6.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER
Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att:
1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk 2. Dagvattenflöden ska begränsas genom infiltration och fördröjning
3. Dagvattnets föroreningsinnehåll ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipienten Föroreningar i dagvattnet är i hög utsträckning partikelbundna. En god rening förutsätter därför en god avskiljning av partiklar, vilket kan ske genom sedimentering eller filtrering. Lösta ämnen kan reduceras genom omvandling via kemiska eller mikrobiologiska processer, samt fastläggas genom ytkemiska processer. Genom upptag i vegetation kan framförallt näringsämnen reduceras.
6.2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER
6.2.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark
Gårdarna kommer bebyggas som planterade gårdar med gångvägar och mötesytor. I övrigt är inte gårdarnas utformning närmare bestämd. I utredningen har antaganden gjorts om att dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor inom kvarteren omhändertas i växtbäddar. Växtbäddar utförs med ett ytanspråk som är 10% av den reducerade arean. Växtbäddarna utförs med en ytlig dämningszon som är minst 80 mm djup, ett poröst lager på minst 500 mm ovanpå ett dränerande lager som är minst 200 mm. Porositeten i det porösa lagret är ca 15%, och för dräneringslagret ca 30%
6.2.2 Dagvattenhantering inom allmän mark
Dagvatten från hårdgjorda ytor inom allmän platsmark har antagits omhändertas inom redovisade planteringarna i situationsplanen (2019-12-11) . De utgör ca 8% av den reducerade arean.
Planteringarna har antagits utformas som växtbäddar eller som skelettjordar. I beräkningarna har hälften av dagvattnet antagits omhändertas i växtbädd och hälften i skelettjord. Dimensioner på växtbädd har antagits enligt tidigare beskrivning för gårdsytor. Antaget totaldjup på skelettjords-konstruktionen är 1,0 m med en 0,6 m mäktighet på skelettjordslagret med porositet på 15%.
Skelettjordarna kan också anläggas med högre porositet, upp till ca 30% vilket ger större fördröjningsvolym.
Ytterligare fördröjning av dagvatten planeras i parkmarken i den norra delen av planområdet. En möjlig yta för dagvattenmagasin (se Figur 10 för skiss över denna yta) har redovisats, med en ungefärlig area på 290 m2. Denna yta är även tillräcklig för rening av det dagvatten som leds hit via planerade ledningsnät, varför en kombinerad renings och fördröjningsfunktion är lämplig.
Utöver den utpekade platsen för ytmagasin planeras övriga ytor inom parkmarken anläggas som nedsänkta respektive skålade ytor vilket ger ytterligare möjligheter för fördröjning och rening av dagvatten och som bör nyttjas till detta. De gröna ytorna inom parkmarken har en total yta på ca 7400 m2, inklusive ytan för det nämnda dagvattenmagasinet.
6.2.3 Dagvattenhantering på bjälklag
Som nämnt ovan saknas det i nuläget närmare uppgifter kring gårdsbjälklagens uppbyggnad och denna utredning redovisar som följd av detta inte detaljer kring bjälklaget. Dock finns aspekter värda att nämna ur dagvattensynpunkt. Rekommenderade växtbäddsdjup enligt Vinnova (2017) varierar beroende på typ av vegetation, men generellt behövs mellan 150–350 mm för gräsmatta, 250–500 mm för buskage, 350–700 mm för stora buskar, 600–1250 mm för mindre träd/buskträd och minst 1000 mm för större träd. Ett tjockare växtbäddsdjup möjliggör för fördröjning och rening i större utsträckning. För att minska belastningen på bjälklaget men samtidigt skapa tillräcklig porvolym blandas med fördel lättviktsmaterial som exempelvis pimpsten eller biokol in i växtsubstratet. Biokol kan förutom att effektivt hålla vatten, näring och syre även binda näringsämnen och tungmetaller. För att ytterligare minska vikten på bjälklaget kan den undre delen av överbyggnaden bestå av lecakulor, som ger bra dränering och väger lite. Ett dräneringslager med dräneringsledning genom vilken vatten leds till dagvattenledning anläggs underst.
Figur 14. Vegetation och substrattjockled. Illustration Vinnova, 2017.
Det är viktigt att ha välfungerande dränerings- och avvattningsmöjligheter för att inte vatten ska bli stående för länge och orsaka skada eller för stor tyngd på bjälklaget. Detta skapas bland annat genom planering och dimensionering av avvattningsvägar och lutningar och att brunnar placeras i lågpunkter i bjälklaget (Vinnova, 2017). Beroende på bjälklagets bärighet bör brunnar placeras så att viss fördröjning tillåts, dvs att brunnar placeras på en viss höjd ovanför lågpunkten. Exakt placering av lågpunkt bör utredas vidare vid detaljprojektering.
