Jag har flera förslag på vad som skulle kunna utgöra en fortsatt forskning avseende det ämnesområde jag valt att forska om och som jag tycker är viktigt och intressant att lära mer om.
Ett förslag är att, eftersom min undersökning som ansluter till en C-uppsats inte är så omfattande vad det gäller urvalet av elever, göra en större undersökning om elevers
uppfattningar om sitt lärande. I och med att utvecklingen är sådan att många elever inte går ut gymnasiet med betyget godkänt så är det är av stor vikt att utreda vad det beror på och utifrån de resultat som framkommer av undersökningen dra slutsatser om vad som kan göras åt situationen. Det skulle då vara synnerligen relevant att intervjua de elever som inte är intresserade av lärande. En sådan undersökning anser jag skulle vara till nytta både för samhället i stort och för den enskilde individen.
Ett annat förslag på fortsatt forskning är att undersöka i vilken utsträckning elever reflekterar över sitt lärande. Jag tror att det har en stor betydelse för elevernas lärande om och hur mycket de reflekterar över sitt lärande. Skulle det visa sig att elever inte reflekterar över sitt lärande särskilt mycket är det viktigt att det ändras på att det är så.
Det skulle även behöva forskas i hur lärarna i praktiken har möjlighet att tillämpa sina kunskaper i pedagogik. Det kan vara så att tillräckliga förutsättningar inte finns för att hjälpa elever utnyttja sina möjligheter till lärande och det kan bero på olika orsaker.
Jag tror utifrån min uppsats och ovanstående synpunkter att det finns stor anledning att fördjupa sig ytterligare i olika aspekter av elevers lärande.
Referenser
Böcker:
Booth, Shirley & Marton, Ference (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Inger (2005): Lärarprofessionalitet - att lära av och i sin egen vardag. I Monica H. Sträng red: Samspel för lärande: didaktiskt redskap för professionella lärare, s. 75-93. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga (2003): Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (2005): Att vara lärare i vår tid: inspirera, handleda, undervisa, organisera och bedöma. Stockholm: Natur och kultur.
Gilje, Nils & Grimen Harald (1992/2007): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos: Göteborg.
Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta (1995): Forskning om liv och arbete i svenska
klassrum – en översikt. Stockholm: Skolverket.
Halldén, Sören (2006): Det analytiska greppet: en strävan mot vetenskaplighet inom 1900- talets filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Hörnqvist, Maj-Lis (2000): Att uppleva sig duktig – ett parallellt lärande. I Eva Alerby, Pertti Kansanen & Tomas Kroksmark, red: Lära om lärande, s. 90-102. Lund: Studentlitteratur. Illeris, Knud (2001/2007): Lärande. Polen: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, Ulf P. (1979): Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Borås: Publica.
Murray, J. Edward (1969): Motivation och emotion – om människans drivkrafter och känslor. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Nationalencyklopedin (1996): Höganäs, Bokförlaget Bra Böcker.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag (Bokförlaget Prisma).
Trost, Jan (1993/2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Avhandlingar:
Gröning, Inger (2006): Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala: Digitala skrifter från Nordiska språk 1.
Karnung, Guy (2001): Röster om kvalitativ forskning: en karaktäristik utifrån vetenskapliga
texter. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala studies in Education, 97.
Sanderoth, Ingrid (2002): Om lust att lära i skolan: en analys av dokument och klass 8y. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies In Educational Sciences, 184.
Rapportserier:
Scherp, Gun-Britt & Scherp, Hans-Åke (2002): Elevers lärmiljö. Lärares undervisning och
elevers lärande. Arbetsrapport från institutionen för utbildningsvetenskap, december 2002.
Karlstad Universitet.
Skolverket (2003): Självkänslan och skolans vardag: en enkätstudie av elevers och lärares attityder till information och kommunikation, lusten att lära, tid för lärande. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Dnr: 75-2002:1888. Stockholm: Skolverket och Fritzes. Skolverket (2004): Att lära för livet: elevers inställningar till lärande – resultat från Pisa
2000. Skolverkets aktuella analyser 2004. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
C-uppsats:
Karlsson, Marita (2004): Bakomliggande faktorer som påverkar studieprestationen hos
studenter från studieovana hem. Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social – och
rättsvetenskap.
Nilsson, Per-Anders (2002): Ett klassrumsklimat för lärande – Lärare och elevers påverkan
på klassrumsklimatet. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
Läroplaner:
Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Tidskriftsartiklar:
Englund, Tomas (2004): Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (1) s. 37-49.
Elektroniska källor:
Vetenskapsrådet (1990/2007): Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15pdf (hämtad 2007-11- 21)
Bilaga 1.
Intervjuguide
Hur kommer det sig att du valt just det här programmet?
Tror du att du kommer att ha nytta av alla dina kunskaper från barn- och
fritidsprogrammet/naturvetarprogrammet i framtiden? Vilka kunskaper tror du att du kommer att ha nytta av och vilka tror du att du inte kommer att ha nytta av?
Vad betyder ordet lärande för dig?
Hur gör du när du ska lära dig något i klassrummet?
När tycker du att du lär dig i klassrummet? Finns det vissa situationer där du lär dig bättre? Om så i vilka situationer?
Finns det situationer där du tycker att det är svårare att lära sig i i klassrummet?
Anser du att det du lär dig i skolan är viktigt? Vad är det viktigaste du gör i skolan?
Kan du ge exempel på något som du tycker är onödigt att lära sig?
Hur går du tillväga om du måste lära dig något som du inte anser är viktigt att lära sig?
Är det skillnad på hur du går tillväga när du ska lära dig beroende på vilket ämne det gäller? På vilket sätt i sådana fall?
Påverkar betygen dig i ditt lärande?
Tror du att det finns något som läraren kan göra för att hjälpa dig att lära dig bättre?
Tror du att det finns något som du själv kan göra för att lära dig bättre?