• No results found

FÖRSLAG  OCH  TANKAR  TILL  VIDARE  UNDERSÖKNINGAR

8.   SLUTSATSER

8.1   FÖRSLAG  OCH  TANKAR  TILL  VIDARE  UNDERSÖKNINGAR

Vi anser att fortsatta undersökningar inom området skulle vara att göra en mer omfattande undersökning där resultatet går att generalisera. Det skulle vara intressant att undersöka vilken slags information och innehållet i denna som SAS och massmedier gav ut under krisen och hur denna information bidrog till

krisinformationen. Ett annat komplement till denna undersökning skulle vara att studera askmolnskrisen ur ett myndighetsperspektiv. Genom att närmare studera myndigheters agerande och deras relation till medier och medborgare skulle en annan helhetsbild av kriskommunikationen skapas.

I uppsatsen har det framgått att internet hade en stor del i informationsflödet och kommunikationen under krisen. Det vore därför intressant att följa upp studien om Internet som en källa för information. För att göra denna uppföljning anser vi det intressant att göra en mer djupgående perceptionsstudie av medborgarna och se hur och vilken typ av information de fick från Internet.

Något annat intressant om Internet vore att undersöka hur konsumenter upplevde skillnaden i kriskommunikationen mellan de sociala medierna och de traditionella medierna. Vår studie tyder på att människor ansåg att de sociala medierna var bra som informationskälla eftersom man som konsument fick svar på sina frågor och kunde föra en dialog med företaget. Det är ju ofta så att folk vill ha svar på saker de oroar sig för under en kris, men det blir mycket svårt vid vanlig kriskommunikation där det snarare sker en typ av envägskommunikation. I de sociala medierna kan däremot folk diskutera direkt med företag och företag kan ventilera på ett helt annat sätt.

Vårt sista förslag till vidare undersökning är att göra fördjupade fallstudier. Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan flygbolagen som valt olika kriskommunikationsstrategier. Då kan man vidare studera utkomsten samt konsekvenser av askmolnskrisen mellan de olika företagen samt få kunskap i huruvida det finns en strategi som fungerar bättre än andra. Det skulle även vara intressant att komma fram till om utkomsten var för beroende av just denna kris eller de pågående förhållandena i världen.

REFERENSER

Eriksson, Mats (2009): Nätens kriskommunikation, Studentlitteratur AB, Lund

Falkheimer Jesper, Heide Mats, Larsson Larsåke (2009) Kriskommunikation. Liber AB, Malmö

Fearn-Banks, Kathleen (2007) Crisis Communications – A Casebook Approach, 3e upplagan, Lawrence Erlbaum Associates, Mahwah, New Jersey

Flodin, Bertil (1993) Myndigheters kriskommunikation- en kunskapsöversikt. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar, rapport 163:2.

Hedman, Lowe (1999), Snökaoset runt Gävle. Meddelande 151. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar

Jarlbro G, Palm, L. & Sandberg, H. (1997) Ammoniakolyckan i Kävlinge. Meddelande 142. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.

Jaques, Tony (2009): Issue and crisis management: Quicksand in the definitional landscape. Public Relations Review upplaga 35

Kash, T. J. & Darling, J. R. (1998) ”Crisis management: prevention, diagnosis and intervention”, Leadership & Organization Development Journal, 19/4, s. 179-186

Kodrich, K & Laituri, M (2005). “The Formation of a Disaster Community in Cyberspace: The Role of Online News Media after the 2001 Gujarat Earthquake”. Convergence, Vol. 11 No.3: 40-56

Larsson, Larsåke (2001), Tillämpad kommunikationsvetenskap. Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund

Palm, Lars & Falkheimer, Jesper (2005) Förtroendekriser. Kommunikationsstrategier före, under och efter. KBM:s temaserie 2005:5. Krisberedskapsmyndigheten

Östbye H, Knapskog K, Helland, K., Larsen, L.O., (2003) Metodbok för medievetenskap. Liber, Trelleborg

Krishantering i stormens spår (2006) Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten, NRS Tryckeri

Muntliga källor

Intervju med informationschef SAS. 2010-11-30 Intervju med anställd på Aftonbladet, 2010-12-10 Intervju med anställd på Göteborgsposten, 2010-12-01

