i det centrala innehållet och detta är i sin tur indelat i olika nivåer. Den lägsta är för årskurserna 4 - 6 varpå denna ligger till grund för en senare progression i årskurserna 7 - 9, där studierna av kunskapsområdet vidgas.

I Lgr11 (Skolverket 2011a) kan man se att teknikämnet har en egen kursplan. När det kommer till fördelning av antal undervisningstimmar ligger den sammanslagen med biologi-, kemi- och fysikämnena. I Svensk författningssamling (SFS; 2010), står det att 800 timmar skall fördelas på dessa ämnen men det finns inte någon beskrivning hur dessa undervisningstimmar skall fördelas mellan ämnena.

I Lgr11 (Skolverket 2011a) finns det något som benämns som centralt innehåll. I det centrala innehållet beskrivs vilka områden som skall behandlas i undervisningen av elever i årskurs 1 - 3, 4 - 6 och 7 - 9. I årskurs 7 – 9 skall enligt (Skolverket 2011a) undervisningen inriktas på en del olika angivna tekniska lösningar och även inriktas på en del angivna arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar.

Undervisningen skall ha fokus på teknik, människa, samhälle och miljö utifrån en del angivna sammanhang, samt att eleverna genom undervisning i ämnet teknik skall ges förutsättningar att utveckla en del angivna förmågor (Skolverket 2011a).

Kursplanen i teknik (Skolverket 2011a) beskriver ämnets karaktär och uppbyggnad, men även olika arbetssätt för utvecklande av tekniska lösningar i de olika årskurserna. I kursplanen anges även hur teknik, människa, samhälle och miljö står i samband och här anges vilka aspekter som skall behandlas i undervisningen (Skolverket 2011a).

Teknikläraren

Teknikämnet i skolan har enligt en undersökning av Teknikdelegationen (2005) ingen positiv klang i elevernas öron. Ungefär 50 % av eleverna tycker inte att teknikämnet är roligt eller viktigt. För att ändra denna negativa bild av teknikämnet, krävs det enligt Teknikdelegationen (2005) lärare som är utbildade i ämnet och som är engagerade och tycker ämnet är såväl intressant som roligt.

15

Bjurulf (2011) menar att teknikläraren skall se till att eleverna utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Även Skolverket (2011a) anser att eleverna skall utbildas till att kunna verka i enlighet med en entreprenöriell anda. Skolverket (2011a) anser att ett entreprenöriellt förhållningssätt kan lära eleverna det de behöver för att vara förberedda inför en arbetsmarknad i förändring samt diverse utmaningar som de kan ställas inför i deras framtid. I enlighet med Bjurulf (2011) är teknikundervisningen inte på något sätt undantagen utan kan mycket väl införlivas i ett entreprenöriellt tankesätt. Enligt Bjurulf (2011) har en entreprenör vanligen dessa egenskaper: en stark vilja och drivkraft, hög motivation, utvecklad självkänsla, kan hitta sätt att samarbeta med andra och har förmåga att bilda nätverk, förmåga till självständigt lärande, nytänkande och kreativ, tar kalkylerade risker, kan lösa problem samt kan tänka abstrakt och konkret.

Teknikdidaktik

Ordet didaktik kommer enligt Nationalencyklopedin (2011b) från det grekiska ordet didaktiko´s och betyder undervisande.

Bjurulf gav 2011 ut en bok med titeln ”Teknikdidaktik” där hon bland annat lyfter fram vikten av att läraren i teknik bör vara medveten om att genusperspektivet breder ut sig vidare än enbart till en könsfokusering. Bjurulf (2011) ger olika exempel på hur tekniklektioner kan läggas upp och några exempel på områden som kan diskuteras utifrån genustillhörighet. Hon beskriver att teknikundervisningen kan ske i olika rum, men den mest lämpliga för att kunna bygga konstruktioner i är en sal med tillgång till såväl verktyg som material och arbetsbänkar. Enligt Bjurulf (2011) kan även lokaler utanför skolans väggar användas. Det kan vara studiebesök på olika platser, som lantbruk, tidningstryckeri, sågverk eller kanske en utställning om t ex möbeldesign o s v.

Bjurulf (2011) menar att teknikläraren bör planera och genomföra sin undervisning i enlighet med den didaktiska triangeln. Hon beskriver att den didaktiska triangeln består av tre element. Elementen är: 1) teknikämnet som skall förmedlas, 2) eleven som är mottagare av teknikinnehållet samt 3) läraren som väljer vad som skall förmedlas och på vilket sätt detta skall ske i förhållande till eleverna.

16

Teknik och genus

Enligt Mellström (1999) har teknik under många år varit mannens område. Männen har skaffat sig ett kunnande inom ett tekniskt område och detta kunnande sammanlänkat med erfarenheter inom området har sedan förts vidare till nästa generation genom att sonen ärvt verksamheten. Mellström (1999) menar att teknik har varit förenat med makt och mystik samt enbart varit männen förunnat. Han skriver att den medeltida smeden ägde den metallurgiska kunskapen om järnet. Detta gav smeden en hög social plats i det medeltida samhället.

Mellström (1999) menar även att teknik har funnits kopplat till kvinnan men den har utformats för att underlätta hennes göromål i hemmet som t ex dammsugare, tvättmaskin, diskmaskin, strykjärn o s v. Kvinnor har även arbetat i industrin som t ex sömmerskor men det har varit männen som har tillverkat maskinerna. Enligt Mellström (1999) är symaskinen en uppfinning som ursprungligen är skapad för manliga hantverkare.

”In 1937 McCall´s magazine restaded the common belief: Catigorically…man is always the producer…woman, the consumer”(Horowitz & Mohun 1998; s.12)

Enligt Mellström (1999) använde mannen sin egen kraft för att bruka jorden, ta fram timmer, jaga och fälla bytet för att kunna få en utkomst och ge sin familj mat och försörjning. Han menar att bondesamhället såg ut på detta sätt fram till industrialiseringen. Mellström (1999) berättar om en fransk läkare och filosof vid namn La Mettrie 1709-1751 han menade att människan i grund och botten var en maskin.

Elevers bild av teknik

Enligt en longitudinell studie utförd av Lindahl (2003) leder flickors möte med teknik i skolår sju till nio att de känner ett ointresse samt att de upplever sig dåliga i teknikämnet. Under de följande åren bibehålls deras ointresse, detta trots att de upplever sig duktigare i ämnet teknik. Pojkarnas teknikintresse är däremot i högre än flickornas. Pojkarna upplever däremot inte att de är duktiga, i samma utsträckning som deras stora intresse för teknik. I en undersökning baserad på webbintervjuer riktad mot ungdomar i nionde klass har Teknikdelegationen (2009) fått svaren att 27 % av eleverna önskar mer praktiska moment såsom laborationer. 16 % av eleverna önskar att undervisningen är mer kopplad till teknik som används i vardagen, 11%

17

önskar mer undervisning i andra miljöer som t ex studiebesök på företag eller museer. 5 % önskar bättre undervisningssalar. I undersökningen av Teknikdelegationen (2009) ser inte flickor nyttan med teknik i vardagen, i sitt framtida arbete eller i sin utbildning. Killar upplever däremot generellt att teknik är roligare och att det är av större vikt än vad flickorna gör. Dessa resultat speglar det Lindahl (2003) kommit fram till kring elevers intresse för teknik. Lindahl (2003) kom fram till att flickor upplever teknikämnet som otydligt och att de saknar teknikerfarenhet i skolan.

