I tabell 2 kan utläsas att pojkarna i årskurserna 7 till 9 oftast ser ut att uppfatta teknikämnet som meningsfullt medan flickorna i samma årskurser övervägande ibland uppfattar teknikämnet som meningsfullt.
I nedanstående tabeller 2 - 7 har jag sammanställt de erhållna svaren årskursvis. Pojkar och flickors svar sammantaget i respektive årskurs utgör 100 %. Detta gör jag för att se hur de avgivna svaren fördelar sig mellan genus inom respektive årskurs.
Tabell 2. Hur ofta känner du att det är någon mening med de aktiviteter du gör på tekniklektionerna? Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Alltid 5 % (4) 0 % (0) 6 % (10) 4 % (6) 13 % (15) 1 % (1) Oftast 23 % (18) 13 % (10) 22 % (35) 21 % (34) 22 % (26) 12 % (14) Ibland 22 % (17) 22 % (17) 19 % (31) 23 % (36) 15 % (17) 27 % (31) Aldrig 10 % (8) 5 % (4) 2 % (3) 3 % (5) 3 % (3) 7 % (8)
Totalt 100 % (78) 100 % (160) 100 % (115)
I tabell 3 kan utläsas att pojkarna och flickorna i årskurs 7 övervägande svarar oftast när det gäller nyttan med teknik i skolan. I årskurs 8 svarar såväl pojkar som flickor övervägande att de alltid har nytta av teknikundervisningen i skolan. I årskurs 9 svarar pojkar övervägande alltid medan flickorna nu svarar oftast på frågan.
Tabell 3. Tror du att du kommer att ha nytta av det du lär dig på tekniklektionerna, i skolan?
Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 16 % (18) 12 % (13) 25 % (40) 21 % (33) 28 % (32) 11 % (13) Oftast 18 % (20) 17 % (19) 15 % (24) 17 % (26) 14 % (16) 13 % (15) Inte så ofta 13% (14) 17 % (18) 9 % (14) 11 % (17) 9 % (10) 15 % (17)
Aldrig 4 % (4) 3 % (3) 1 % (1) 1 % (1) 3 % (4) 7 % (8)
Totalt 100 % (109) 100 % (156) 100 % (115)
I tabell 4 kan utläsas hur elever uppfattar nyttan med teknikundervisningen utanför skolan. Här visar svarsfrekvensen, att pojkarna i årskurs 7 till 9 svarar övervägande ”ja” medan
32
flickorna i årskurs 7 svarar övervägande ”inte så ofta” i årskurs 8 svarar flickorna övervägande ”oftast” och i årskurs 9 svarar flickorna övervägande ”Inte så ofta”.
Tabell 4. Tror du att du kommer att ha nytta av det du lär dig på tekniklektionerna, utanför skolan. Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 18 % (18) 14 % (14) 24 % (35) 10 % (15) 23 % (25) 6 % (7) Oftast 16 % (17) 13 % (13) 12 % (18) 22 % (32) 16 % (18) 10 % (11) Inte så ofta 16 % (17) 16 % (16) 14 % (21) 14 % (20) 10 % (11) 23 % (25)
Nej 4 % (4) 3 % (3) 2 % (3) 2 % (3) 4 % (4) 8 % (9)
Totalt 100 % (102) 100 % (147) 100 % (110)
I tabell 5 kan utläsas vad eleverna tror om teknikens förmåga att påverka jämställdheten i samhället. Här visar det sig att pojkar i årskurserna 7 till 9 övervägande svarar ”en del” och flickorna i årskurs 7 och 8 svarar även övervägande ”en del” medan flickorna i årskurs 9 svarar ”knappast”.
Tabell 5. Elevers uppfattning om, teknik kan påverka jämställdheten i samhället?
Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9
Ja 8 % (8) 1 % (1) 4 % (7) 5 % (9) 8 % (9) 0 % (0)
En del 30 % (31) 31 % (32) 27 % (41) 26 % (39) 26 % (29) 16 % (18) Knappast 11 % (11) 15 % (15) 14 % (21) 18 % (27) 14 % (15) 24 % (26)
Nej 3 % (3) 1 % (1) 5 % (7) 1 % (1) 5 % (6) 7 % (8)
Totalt 100 % (102) 100 % (152) 100 % (111)
I tabell 6 kan utläsas elevernas uppfattning om teknikundervisningens betydelse för miljön. Här visar svarsfrekvensen att såväl pojkar som flickor i årskurserna 7 till 9 övervägande svarar ”en del”. I pojkarnas fall avtar svarsfrekvensen kring svarsalternativet ”en del” i årskurs 8 varpå svarsfrekvensen kopplat till detta svarsalternativ ökar i årskurs 9. I flickornas fall, när man ser till svarsalternativet ”en del”, ökar svarsfrekvensen något från årskurs 7 till 9.
