6. Resultat och analys
7.4 Förslag på fortsatt forskning
Förslag på fortsatt forskning är att belysa extra anpassningar ur en annan yrkeskategoris perspektiv, exempelvis fritidspedagogernas och även hur extra anpassningar tolkas och tillämpas i olika åldrar, exempelvis skillnader mellan grundskola och gymnasiet. Det hade också varit intressant att undersöka huruvida arbetet med extra anpassningar har effekt på antalet elever med särskilt stöd. Nyligen presenterades specialpedagoglyftet som har en strävan att bredda lärarnas kompetens för att möta elever med olika förutsättningar i skolan. Det hade varit spännande att undersöka vilka olika effekter denna satsning skulle kunna få samt hur det skulle kunna påverka specialpedagogens yrkesroll.
46
Referenser
Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Andersson, Helena. (2014). Elevers berättelser om sina upplevelser av högstadiet. Educare (2014:1) s. 7-31.
Aspelin, Jonas. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Lund: Studentlitteratur AB.
Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid. (2007).
Profession, forskning och praktik:30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. I Educare 2007(2), ss. 39-51.
Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bjarnason, Dờra S. (2010). Walking on eggshells: Some ethical issues in research with people in vulnerable situations. EDUCARE. Att infånga praxis. Om kvalitativa
metoder i (special)pedagogisk forskning i Norden. Malmö: Malmö Högskola.
Blatchford, Peter. (2003). The class size debate [Elektronisk resurs] is small better?. Buckingham [England]: Open University.
Brodin; Jane och Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid. (1996). Vägval och växande. Malmö: Liber AB.
Egelund, Niels, Haug, Peder och Persson, Bengt. (2006). Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Einarsson, Charlotta. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: Betydelsen
av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen.
Diss. Linköping: Univ. 2003. Linköping.
Eliasson Annika (2010) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Margareta. (2011). Nya skolans självvärdering – att förstå och genomföra
47
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Fritz, Jesper. (2017). Effects on Bone, Fracture Risk and Academic Performance. Lund University Faculty of Medicine.
Gerland, Gunilla. (2014). Hjälpmedelshandboken från grundskolan till gymnasiet: för
pedagoger och föräldrar till elever med behov av kognitivt stöd. Stockholm: Pavus
utbildning.
Giangreco, Michael F. (2011). Educating students with severe disabilities: Foundational concepts and practices. In Martha E. Snell & Fredda E. Brown (Eds.), Instruction of
students with severe disabilities (7th ed., pp. 1-30). Upper Saddle River, NJ:
Pearson Education/Prentice-Hall.
Halkier, Bente. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber AB.
Hargreaves, Andy, Fink, Dean. (2008). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Hattie, John. (2012). Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Helldin, Rolf, Sahlin, Birgitta. (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Holme, Idar Magne, Solvang Krohn, Bernt. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel. (2012) Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Idborn, Inger. (2012). Hur nya berättelser i handledningssamtal leder till att perspektiv vidgas. I Bladini, Kerstin & Naeser, Monica (Red.). Det handlar om samtal. Karlstads universitet, Ruc, ss.26-36.
Ingestad, Gunilla. (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006. Lund.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger. (2015). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Charlotte. (2010). Framgång i undervisningen. Skolinspektionen (Dnr 2010:1284) Stockholm.
Juul, Jesper & Jensen, Helle. (2010). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber AB.
Kornhall, Per (2014). Alla i mål: skolutveckling på evidensbaserad grund: en handbok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
.
48
Kvale, Steinar. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindqvist, Gunilla. (2013). Who should do what to whom? (Nr 22). Jönköping: Universitet, Högskolan för lärande och kommunikation.
Lindqvist, Gunilla & Rodell, Annica. (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera
särskilda insatser. Gothia: Stockholm.
Linikko, Jari. (2009). "Det gäller att hitta nyckeln-": lärares syn på undervisning och
dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan.
Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2009. Stockholm.
Lärarutbildningskommittén. (1999) Att lära och leda: en lärarutbildning för samverkan
och utveckling: Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm: Fakta info
direkt.
Nagro, S. A., Hooks, S. D., Fraser, D. W., & Cornelius, K. E. (2016). Whole-Group Response Strategies to Promote Student Engagement in Inclusive Classrooms.
Teaching Exceptional Children, 48(5), 243-249.
Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin. (2011). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research and evaluation methods. London: SAGE Publications Inc.
Persson, Bengt. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Runström Nilsson, Petra. (2011). Pedagogisk kartläggning - att utreda och
dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel. Ledning och förståelse. (2013). Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så
49
Skolinspektionens rapport. (2014). Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja
viktig för förbättrade kunskapsresultat. (Dnr 2014:6739) Stockholm.
Skolverket. (2001). Utan fullständiga betyg: Varför når inte alla elever målen? Stockholm: statens skolverk.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritze.
Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års
forskning och utvärdering. (Rev.utg.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritze.
Skolverket. (2014). Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193674!/Malm%C3%B6%2013%20mars.pdf
Hämtat 27 november, 2016.