KASAM

Almvärn, Per-Erik & Fält, Christer (2001) beskriver att KASAM är en teori som Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi är upphovsman till. KASAM är en förkortning av känsla av sammanhang.

”människor som upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull blir mindre slitna och illa åtgångna av de påfrestningar som oundvikligen kommer i en människas liv” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer s.39)

Enligt Wästlund, Acki (1999) beskriver Aaron Antonovsky KASAM på följande vis:

”En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig känsla av tillit till att

1. De stimuli som härrör från en inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (begriplighet)

2. de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga (hanterbarhet)

3. dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (meningsfullhet)”

Svensk forskning om teknik

Teknikdelegationen (2009) har genomfört en webbundersökning av svenska niondeklassare. Där man kan utläsa hur eleverna ser på teknikundervisningen i skolan. Enligt dem ser eleverna ut att tycka att teknikämnet är roligt till 50 % och viktigt till 45 %. Dessa resultat

18

stämmer väl överens med de undersökningsresultat som Teknikdelegationen (2005) kom fram till där ungefär 50% av eleverna ansåg att teknikämnet varken var roligt eller viktigt. När det kommer till hur eleverna ser på teknikämnet ur ett genusperspektiv framkommer att pojkarna generellt tycker att det är roligare med teknik och att det är viktigare än vad flickorna anser. Pojkarna tycker även att det går bra för dem i teknikämnet. Teknikdelegationen (2009) menar att flickorna har svårare att se nyttan med teknikundervisning i såväl vardag som sin utbildning eller framtida profession. I undersökningen av Teknikdelegationen (2009) kan utläsas att lärarens förmåga att skapa ett intresse för teknik är av stor vikt. Vidare menar de att eleverna önskar mer laborativa moment samt lärare som på ett roligare och bättre sätt kan förklara teknik samt att teknikundervisningen kopplas till vardaglig användning. De elever som finner teknikämnet tråkigt vill gärna att undervisningen sker i andra miljöer som t.ex. museer och studiebesök o.s.v. Teknikdelegationen (2009) ställde en fråga i undersökningen kring hur intresserad eleven är av olika saker och hur användbart det är med en teknisk utbildning för att kunna arbeta med dessa saker. I rapporten från Teknikdelegationen (2009) kan man utläsa att när det gäller intresse för design är svarsfrekvensen ungefär 30 % medan svaret, användbarhet av teknisk utbildning i samband med design är svarsfrekvensen cirka 50 %. När det kommer till intresse av att arbeta med människor är svarsfrekvensen ungefär 50 % medan användbarheten av teknisk utbildning i detta sammanhang är svarsfrekvensen ungefär 25 %. Vid arbete med datorer och mobiltelefoni är intresset cirka 50 % medan användbarheten av teknisk utbildning i dessa sammanhang är svarsfrekvensen ungefär 90 %. I Skogh (2001) beskrivs flickor i åldrarna från förskolan till och med sex-års ålder sammantaget med flickor upp till årskurs sex och deras inställning till teknik. Flickornas intresse beskriver Skogh (2001) som stort och positivt och att detta ger skolan många möjligheter att etablera en länk mellan tekniken och den värld som flickorna lever i. Enligt Skogh (2001) är det hur flickorna själva beskriver teknik och vilka egna tekniska erfarenheter de har med sig som är avgörande. Skogh (2001) menar att genom att ge flickor möjlighet att erhålla tekniska erfarenheter vid teknikundervisning i skolan, kan flickorna bygga en teknisk identitet.

I Lindahl (2003) har hon genomfört en enkät där hon har undersökt hur pojkar och flickor ser på bland annat skolämnet teknik. Lindahl (2003) har sett hur deras intresse ändras från årskurs sju till årskurs nio och undersökt hur pojkar och flickor uppfattar sin kunskap inom till exempel teknik. Lindahl (2003) visar att antalet som anger en viss grad av intresse hos flickorna minskar från 47 % i årskurs sju, till 37 % i årskurs nio. Bland pojkarna är däremot

19

intresseutvecklingen den motsatta med 69 % i årskurs sju till 80 % i årskurs nio. Lindahl (2003) menar att när det kommer till hur pojkar respektive flickor ser på sin egen förmåga inom t.ex. teknik framkommer att andelen flickor som uppfattar sig som duktiga ökar från årskurs sju till nio med 28-44 % och samma är det med pojkar som ökar från 43-61 %. Enligt Lindahl (2003) är andelen flickor som ser sig som dåliga inom teknik vikande, det vill säga från 39-10 % i årskurserna sju till nio medan pojkarna går från sex till tre % inom samma årskursintervall. I samma avhandling förklarar Lindahl (2003) att flickornas möte med bland annat teknik i skolår sju får flickorna att bli ointresserade av lära sig mer, samt att de upplever att de är dåliga i teknikämnet. De påföljande årskurserna åtta och nio får flickorna att bibehålla sitt intresse på denna låga nivå, detta trots att de upplever att de är duktigare. Lindahl (2003) menar att pojkarna däremot har ett intresse som ligger på en högre nivå än vad flickorna har, medan de trots det inte uppfattar sig som lika duktiga. Detta stämmer väl överens med den bild av teknikintresset som beskrivs av Mattsson (2005) där han beskriver att pojkarna i större utsträckning än flickorna valde teknikinriktning i sitt gymnasieval. Enligt Lindahl (2003) har vi inte något att förlora på att byta strategi och försöka att förända undervisningen i teknik. Hon menar att de elever som söker sig till tekniskt program på gymnasiet gör detta för att de känner att de är både duktiga och intresserade av teknik. Lindahl (2003) beskriver skillnaden mellan pojkar och flickor med hög förmåga och deras val av gymnasieinriktning med att flickorna väljer att inte läsa teknisk inriktning beroende på en brist hos dem själva, medan pojkarna motiverar sitt val att inte läsa med gymnasieinriktning teknik med brister i sin omgivning. Pojkarna tycker inte att teknikundervisningen är intressant. Lindahl (2003) rapporterar att flickor som uppfattar teknikundervisningen som otydlig och inte har någon erfarenhet av teknik i skolan, ändrar uppfattning och inställning till teknik genom att de får arbeta i sådana sammanhang där flickorna medvetandegörs om vad teknik innebär. Enligt Lindahl (2003) önskar flickorna att inordna ämnet i sammanhang som berör dem och den verklighet som de känner till. Lindahl (2003) menar även att det är väsentligt att teknikinnehållet består av områden som de har erfarenhet av.