6.2.4 Växtbädd
Växtbäddar är ett lämpligt alternativ för att omhänderta dagvatten då de är en plats- och reningseffektiv metod för att omhänderta dagvatten. Definitionsmässigt handlar det om en
vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltration och behandling av dagvattnet (SVOA, 2017a). Takdagvatten leds via stuprör till antingen nedsänkta eller upphöjda växtbäddar. Dagvatten från hårdgjorda markytor leds ytligt med hjälp av en genomtänkt höjdsättning till nedsänkta växtbäddar.
Figur 15. Principskiss av en växtbädd till vänster. Växtbäddar, både upphöjda och nedsänkta, intill byggnad till höger.
(Principskiss: WRS, foto: Erika Wikmark).
Figur 16. Exempel på växtbädd intill parkeringsyta (foto: Erika Wikmark).
6.2.5 Skålade gräsytor
Skålade och/eller nedsänkta gräsytor är lämpliga för att omhänderta överskottsvatten vid regn som är större än det som ledningssystemet är dimensionerat för. Utformningen av skålade gräsytor kan variera avsevärt och även anläggas som stråk beroende på områdets platsspecifika egenskaper och vilka behov som föreligger. Om de görs stora och grunda kan de även tjäna som multifunktionella ytor, det vill säga ha en normal funktion men sedan tillåtas översvämmas vid skyfall eller kraftigare regn.
Skålade gräsytor kan hålla relativt stora volymer vatten. Via infiltration och kontakt med växtytor sker dessutom rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning. Skålade gräsytor med växtlighet kan potentiellt ge mycket stora biologiska och ekologiska effekter beroende på hur de utformas (SVOA, 2017b). I de fall där förutsättningarna för infiltration av vatten till underliggande mark är begränsade bör ytorna förses med dräneringsledningar som ansluts till dagvattenledning.
I Fel! Hittar inte referenskälla. Figur 17 visas exempel på en innergård där en god
dagvattenhantering skapats med mycket grönytor och nedsänkta fördröjningsytor, men även mindre hårdgjorda områden.
Figur 17. Exempel på innergård anpassad för god dagvattenhantering (foto: Erika Wikmark).
7 SKYFALLSHANTERING
Kvartersmark ska enligt Täby kommuns riktlinjer kunna hantera sin egen fördröjningsvolym vid ett 100-årsregn. Om detta inte är möjligt eller om nederbörden överstiger fördröjningsvolymen inom respektive kvarter, sker avledning från kvartersmarken mot allmän platsmark enligt Figur 18.
Avrinning från gatumarken sydväst om Kvarter 5 leds mot parkstråket Gröna slingan väster om kvarteret. Avrinning från naturmarken i söder avleds via dagvattenledningar i Gröna slingan. I övrigt ingår ingen allmän platsmark i planområdets södra delar. De gator som angränsar till planområdets södra delar avleds generellt mot väster till Gröna slingan. Gröna slingan utformas för att kunna rymma ett volymen av ett 100-årsregn från kringliggande gatumark. Avrinning från gårdsytorna inom Kvarter 4
och 5 som inte fördröjs inom kvartersmarken sker också västerut till Gröna slingan. Vid extrema intensiva skyfall som överstiger de volymer som ryms i Gröna slingan sker ytligt flöde i den riktning som följer av den planerade höjdsättningen, flödesriktningar kan ses i Figur 18
I den norra delen av planområdet är parkområdet den naturliga lågpunkten. Parkytan utförs med lågt liggande ytor som kan ta emot ytligt avrinnande vatten vid skyfall. Till parkytan kan vatten avrinna från Kvarter 3, lokalgatan norr om Kvarter 3 samt gatan mellan Kvarter 1+2 och Kvarter 3. Även de två kvarteren öster och väster om parken samt mellanliggande gatumark liksom gatan norr om parken avleds hit, trots att dessa ytor inte ingår i planområdet.
Figur 18. Framtida flödesriktningar för ytliga flöden inom planområdet utifrån höjdsättning erhållen 2020-01-23. Planområde markerat med rött. Allmän platsmark utanför detaljplaneområdet som rinner mot planområdet markerat med gult och kvartersmark utanför planområdet som rinner mot planområdet markerat med grönt.
Den östra parken norr om Kvarter 1+2 tar emot ytligt avrinnande vatten från Kvarter 1-+2 samt från lokalgatorna norr och söder om östra parkområdet. Även avrinningen från markytorna mellan
kvartersmarken och Bergtorpsvägen avleds hit. Även detta parkområde utformas så volymerna vid ett 100-årsregn kan rymmas här. Dimensionering och utformning av dagvattenåtgärder i parkområdet beskrivs närmare i Bilaga 2.
Som framgår av texten ovan finns områden utanför detaljplaneområdet som också rinner mot de två parkerna. Dessa är markerade i Figur 18, där gult visar allmän platsmark och grönt visar kvartersmark.
Dessa ytor har inkluderats i beräkningarna över vilka volymer som behöver kunna fördröjas i parken.