33
Tabell 6. Elevers uppfattning om teknikundervisningens betydelse för miljön.
Svar Pojkar Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Åk 8 Flickor Åk 8 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Ja 13 % (14) 9 % (9) 13 % (21) 17 % (26) 10 % (11) 11 % (13) En del 29 % (31) 27 % (29) 24 % (38) 28 % (43) 29 % (33) 30 % (35) Knappast 6 % (6) 11 % (12) 11 % (17) 4 % (6) 10 % (11) 4 % (5) Nej 5 % (5) 0 % (0) 2 % (3) 1 % (2) 5 % (6) 1 % (1) Totalt 100 % (106) 100 % (156) 100 % (115)
Analys
Pojkar och flickor tycker att teknikundervisningen har en del betydelse för miljön. Detta resultat är jämförbart med de resultat som kan återfinnas i Licentiatavhandlingen av Mattsson (2002). Enligt Mattsson (2002) är det en tredjedel av eleverna som nämner att värderingsdiskussioner har skett, som nämner några miljöfrågor. I min undersökning är det 30-40 % av eleverna som sammantaget väljer svarsalternativet ja eller en del. Resultatet visar på en rätt stor tilltro till teknikens förmåga, när det gäller betydelsen för miljön. Anledningen till att dessa resultat skiljer sig åt kan jag i nuläget inget svar på. Det kan bero på formuleringen av frågan där miljö nämns medan i Licentiatavhandlingen av Mattsson (2002) finns inte miljön som ett givet alternativ. När det gäller, teknikens förmåga att påverka jämställdheten i samhället har pojkar en del tilltro till detta medan flickorna i årskurs nio har en mindre tilltro till detta än flickor i årskurs sju. Utfallet kopplat till denna frågeställning kan kopplas till (Mellström 1999) och det han skriver om teknikens förmåga. Tekniken har enligt (Mellström 1999) enbart varit männen förunnat. Utfallet kan även kopplas samman med hur Lindahl (2003) beskriver flickors avtagande teknikintresse och den upplevda bristen inom dem själva. Här stämmer utfallet i min undersökning kring denna fråga väl överens med Lindahl (2003). Det får mig att tro att tekniken i vårt samhälle samt teknikundervisningen inte har påverkat jämställdheten sedan den longitudinella studien av Lindahl (2003). Däremot inser jag snabbt att min studie endast är lokalt riktad och ett stickprov i grundskolans värld. Det kan finnas lokala fenomen som till exempel lärare i teknikämnet som inte har utbildning inom ämnet. Enligt Mattsson (2005) är det mer än dubbelt så många flickor som upplever ett ökat intresse av teknik genom teknikundervisning utförd av en lärare med relevant utbildning i teknik än om läraren saknar relevant utbildning. En annan anledning är att teknikinnehållet består av områden som flickor har egna erfarenheter av (Mattsson 2005). Det kan naturligtvis finnas ytterligare anledningar till att just flickornas teknikintresse successivt avtar i
34
högstadiet. När det kommer till hur elever uppfattar nyttan med teknikundervisning i och utanför skolan slår jag samman svarsalternativen ja med oftast och finner att övervägande del av pojkarna anser att de kan se nyttan, medan flickorna svarar övervägande oftast eller inte så ofta på denna fråga och har en negativare bild av nyttan med teknikundervisning i och utanför skolan. (Mattsson 2002) menar att mål och syfte inte tydliggörs tillräckligt i skolan. Det kan hon ha rätt i till viss del men slår jag samman svarsalternativen ja och oftast kan pojkarna kan se nyttan med teknikundervisningen i större grad än flickorna varpå jag finner det troligare att dessa resultat är kopplade till traditioner. Mellström (1999) beskriver tekniken som mannens område. Det kan även handla om faktorer som bristande elevinflytande, okunskap om målen med teknikundervisningen samt avsaknad av utvärdering för utveckling av undervisning enligt Mattsson (2005). När det kommer till meningsfullheten med teknik, slår jag samman svarsalternativen alltid med oftast och utläser att pojkar överlag upplever det som meningsfullt medan flickor övervägande väljer svarsalternativet ibland och verkar ha svårare att se meningsfullheten. Flickor verkar överlag ha svårare än pojkar, att se verklighetsanknytningar mellan teknikundervisningen och den verklighet som de upplever.