Teknikföretagen (2005) tog fram en rapport ”Alla barn har rätt till teknikundervisning – en

rapport om teknikämnet i dagens grundskola”. Rapporten från Teknikföretagen (2005)

grundas i en enkätundersökning som genomförts bland lärare och rektorer. Antalet som deltog i undersökningen var 354 lärare och 769 rektorer. De publicerade rapporten 2005 och kunde konstatera att på en del av skolorna genomfördes ingen teknikundervisning alls. Lärarna har överlag en för liten kännedom om teknikämnets kursplan (Teknikföretagen 2005).

20

Mattson (2002) skrev ”Teknik i ting och tanke. Skolämnet teknik i lärarutbildning och skola” som är en licentiatuppsats. Den belyser hur elevers, lärarstudenters och lärares bild av teknikundervisningen i skolan ser ut. Mattson (2002) visar att tekniklärare behöver ha kompetens inom teknikämnet för att kunna ge eleven och undervisningen en tydlig målbeskrivning. För att entusiasmera eleverna efterlyser Mattson (2002) en ökad mängd praktiskt arbete i skolorna. Lärarstudenterna i undersökningen Mattsson (2002) genomförde ansåg att vikten av att få arbeta praktiskt i teknikundervisningen var den aspekt som studenterna betonade mest. Mattson genomförde även en studie 2005, ”Teknikämnet i skolan.

Elevers uppfattningar och intresse av teknikämnet och lärares teknikdidaktiska kompetens”.

Där Mattsson (2005) beskriver, på vilket sätt elever, lärare och lärarstudenter uppfattar undervisningen. Eleverna i studien gick i skolår 5-9 medan 10 stycken lärare i studien hade en formell lärarutbildning där de hade 20 poäng för skolämnet teknik, medan 5 stycken lärare inte hade samma utbildning. Enligt Mattson (2005) ingick även i studien, 55 stycken lärarstudenter vilka var nära sin examinering. Lärarstudenterna hade 20 poäng teknik inom lärarutbildningen. Undersökningens syfte var enligt Mattsson (2005) tvådelat. Delvis var det att undersöka vilket perspektiv elever, lärare och lärarstudenter har på skolämnet teknik i grundskolan, men Mattson (2005) menade att hennes andra syfte med studien var att undersöka relationer mellan lärares teknikdidaktiska kompetens och elevers skiftande uppfattningar/bilder av teknikämnet samt studera hur lärares kompetens framställs. I den första studien, Mattsson (2005) genomförde visade det sig att elever i tidiga åldrar inte uppfattade att teknikämnet hade en koppling till kursplanen på ett av Lpo94 angivet sätt. I de senare åldrarna uppfattades enligt Mattsson (2005) en tydligare förankring till kursplanen som angavs av Lpo94. I de skolor som hade lärare med en tekniklärarutbildning var teknikämnet förankrat hos eleverna. I syfte att studera det perspektiv på teknikämnet som elever, lärare och lärarstudenter i grundskolan har, fann Mattsson (2005) att elever i de tidigare åldrarna uppfattade att de mest experimenterade och framförallt inom NO-ämnen. Elever i de senare åldrarna återberättade att de designade olika saker, byggde hus och broar samt uppfann olika saker. Mattson (2005) fick som svar på frågan till hur eleverna arbetar i teknikämnet att elever mestadels arbetar praktiskt och att de vid inlärning i teknik önskade att få arbeta praktiskt. Utifrån perspektivet elevers teknikintresse fann Matsson (2005) pojkars intresse för teknik vara något större än det intresse som fanns för ämnet hos flickor. Matsson (2005) anger att några orsaker till denna skillnad kan vara samhällstraditioner samt att undervisningsinnehåll och fritidsaktiviteter var mindre anpassade till flickor än till pojkar. Detta stämmer väl överens med det Mellström (1999) berättar, att tekniken enbart varit männen förunnat.

21

Mattsson (2005) berättar att elever visat sig vara synnerligen motiverade av praktiska moment i teknikundervisningen och att detta medförde gott självförtroende och en god självkänsla hos dem. Mattson (2005) kom i sin andra studie fram till att lärare med teknikdidaktisk kompetens lade upp sin undervisning med en riktning mot de för ämnet uppsatta målen. Varpå eleverna även visste avsikten med det teknikinnehåll som de arbetade med. Mattson (2005) menar även att dubbelt så många elever fick ett ökat intresse hos lärare med teknikutbildning. Tre gånger fler elever kunde tänka sig att välja en gymnasieutbildning med teknikinriktning hos lärare med teknikutbildning än hos lärare i teknik utan utbildning inom ämnet. Vidare visade Mattson (2005) i sin studie att dubbelt så många flickor erhöll ett tilltagande intresse av teknikundervisning hos lärare med teknikutbildning än i grupper med lärare som saknar teknikutbildning.

Mattsson (2002) visar på elevers brist på värderingsdiskussioner kring konsekvenserna av teknikanvändning i samhället. Mer än hälften av eleverna svarar att de inte har haft diskussioner på tekniklektionerna kring om teknik är bra eller dåligt för samhället. Mattson (2002) beskriver även att endast en tredjedel av eleverna nämner konsekvenser som diskuterats och att dessa t ex är miljöfrågor, handikapphjälpmedel och uppfinningar.

Mattsson (2002) menar att många studenter anser att utgå från individen och göra undervisningen rolig är viktigt. Ett sätt att nå fram till detta är att försöka finna områden där både pojkar och flickor kan bli engagerade.

22

Metod och genomförande

Urval

Målgruppen har varit elever i årskurserna sju, åtta och nio. Antalet tillfrågade elever har varit 525 och antalet som besvarat enkäten är 425. Detta ger en svarsfrekvens på 80,9 % medan jag har fått utesluta 18 stycken svar eftersom dessa inte var ifyllda i enlighet med instruktionerna, varpå jag har 408 stycken godkända enkäter av 525 möjliga det ger en svarsfrekvens på 77,7 %. Bortfallet beror dels på att elever var sjuka eller lediga vid enkättillfället. Det beror även på att en klass inte hade haft teknikundervisning ännu och ansåg sig inte kunna besvara enkäten. Fördelningen mellan antal elever i de olika årskurserna, samt mellan flickor och pojkar i respektive årskurs, redovisas i tabell 1.

Målgruppen för min undersökning är årskurs 7 – 9 och det är den samma som jag valt att utbilda mig till lärare för. Studien valde jag att genomföra på två skolor med elever i åk 6-9 vilka finns i en större kommun i södra Sverige. Jag valde två skolor inom samma kommun men på olika orter. Jag ville ha ett relativt stort undersökningsunderlag och med ett elevunderlag som även det var snarlikt utifrån kulturell bakgrund.