Elektroniska källor

Bucher, Hans-Jürgen (2002) Crisis Communications and the Internet: Risk and

Trust in a Global Media. First Monday, Volym 7, nummer 4.

http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/943/865 Publicerad 2002-04-01. [Hämtad 2010-11-26] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34775.aspx [Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____24419.aspx [Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____11264.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34696.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34772.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34775.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34786.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34818.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34819.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34832.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34837.aspx[Hämtad 2010-11-05] http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____34845.aspx [Hämtad 2010-11-05] www.aftonbladet.se [Hämtad 2010-12-09] http://sok.aftonbladet.se/?q=sas&&start=200 [Hämtad 2010-12-05] http://sok.aftonbladet.se/?q=sas&&start=170 [Hämtad 2010-12-05] http://sok.aftonbladet.se/?q=aska&x=0&y=0&sortBy=pubDate [Hämtad 2010-12-09] http://sok.aftonbladet.se/?q=askmoln&x=0&y=0&sortBy=pubDate [Hämtad 2010-12-09] http://info.gp.se/omgp/hem[Hämtad 2010-12-06] www.goteborgsposten.se/SAS [Hämtad 2010-11-22] www.goteborgsposten.se/aska [Hämtad 2010-11-23] www.goteborgsposten.se/askmoln [Hämtad 2010-11-23] http://www.sasgroup.net/SASGroup/default.asp [Hämtad 2010-11-17]

Bilagor:

Intervjuunderlag till SAS:

• Vad var det första steget ni tog när Swedavia (fd. luftfartsverket) stängde det svenska luftrummet? Vilka kommunikationsåtgärder vidtogs?

• Varför utfördes dessa kommunikationsåtgärder? Vem i organisationen fattar besluten om kommunikationsåtgärderna?

• När började ni förbereda er? Hade ni förberett er på att det fanns en chans på att luftrummet skulle stängas?

• Hur informerades drabbade resenärer under krisen?

• Hur genomfördes denna kommunikation med resenärerna?

• Hur prioriterade ni kommunikationsåtgärderna? Vad prioriterades och varför?

• Har ni någon specifik kriskommunikationsmodell/strategi ni utgår ifrån när en kris uppstår? Om ja, vilken modell är det? Har ni olika modeller beroende på olika situationer?

• Hade ni flera kommunikationsteam som jobbade under krisen? Exempelvis ett för massmedier, sociala medier och för drabbade resenärer?

• Hur fungerade kommunikationen med massmedia?

• Vilken respons fick ni av resenärer kring kommunikationen under krisen? Positiva och negativa aspekter.

• Vi läste att ni fått priset Simpliflying awards of excellence in social media

för ert arbete med att ge resenärer aktuell information via Facebook under krisen.

ni er av sociala medier såsom, Facebook och Twitter? Tror ni att det spelade en viktig roll för er kommunikation med resenärer?

Intervjuunderlag till Aftonbladet och Göteborgsposten:

• När informerades ni om askmolnet? • Hur fick ni information om krisen?

• Vad var ert första steg när ni fick larmet om vulkanaskan? • Vilken information fick ni från företaget SAS?

• Upplevdes informationen från SAS som tillräcklig för att informera resenärer via massmedierna?

• Upplevde ni att SAS var lättillgängliga för frågor?

• Ansåg ni att sociala medier spelade en stor roll i kommunikationen under krisen? Länkade ni själva vidare till olika sociala medier eller SAS hemsida i era artiklar?

• Media har en viktig roll vid kriser. Har ni någon speciell krisberedskap för att kunna få ut tillförlitlig information?

Intervjuunderlag till drabbade resenärer:

• Varifrån och när reste du?

• Hur fick du information om askmolnskrisen? • Hur snabbt fick ni information från SAS?

• Hur upplevdes den informationen du fick från SAS? • Fungerade kommunikationen med SAS bra eller dåligt?

• Hur tillgängliga upplevde du att SAS var för frågor och funderingar kring krisen?

• Hur upplevdes informationen från massmedierna?

• Upplevde du att informationen om krisen var bättre via massmedierna eller SAS?

• Använde du dig av Internet, såsom sociala medier (ex. Facebook, Twitter etc.) för att få uppdateringar om krisen, samt för att kunna kommunicera med SAS?

Related documents