Skolverket. (2015). Delaktighet för lärande.(1. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skrtic, Thomas. (Eds.) (1995). Disability and democracy. Reconstructing (special)
education for post modernity. New York: Teachers Collage Press.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Sveriges riksdag. Skollagen SFS (2010:800).
Sveriges riksdag. Statens offentliga utredningar. (1978:86). Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van De Putte, Inge & De Schauwer, Elisabeth. (2013). Becoming a different teacher . . . Teachers’ perspective on inclusive education [Special issue]. Transylvanian
Journal of Psychology, 14, 245-263.
Vygotskij, Lev. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Wedin, Ann-Sofi. (2010). Lärares arbete och kunskap: relationer, undervisning och
betyg. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Åsberg, Rodney. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder- och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik.
50
Bilagor
Bilaga 1 INLEDNING • Presentation • Intervjusamtalets syfte • Upplägg/tid • Etiska aspekter • Användning av resultat• Återkoppling av sammanställda resultat för ett godkännande
INTERVJUSAMTAL
LÄRAREN
1. Hur lång erfarenhet har du av läraryrket?
2. Hur uppfattar och definierar du begreppet ”extra anpassningar”?
3. Vilken kompetens anser du att du har för arbetet med ”extra anpassningar”? 4. Beskriv/ge exempel på hur du arbetar med ”extra anpassningar”?
5. Vilka resultat uppfattar du att åtgärderna har gett?
6. Vilka ”extra anpassningar” har du mest positiva erfarenheter av? 7. Vilket stöd har du/behöver du i arbetet med ”extra anpassningar”? 8. Vad anser du att du skulle behöva för att utveckla det här arbetet? 9. Hur organiseras arbetet med ”extra anpassningar” på skolan? 10. Hur ser det administrativa arbetet med ”extra anpassningar” ut?
11. Hur arbetar skolan med att sprida kunskaper och erfarenheter kring ”extra anpassningar”?
12. Hur bidrar specialpedagogen i det här arbetet?
13. Vem tar initiativ till ”extra anpassningar” och på vilka grunder (läraren, specialpedagogen eller skolledningen)?
14. Vad kan vara vinsten med att arbeta med” extra anpassningar” i skolan?
15. Hur har arbetet med ”extra anpassningar” förändrats sedan Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar utkom 2014?
51 SPECIALPEDAGOGEN
1. Hur lång erfarenhet har du av specialpedagogyrket?
2. Hur uppfattar och definierar du begreppet ”extra anpassningar”?
3. Vilken kompetens anser du att du har för arbetet med ”extra anpassningar”? 4. Hur uppfattar du att lärarna ser på arbetet med ”extra anpassningar”?
5. Hur organiseras arbetet med ”extra anpassningar” på skolan? 6. Vad är din roll i arbetet med ”extra anpassningar” på skolan i dag? 7. Vilken roll skulle du vilja ha?
8. Hur skulle du kunna bidra med att utveckla arbetet med ”extra anpassningar” i skolan? 9. Vem tar initiativ till ”extra anpassningar” och på vilka grunder (läraren,
specialpedagogen eller skolledningen)?
10. Vad kan vara vinsten med att arbeta med ”extra anpassningar” i skolan?
11. Hur har arbetet med ”extra anpassningar” förändrats sedan Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar utkom 2014?
52
Bilaga 2
Extra anpassning för elev – checklista
Checklistan ska fungera som stöd för dig som pedagog. Alla stödinsatser behöver inte genomföras, utan du väljer de anpassningar som du bedömer är lämpliga för att emotse elevens behov. Endast en blankett per elev. Bifogas ansökan om särskilt stöd. Elevens namn Klass Pedagog Datum Eleven sitter på för elevens bästa sätt i klassrummet. Instruktioner som är särskilt anpassade för eleven (ex tydliga, få, gärna både muntliga och skriftliga, upprepade, ev med bildstöd). Extra ”starthjälp” av pedagog eller annan vuxen. Tillgång till alternativa verktyg under lektionerna (t ex dator, iPad och mobiltelefon med anpassade program samt miniräknare). Tillgång till ljudläromedel som inlästa läroböcker, CD-skivor och mp3-filer. Anpassade läromedel. Stöd att förstå texter och arbetsområden. Anpassade arbetsuppgifter (t ex begränsad textmassa som ska läsas, minskat krav på textmassa som ska skrivas).
Möjlighet att få anteckningar från pedagog innan/efter lektionen, möjlighet att få text som ska skrivas av från tavlan bredvid sig.
Tillgång till konkret arbetsmaterial som alfabetet, siffror, talrad, tabeller, multibas, pengar osv. Hjälp att planera och strukturera skoldagen. Möjlighet att få göra prov och läxförhör muntligt samt vid behov få längre provtid. Möjlighet att göra muntliga redovisningar i mindre grupp. Tillgång till hörselkåpor och möjlighet till avskildhet. Möjlighet att arbeta i mindre grupp. Punktinsats under en begränsad tid av specialpedagog. Studiehandledning på modersmålet. Konsultation med specialpedagog. Regelbunden uppföljning mellan alla undervisande pedagoger. Regelbunden uppföljning mellan vårdnadshavare och undervisande lärare via mail eller telefon. Annan anpassning: _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________