Metodval

Inom metodteorin finns enligt Bryman (2008) två vetenskapliga huvudspår, hermeneutik och positivism. Jag har valt positivismen som min metodteori. Jag ville samla in fakta som jag sedan kan analysera och sätta in i ett sammanhang för att sedan jämföra med andra studier och dra slutsatser utifrån. Bryman (2008) menar att positivismen består dels av såväl deduktivt-(princip två) och induktivt synsätt deduktivt-(princip tre). Enligt Bryman (2008) har princip två följande betydelse: Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas och på så sätt göra att det går att ta ställning till lagmässiga förklaringar. Bryman (2008) menar att princip tre har följande betydelse: Man uppnår kunskap genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter (induktivism som princip)

För att kunna få svar på mina frågor har jag gjort en undersökning där jag har tagit reda på hur elever i åk sju till nio upplever att deras teknikundervisning är och vad som de anser är mest

23

intressant inom teknikämnet. För att erhålla svar på mina frågor har jag valt att göra en kvantitativ undersökning i form av en enkät (se bilaga 1) som jag riktar till elever i årskurserna sju till nio på två skolor i en kommun i södra Skåne. Detta ger mig möjlighet att jämföra såväl årskurserna sju, åtta och nio med varandra samt även hur pojkar och flickor svarar i relation till andra individer av samma kön men även hur de svarar i förhållande till det motsatta könet.

Bryman (2008) menar att när man väl har träffat sitt val och vet vad man vill undersöka måste man göra klart för sig själv om man vill använda en eller flera undersökningsmetoder för att kunna erhålla den data man önskar. Väljer man endast en organisation och studerar denna på djupet kommer inte några data att erhållas.

Anledningen till att jag valde att göra en kvantitativ studie är att jag ville få in ett stort svarsunderlag. Via kvalitativa studier såsom intervjuer och observationer hade inte detta varit möjligt. Jag ville få en så stor överblick som möjligt över hur eleverna ser på teknikämnet och inte endast enstaka individers åsikt. Det finns en risk med att intervjua. Man kan få respondenter som är helt ointresserade och eftersom den undersökning Teknikdelegationen (2009) utförde, visar på att elever inte har en positiv bild av teknik som skolämne ville jag minska risken att inte få ett konstruktivt underlag. Observationer fann jag inte heller som en väg att välja för mitt insamlande av empiri. Min avsikt var att få reda på elevernas åsikter och inte endast få ett resultat som utgår från mina egna observationer.

…det handlar om en insamling av numerisk data, att relationen mellan teori och forskning är av ett deduktivt slag, att man har en viss förkärlek för det naturvetenskapliga synsättet..” (Bryman, 2008 s.150)

Jag avsåg att samla in fakta som jag sedan kunde analysera och sätta in i ett sammanhang för att sedan jämföra med andra studier och dra slutsatser utifrån.

Jag har valt att göra min undersökning utifrån en kvantitativ metod kopplad till positivismen. Bryman (2008) menar att en kvantitativ undersökning består av följande viktiga steg: teori, hypotes, undersökningsdesign, utformning av mått på begreppen, val av plats(er) där forskningen skall göras, val av respondenter, tillämpning av undersökningsinstrumenten för datainsamling, bearbetning av data, analys av data, resultat/slutsatser, formulering av resultat och slutsatser.

24

”Det handlar till största delen om en idealtypisk redogörelse av processen som man förmodligen aldrig eller i varje fall mycket sällan stöter på i dess rena form,”(Bryman, 2008 s. 151 ).

Enligt Bryman (2008) är positivismens syfte att skapa hypoteser vilka kan testas och på detta vis jämföras med tidigare erkända förklaringar. Kunskapen erhålls genom att fakta insamlas som i sin tur ligger till grund för en lagmässig regelbundenhet. Bryman (2008) menar att positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen och vill gärna tro på absolut kunskap och det finns endast två olika källor till kunskap, det man kan iaktta med sina sinnen och det man kan räkna ut med sin logik.

Jag ville se om jag kunde utläsa några generella mönster och för att kunna generalisera, valde jag med andra ord att genomföra en positivistisk kvantitativ studie för att få in min empiri.

Utformning av enkäten

Jag skapade min enkät på så vis att den skall inrymma ett antal frågor som jag finner är relevanta, kopplat till min undersökning kring teknikämnet och genus. Jag valde även att endast ge eleverna fyra olika svarsalternativ vid mina frågeställningar. Detta gör jag för att eleverna skall tvingas till att ta ställning i frågorna och inte kunna välja mittenalternativet som de kan göra vid genomförandet av en enkät med en Likertskala med fem eller sju svarsalternativ.

”Likertskalan är i grunden ett flerindikatormått avseende en uppsättning attityder som rör ett visst tema eller område”(Bryman, 2008 s. 157). ”Det vanligaste är att man mäter överensstämmelsen med en femgradig skala..” Bryman, 2008 s. 157).

Enkäten innehåller nästan uteslutande slutna frågor med givna svarsalternativ, men det finns även en öppen fråga där respondenten kan fylla i något eget vid valet att kryssa i alternativet övrigt. – Se bilaga 1.

Enkäten skall spegla mitt syfte det vill säga vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik. Lindahl (2003) beskriver att flickor upplever teknikämnet som otydligt. Mattsson (2005) menar att elever visar sig mycket motiverade av praktiska moment i teknikundervisningen. Skogh (2001) uttrycker att teknikundervisning i

25

skolan är ett effektivt sätt att ge flickor möjlighet att genom tekniska erfarenheter bygga upp en ”teknisk identitet”. Enligt Mattsson (2002) förekommer värderingssituationer endast lite och de flesta eleverna verkar vara omedvetna om sina möjligheter att påverka för att få en bra teknik i samhället. Av dessa anledningar har jag valt följande frågeställningar.

Första frågan behandlar om den svarande är pojke eller flicka. Den andra frågan besvarar om denne går klass sju, åtta eller nio. Den tredje frågan hanterar elevens intresse för teknik. Anledningen till denna frågeställning är att Lindahl (2003) och Mattsson (2005) visar på genusskillnader i teknikintresse. Den fjärde frågan behandlar om eleven kan se någon mening med det som denne gör i samband med teknikundervisningen. Denna frågeställning utgår ifrån Skogh (2001) där hon visar på flickor i åldrarna upp till årskurs sex och deras positiva inställning till teknik, medan Lindahl (2003) visar på ett avtagande intresse för teknik hos flickor i årskurserna 7-9. Mattsson (2005) menar att för få elever var medvetna om målet med deras undervisning. Teknikdelegationen (2009) visar att flickor har svårt att se nyttan med teknikundervisning i såväl sin vardag som sin utbildning eller framtida profession. Jag väljer att fråga om hur eleverna uppfattar meningen med det som de gör på tekniklektionerna för att meningsfullhet bygger på begriplighet och hanterbarhet i enlighet med (Wästlund 1999). Om eleverna uppfattar en meningsfullhet har de även en begriplighet av de stimuli som tillhör deras inre och yttre värld (Wästlund 1999). Den femte frågan ger eleven chansen att välja de för denne mest intressanta områdena inom teknik. Här finns 23 stycken förvalda svarsalternativ att välja mellan samt även ett 24:e svarsalternativ som är övrigt som i sin tur ger en möjlighet till ett eget förslag. Valet av denna frågeställning grundar sig i att jag vill få en bild av vilka områden inom teknik som tilltalar flickor respektive pojkar inom de årskurser som jag avser att undersöka. De olika områdena jag valt har jag valt utifrån mina egna erfarenheter inom lärarutbildningen samt styrdokumenten för teknik och deras centrala innehåll för årskurs 7-9 (Skolverket 2011a). Svarsalternativen som jag kopplade till fråga nummer fem valde jag utifrån olika tekniska områden samt tekniska produkter. Som exempel: silversmide, svarar till styrdokumentens beskrivning kring centralt innehåll för årskurs sju till nio. Vid hårdlödning av silvertråd till en smyckesring nås bland annat målsättningar för teknikundervisning uppsatta av Skolverket (2011a) som att elever skall kunna tillverka tekniska lösningar för att kunna tillverka konstruktioner som är stabila och hållfasta. Enligt Mattsson (2002) skall teknikundervisningen utgå ifrån eleven och göras rolig. Man skall försöka finna områden där såväl pojkar som flickor kan motiveras. Den sjätte frågan handlar om huruvida eleven tror att denne kommer att ha nytta av det som denne lär sig i teknikundervisningen. Frågeställningen är vald med utgångspunkt från (Mattsson 2002) som

26

menar att mål och syfte inte tydliggörs tillräckligt i skolan. (Mattsson 2002) menar att olika tekniska yrken och vilka kunskaper inom dessa som krävs skall visas på av läraren. Ännu en anledning till att jag valt denna fråga är att Teknikdelegationen (2009) använde sig av denna frågeställning. I rapporten 2009:2 av Teknikdelegationen (2009) skriver Teresa Jonek huvudsekreterare för Teknikdelegationen i förordet att ungdomar skulle vara negativa till teknik är en myt som kan avfärdas. Detta vill jag undersöka. Genom att använda samma frågeställning. Den sjunde frågan ger eleven möjlighet att svar på om denne upplever att den får en bättre förståelse för teknik genom att laborera på tekniklektionerna. Enligt Mattsson (2002) gör praktiskt arbete att eleverna upplever engagemang, motivation och intresse för teknik. Den åttonde frågan undrar om eleven tror att jämställdheten i samhället kan påverkas av teknik. Denna frågeställning tar sin utgångspunkt i (Mattsson 2002) där hon berättar om värderingsdiskussioner, som konsekvenser av teknikanvändning i samhället där cirka en tredjedel av eleverna beskriver att diskussioner av detta slag har skett och nämner som exempel handikapphjälpmedel och uppfinningar. Den nionde frågan berör om eleven tror att teknikundervisning har någon betydelse för miljön. Denna frågeställning utgår från (Mattsson 2002) där endast en liten del av eleverna på en fråga om teknikanvändning i samhället anger att göra rätt miljöval.

Frågorna 1-4 och 6-9 var horisontella medan fråga 5 var vertikal. Detta valde jag att göra, för att enkäten skulle få mer liv och på så sätt inte avskräcka den som skulle svara på frågorna. De horisontella frågornas svarsalternativ hade svarsboxen placerad ovanför svarsalternativet för att om det t.ex. placeras vid sidan om kan detta misstolkas och den svarande kryssar av misstag i fel ruta. Den vertikala frågeställningen hade svarsboxen placerad på vänster sida framför svarsalternativet. Enligt Bryman (2008) finns det en risk med en horisontell uppställning och risken består i att den svarande av misstag sätter krysset på fel ställe.

Etiska överväganden

Jag informerade eleverna om att enkäten var helt anonym och att svaren inte skulle användas till något annat än till mitt examensarbete. Innan jag delade ut enkäten tog jag kontakt med skolornas rektorer och bad om deras medgivande om att få genomföra enkätundersökningen på deras skolor. Jag kontaktade även lärare och informerade dem om att jag avsåg att komma till deras klass och genomföra en enkät under deras lektioner. Jag skickade inte hem någon förfrågan till föräldrar. Skolledningen ansåg inte att de frågor som jag avsåg att ställa var av

27

den karaktär som det krävs föräldrars medgivande för. I mitt examensarbete har jag inte nämnt vilka skolor och i vilken kommun undersökningen är genomförd i.

Genomförande

Först genomförde jag en pilotstudie med 26 elever i årskurs 9 på en av skolorna. Vid min pilotstudie informerade jag eleverna om syftet med min undersökning. Jag var lyhörd för kommentarer från eleverna avseende enkätens frågeställningar. Jag fick inga frågor eller kommentarer och konstaterade att enkäten uppfattades som begriplig. Vid en enkätundersökning finns det alltid en risk att respondenterna tolkar frågorna på ett felaktigt sätt. Detta har jag undvikit genom att jag formulerat frågorna så tydlig som möjligt. Jag presenterade mig och berättade syftet med min undersökning. Jag uppmanade eleverna att placera sig utan att sitta alldeles intill någon annan. Jag berättade att det även fanns frågor att besvara på enkätens baksida. Eleverna fick möjlighet att antingen kryssa i sina svarsalternativ eller om de hellre ville kunde de ringa in sina svar. Varje svarsalternativ var markerat med en fyrkant att fylla i. Under tiden eleverna svarade på enkäten fanns jag tillgänglig i klassrummet för eventuella frågor kring enkäten. En del elever har ännu inte haft teknikundervisning eftersom teknikämnet i vissa fall ligger schemalagt tillsammans med fysikämnet.

Validitet och reliabilitet

Jag har undervisat i elevens val med teknikinriktning i årskurserna 5-9. Min bild av elevernas intresse för teknikundervisningen är att det inte är särskilt stort.

Urvalet för min undersökning har endast varit styrt av mig utifrån valet av skolor, däremot har jag inte valt vilka elever som skall besvara frågorna i min enkätundersökning. Eleverna kommer från två skolor inom samma kommun i Skåne. Frågorna jag har valt, ger mig svar på mina frågeställningar. Svaren jag har fått på mina enkätfrågor är rättvisande. En del elever kan ha tolkat en del frågor på ett annat sätt än vad jag har avsett när jag har formulerat dem. Även om jag väljer att generalisera är det inget som säger att de resultat jag erhållit är jämförbara med någon annan kommun i Sverige. Enligt Bryman (2008) innesluter mätprocessen en oäkta och artificiell känsla av precision och äkthet.

28

Min undersökning är inte en longitudinell studie utan ett nedslag i grundskolans senare år. Däremot har jag ett stort underlag med 525 utdelade enkäter varav 408 svar. Detta ger att min undersökning har ett relativt stort underlag. Bortfallet på 117 obesvarade eller felaktigt besvarade enkäter har olika anledningar. Elever som är frånvarande på grund av sjukdom, ledighet eller annan giltig eller ogiltig anledning. Elever som inte svarat på frågorna på enkätens baksida. Detta trots att jag tydligt uppmanat dem att även fylla i frågorna på baksidan av enkäten. I årskurs 7 hade jag en del bortfall av data och detta beror på att eleverna säger att de inte har haft teknikundervisning ännu och detta resulterade i att en hel sjundeklass inte finns representerad eftersom de inte kunde se relevansen med att de skulle genomföra enkäten.

Bearbetning av data

Efter enkäterna fyllts i har jag delat in dessa svar årskursvis samt genus emellan. Jag har tagit pojkars och flickors svar i varje årskurs och tillsammans låtit dessa utgöra 100 %. Med andra ord, svaren från pojkar och flickor i årskurs 7 utgör tillsammans 100% av svaren från årskurs 7. På samma sätt förhåller det sig med årskurs 8 respektive årskurs 9. Därpå har jag fördelat svaren procentuellt och infogat dessa i tabeller. Därefter har svaren analyseras i förhållande till litteraturbakgrunden.

30

Resultat

Undersökning har 408 giltiga svar som är fördelade enligt tabell 1. De resultat som jag har erhållit har jag delat in årskursvis och i enlighet med vad pojkar respektive flickor har svarat. Därpå har jag beräknat procentuellt utfall genom att se resultaten utifrån genus i respektive årskurs.

Tabell 1. Fördelning av enkätsvar i antal.

Årskurs Pojkar Flickor Totalt

7 61 63 124

8 84 82 166

9 62 56 118

Blanka svar 57 60 117

Totalt 264 261 525

I årskurs 7 hade jag en del bortfall av data och detta beror på att eleverna säger att de inte har haft teknikundervisning ännu och detta resulterade i att en hel sjundeklass inte finns representerad eftersom de inte kunde se relevansen med att de skulle genomföra enkäten. En del bortfall finns även genom att en del elever troligen har missat att fylla i frågorna på baksidan av enkäten. Detta trots att jag tydligt uppmanat dem att även fylla i dessa enkätfrågor.

31

Hur ofta känner du att det är någon mening med de aktiviteter du gör på

tekniklektionerna?

I tabell 2 kan utläsas att pojkarna i årskurserna 7 till 9 oftast ser ut att uppfatta teknikämnet som meningsfullt medan flickorna i samma årskurser övervägande ibland uppfattar teknikämnet som meningsfullt.

I nedanstående tabeller 2 - 7 har jag sammanställt de erhållna svaren årskursvis. Pojkar och flickors svar sammantaget i respektive årskurs utgör 100 %. Detta gör jag för att se hur de avgivna svaren fördelar sig mellan genus inom respektive årskurs.

Tabell 2. Hur ofta känner du att det är någon mening med de aktiviteter du gör på tekniklektionerna? Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Alltid 5 % (4) 0 % (0) 6 % (10) 4 % (6) 13 % (15) 1 % (1) Oftast 23 % (18) 13 % (10) 22 % (35) 21 % (34) 22 % (26) 12 % (14) Ibland 22 % (17) 22 % (17) 19 % (31) 23 % (36) 15 % (17) 27 % (31) Aldrig 10 % (8) 5 % (4) 2 % (3) 3 % (5) 3 % (3) 7 % (8)

Totalt 100 % (78) 100 % (160) 100 % (115)

I tabell 3 kan utläsas att pojkarna och flickorna i årskurs 7 övervägande svarar oftast när det gäller nyttan med teknik i skolan. I årskurs 8 svarar såväl pojkar som flickor övervägande att de alltid har nytta av teknikundervisningen i skolan. I årskurs 9 svarar pojkar övervägande alltid medan flickorna nu svarar oftast på frågan.

Tabell 3. Tror du att du kommer att ha nytta av det du lär dig på tekniklektionerna, i skolan?

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 16 % (18) 12 % (13) 25 % (40) 21 % (33) 28 % (32) 11 % (13) Oftast 18 % (20) 17 % (19) 15 % (24) 17 % (26) 14 % (16) 13 % (15) Inte så ofta 13% (14) 17 % (18) 9 % (14) 11 % (17) 9 % (10) 15 % (17)

Aldrig 4 % (4) 3 % (3) 1 % (1) 1 % (1) 3 % (4) 7 % (8)

Totalt 100 % (109) 100 % (156) 100 % (115)

I tabell 4 kan utläsas hur elever uppfattar nyttan med teknikundervisningen utanför skolan. Här visar svarsfrekvensen, att pojkarna i årskurs 7 till 9 svarar övervägande ”ja” medan

32

flickorna i årskurs 7 svarar övervägande ”inte så ofta” i årskurs 8 svarar flickorna övervägande ”oftast” och i årskurs 9 svarar flickorna övervägande ”Inte så ofta”.

Tabell 4. Tror du att du kommer att ha nytta av det du lär dig på tekniklektionerna, utanför skolan. Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 18 % (18) 14 % (14) 24 % (35) 10 % (15) 23 % (25) 6 % (7) Oftast 16 % (17) 13 % (13) 12 % (18) 22 % (32) 16 % (18) 10 % (11) Inte så ofta 16 % (17) 16 % (16) 14 % (21) 14 % (20) 10 % (11) 23 % (25)

Nej 4 % (4) 3 % (3) 2 % (3) 2 % (3) 4 % (4) 8 % (9)

Totalt 100 % (102) 100 % (147) 100 % (110)

I tabell 5 kan utläsas vad eleverna tror om teknikens förmåga att påverka jämställdheten i samhället. Här visar det sig att pojkar i årskurserna 7 till 9 övervägande svarar ”en del” och flickorna i årskurs 7 och 8 svarar även övervägande ”en del” medan flickorna i årskurs 9 svarar ”knappast”.

Tabell 5. Elevers uppfattning om, teknik kan påverka jämställdheten i samhället?

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9

Ja 8 % (8) 1 % (1) 4 % (7) 5 % (9) 8 % (9) 0 % (0)

En del 30 % (31) 31 % (32) 27 % (41) 26 % (39) 26 % (29) 16 % (18) Knappast 11 % (11) 15 % (15) 14 % (21) 18 % (27) 14 % (15) 24 % (26)

Nej 3 % (3) 1 % (1) 5 % (7) 1 % (1) 5 % (6) 7 % (8)

Totalt 100 % (102) 100 % (152) 100 % (111)

I tabell 6 kan utläsas elevernas uppfattning om teknikundervisningens betydelse för miljön. Här visar svarsfrekvensen att såväl pojkar som flickor i årskurserna 7 till 9 övervägande svarar ”en del”. I pojkarnas fall avtar svarsfrekvensen kring svarsalternativet ”en del” i årskurs 8 varpå svarsfrekvensen kopplat till detta svarsalternativ ökar i årskurs 9. I flickornas fall, när man ser till svarsalternativet ”en del”, ökar svarsfrekvensen något från årskurs 7 till 9.

33

Tabell 6. Elevers uppfattning om teknikundervisningens betydelse för miljön.

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 13 % (14) 9 % (9) 13 % (21) 17 % (26) 10 % (11) 11 % (13) En del 29 % (31) 27 % (29) 24 % (38) 28 % (43) 29 % (33) 30 % (35) Knappast 6 % (6) 11 % (12) 11 % (17) 4 % (6) 10 % (11) 4 % (5) Nej 5 % (5) 0 % (0) 2 % (3) 1 % (2) 5 % (6) 1 % (1) Totalt 100 % (106) 100 % (156) 100 % (115)

Analys

Pojkar och flickor tycker att teknikundervisningen har en del betydelse för miljön. Detta resultat är jämförbart med de resultat som kan återfinnas i Licentiatavhandlingen av Mattsson (2002). Enligt Mattsson (2002) är det en tredjedel av eleverna som nämner att värderingsdiskussioner har skett, som nämner några miljöfrågor. I min undersökning är det 30-40 % av eleverna som sammantaget väljer svarsalternativet ja eller en del. Resultatet visar på en rätt stor tilltro till teknikens förmåga, när det gäller betydelsen för miljön. Anledningen till att dessa resultat skiljer sig åt kan jag i nuläget inget svar på. Det kan bero på formuleringen av frågan där miljö nämns medan i Licentiatavhandlingen av Mattsson (2002) finns inte miljön som ett givet alternativ. När det gäller, teknikens förmåga att påverka jämställdheten i samhället har pojkar en del tilltro till detta medan flickorna i årskurs nio har en mindre tilltro till detta än flickor i årskurs sju. Utfallet kopplat till denna frågeställning kan kopplas till (Mellström 1999) och det han skriver om teknikens förmåga. Tekniken har enligt (Mellström 1999) enbart varit männen förunnat. Utfallet kan även kopplas samman med hur Lindahl (2003) beskriver flickors avtagande teknikintresse och den upplevda bristen inom dem själva. Här stämmer utfallet i min undersökning kring denna fråga väl överens med Lindahl (2003). Det får mig att tro att tekniken i vårt samhälle samt teknikundervisningen inte har påverkat jämställdheten sedan den longitudinella studien av Lindahl (2003). Däremot inser jag snabbt att min studie endast är lokalt riktad och ett stickprov i grundskolans värld. Det kan finnas lokala fenomen som till exempel lärare i teknikämnet som inte har utbildning inom ämnet. Enligt Mattsson (2005) är det mer än dubbelt så många flickor som upplever ett ökat intresse av teknik genom teknikundervisning utförd av en lärare med relevant utbildning i teknik än om läraren saknar relevant utbildning. En annan anledning är att teknikinnehållet består av områden som flickor har egna erfarenheter av (Mattsson 2005). Det kan naturligtvis finnas ytterligare anledningar till att just flickornas teknikintresse successivt avtar i

34

högstadiet. När det kommer till hur elever uppfattar nyttan med teknikundervisning i och utanför skolan slår jag samman svarsalternativen ja med oftast och finner att övervägande del av pojkarna anser att de kan se nyttan, medan flickorna svarar övervägande oftast eller inte så ofta på denna fråga och har en negativare bild av nyttan med teknikundervisning i och utanför skolan. (Mattsson 2002) menar att mål och syfte inte tydliggörs tillräckligt i skolan. Det kan hon ha rätt i till viss del men slår jag samman svarsalternativen ja och oftast kan pojkarna kan se nyttan med teknikundervisningen i större grad än flickorna varpå jag finner det troligare att dessa resultat är kopplade till traditioner. Mellström (1999) beskriver tekniken som mannens område. Det kan även handla om faktorer som bristande elevinflytande, okunskap om målen med teknikundervisningen samt avsaknad av utvärdering för utveckling av undervisning enligt Mattsson (2005). När det kommer till meningsfullheten med teknik, slår jag samman svarsalternativen alltid med oftast och utläser att pojkar överlag upplever det som meningsfullt medan flickor övervägande väljer svarsalternativet ibland och verkar ha svårare att se meningsfullheten. Flickor verkar överlag ha svårare än pojkar, att se verklighetsanknytningar mellan teknikundervisningen och den verklighet som de upplever.

Hur ser pojkars respektive flickors teknikintresse ut?

I tabell 7 kan teknikintresset bland elever utläsas. Svarsfrekvenserna kring denna fråga visar att pojkarna och flickorna i årskurs 7 övervägande svarar ”ibland”. Pojkarna i årskurs 8 och 9 övervägande svarar ”oftast” medan flickorna i årskurs 8 och 9 övervägande svarar ”ibland”.

Tabell 7. Har du en känsla av att det du gör på tekniklektionerna intresserar dig?

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9

Alltid 5 % (4) 0 % (0) 5 % (8) 1 % (1) 9 % (11) 1 % (1)

Oftast 22 % (17) 6 % (5) 24 % (39) 19 % (30) 27 % (31) 14 % (16) Ibland 26 % (20) 27 % (21) 17 % (28) 28 % (45) 15 % (17) 23 % (27)

Aldrig 8 % (6) 6 % (5) 3 % (5) 3 % (5) 3 % (3) 8 % (10)

100 % (78) 100 % (161) 100 % (116)

I nedanstående tabell kommer jag att förkorta svarsalternativen för att få plats med dessa i tabellen. De fullständigt utskrivna svarsalternativen går att finna i bilaga 1.

35

I nedanstående tabell 8 har jag sammanställt de erhållna svaren årskursvis. Pojkar och flickors svar sammantaget i respektive årskurs utgör 100 %. Detta gör jag för att se hur de avgivna svaren fördelar sig mellan genus inom respektive årskurs.

Tabell 8. Vilket av följande område inom teknikämnet tycker du är mest intressant?

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9

Jordbruksteknik 0 % (3) 0 % (3) 1 % (7) 0 % (3) 1 % (6) 0 % (3) Design 3 % (15) 9 % (45) 3 % (20) 7 % (60) 4 % (22) 7 % (38) Tekniska system 5 % (23) 2 % (8) 4 % (30) 1 % (10) 6 % (37) 2 % (9) Förpacknings- 0 % (3) 1 % (5) 0 % (3) 1 % (6) 1 % (6) 0 % (5) Kommunikations- 2 % (9) 2 % (10) 2 % (15) 2 % (13) 3 % (16) 3 % (14) Transport teknik 2 % (12) 1 % (4) 2 % (18) 0 % (5) 3 % (18) 0 % (5) Teknikhistoria 0 % (3) 0 % (2) 2 % (12) 1 % (11) 3 % (17) 1 % (8) Tryckteknik,… 0 % (1) 2 % (10) 0 % (2) 1 % (8) 1 % (7) 1 % (6) Uppfinnare 3 % (15) 3 % (14) 2 % (16) 2 % (14) 2 % (10) 1 % (6) Uppfinningar 4 % (21) 4 % (22) 5 % (38) 5 % (36) 4 % (27) 4 % (20) Robotar 8 % (39) 4 % (22) 6 % (48) 6 % (49) 7 % (39) 3 % (15) Stabila konstr.. 0 % (2) 0 % (1) 1 % (7) 0 % (5) 2 % (10) 0 % (4) Elektronik 6 % (33) 2 % (11) 6 % (51) 3 % (23) 5 % (33) 3 % (19) Förnyelsebara.. 3 % (14) 1 % (6) 2 % (12) 2 % (14) 2 % (14) 3 % (17) Genusperspektiv i 0 % (0) 0 % (2) 0 % (2) 0 % (4) 0 % (1) 1 % (7) Trafiksäkerhet 1 % (5) 0 % (0) 0 % (5) 1 % (7) 0 % (4) 1 % (7) Teknik-Lego 3 % (18) 2 % (10) 3 % (25) 3 % (25) 1 % (6) 0 % (5) Elmotorer och 2 % (10) 0 % (1) 2 % (13) 1 % (6) 1 % (8) 0 % (4) Återvinning och 0 % (2) 1 % (5) 0 % (1) 0 % (4) 0 % (3) 0 % (4) Filmskapande 3 % (14) 8 % (40) 2 % (15) 6 % (49) 2 % (9) 5 % (30) IT-teknik 3 % (16) 1 % (4) 3 % (27) 2 % (12) 4 % (24) 2 % (12) Rymdteknik 2 % (11) 3 % (16) 3 % (24) 2 % (16) 2 % (12) 3 % (14) Silversmide 0 % (3) 4 % (21) 1 % (7) 4 % (34) 1 % (6) 4 % (20) Övrigt 0 % (3) 0 % (1) 0 % (2) 0 % (2) 0 % (4) 0 % (1) Totalt 100 % (524) 100 % (816) 100% (612)

I tabell 9 redovisas de teknikområden som elever i respektive årskurs funnit vara de mest intressanta och dess procentsats i förhållande till alla svarsalternativ. Övriga svar redovisas i tabell 9 som annat svar.

I nedanstående tabell 9 har jag sammanställt de erhållna svaren årskursvis. Pojkar och flickors svar sammantaget i respektive årskurs utgör 100 %. Detta gör jag för att se hur de avgivna svaren fördelar sig mellan genus inom respektive årskurs. Jag presenterar endast de områden som eleverna funnit vara mest intressanta. De områden som däremot är minst intressanta redovisas i tabell 10.

Ur tabell 9 kan utläsas att pojkar i årskurs 7 övervägande föredrar områden som robotar, elektronik och tekniska system medan i årskurs 8 är det elektronik, robotar och uppfinningar

36

som är av störst intresse och i årskurs 9 är det tekniska system, robotar och elektronik som står högst i kurs.

I tabell 9 kan utläsas att områden som design, filmskapande och på delad tredje plats såväl silversmide, uppfinningar och robotar är av stort intresse för flickor i årskurs 7. Medan det i årskurs 8 är design, filmskapande och robotar. I årskurs 9 är det teknikområden som design, filmskapande och silversmide samt uppfinningar som står högst upp på deras önskelista. Utifrån tabell 9 kan utläsas att områden som robotar och uppfinningar är något som såväl pojkar som flickor har ett stort intresse för.

Tabell 9. Teknikområden elever tycker är mest intressanta.

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Robotar 7 % (39) 4 % (22) 6 % (48) 6 % (49) 6 % (39) 2 % (15) Elektronik 6 % (33) 2 % (11) 6 % (51) 3 % (23) 5 % (33) 3 % (19) Tekniska system 4 % (23) 4 % (30) 6 % (37) Uppfinningar 4 % (21) 4 % (22) 4 % (38) 4 % (36) 4 % (27) 3 % (20) IT-teknik 3 % (16) 3 % (27) 4 % (24) Teknik-Lego 3 % (18) 3 % (25) 1 % (6) Design 9 % (45) 7 % (60) 6 % (38) Filmskapande 8 % (40) 6 % (49) 5 % (30) Silversmide 4 % (21) 4 % (34) 3 % (20) Annat svar 21 % (113) 21 % (114) 21 % (181) 23 % (192) 27 % (173) 25 % (161) Totalt 100 % (538) 100 % (843) 100 % (642)

I tabell 10 redovisas endast de teknikområden som pojkar och flickor finner vara av minst intresse. Övriga svar redovisas i tabell 9 som annat svar.

I nedanstående tabell 10 har jag sammanställt de erhållna svaren årskursvis. Pojkar och flickors svar sammantaget i respektive årskurs utgör 100 %. Detta gör jag för att se hur de avgivna svaren fördelar sig mellan genus inom respektive årskurs. Jag presenterar endast de områden som eleverna funnit vara minst intressanta. De områden som däremot är av störst intresse redovisas i tabell 9.

Svarsfrekvensen i tabell 10 visar att pojkar i årskurs 7 har minst intresse för genusperspektiv inom teknik samt tryckteknik och papperstillverkning samt återvinning och stabila konstruktioner medan flickor i årskurs 7 har minst intresse för trafiksäkerhet, stabila

37

konstruktioner samt elmotorer och hur de fungerar är de områden som de överlag har minst intresse för. Pojkarna i årskurs 8 har övervägande minst intresse för tryckteknik, genus, återvinning medan flickorna i årskurs 8 övervägande har minst intresse för genus, återvinning och jordbruk. Pojkarna i årskurs 9 har övervägande minst intresse för genus, återvinning och trafiksäkerhet. Flickorna i årskurs 9 har övervägande minst intresse för jordbruksteknik, återbruk, elmotorer och stabila konstruktioner.

Tabell 10. Teknikområde som har minst intresse bland elever.

Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Genusperspektiv 0 % (0) 0,4 % (2) 0,2 % (2) 0,4 % (4) 0,2 % (1) 1,1 % (7) Tryckteknik… 0,2 % (1) 0,2 % (2) 1,1 % (7) Återvinning 0,4 % (2) 0,9 % (5) 0,1 % (1) 0,4 % (4) 0,5 % (3) 0.7 % (4) Hållfasthet 0,4 % (2) 0,2 % (1) 0,8 % (7) 0,6 % (5) 1,6 % (10) 0,7 % (4) Silversmide… 0,6 % (3) 0,8 % (7) 1 % (6) Teknikhistoria 0,6 % (3) 0,4 % (2) 1,4 % (12) 1,4 % (11) 3 % (17) 1,3 % (8) Jordbruksteknik 0,6 % (3) 0,6 % (3) 0,8 % (7) 0,4 % (3) 1 % (6) 0,5 % (3) Förpackningsteknik 0,6 % (3) 0,4 % (3) 1 % (6) Trafiksäkerhet 0,9 % (5) 0 % (0) 0,6 % (5) 0,8 % (7) 0,7 % (4) 1,1 % (7) Teknik-Lego 3 % (18) 2 % (10) 3 % (25) 3 % (25) 1 % (6) 0,8 % (5) Elmotorer 0,2 % (1) 0,7 % (6) 0,7 % (4) Annat svar 41 % (223) 47 % (251) 39 % (329) 45 % (378) 43 % (273) 41 % (261)

Analys

Pojkarnas teknikintresse är övervägande på en högre nivå än vad flickornas teknikintresse är. Detta stämmer väl överens med Lindahl (2003) där hon beskriver att flickor uppfattar teknikämnet som diffust och att flickorna anser sig sakna erfarenhet av teknik i skolan. Pojkar föredrar övervägande områden som robotar, elektronik och tekniska system, uppfinningar som är av störst intresse. Områden som design, filmskapande, silversmide, uppfinningar och robotar är av stort intresse för flickor. Teknikområden som robotar och uppfinningar, är något som såväl pojkar och flickor har ett stort intresse för. Resultaten överensstämmer väl med det Lindahl (2003) säger, flickor vill inordna ämnet i sammanhang som berör dem och verkligheten som de känner den. Lindahl (2003) menar även att det är viktigt att teknikinnehållet består av områden som de har erfarenhet av. Denna åsikt delas av Mattsson (2005) där hon framhåller vikten av en teknikundervisning med ett teknikinnehåll som flickor har erfarenhet av.