Studien har gett mig möjlighet att få en inblick i hur skolor i ett verksamhetsområde arbetar med skolutveckling. Det var mycket givande att få syn på vilket sätt stadens verksamhetschefer jobbar mot skolorna kring stadens och skolornas verksamhetsmål. Min förhoppning var att kunna jämföra förståelserna för det skolutvecklande arbetet mellan rektorer och specialpedagoger som är verksamma på samma skola. Med anledning av det begränsade intervjuunderlaget blev det inte möjligt att genomföra, men jag hade gärna sett att det gjordes en sådan studie.
Det hade också varit intressant att jämföra på vilket sätt det skolutvecklande arbetet eventuellt skiljer sig åt mellan antalet år man som specialpedagog har erfarenhet i yrket. Ytterligare skulle man kunna undersöka anledningen till specialpedagogers jobbyte, med tanke på den oklarhet som ibland råder kring uppdraget
38
Referenser
Berg, G., & Scherp, H.-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Berglund, L., Malmgren, L-L., Riddersporre, B., & Sandén, I. (2007). Profession, forskning
och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. Malmö: Malmö
högskola, Lärarutbildningen.
Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2014). Kompetens för samspelande skolor. Lund: Studentlitteratur. Brinkmann, S., & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Samhälllsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cameron, D.L., Jortveit, M., Lindqvist, G., & Tveit A.D. (2018). A comparative study of special educator preparation in Norway and Sweden. British Journal of Special
Education. 35(3), 350-365. doi.org/10.1080/08856257.2019.1689716
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling; forskning om skolförbättring
och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & kultur.
Håkansson, J. & Rönnström, N. (2021). Samverkan för bästa skola- skolförbättring som politiskt styrd nationell angelägenhet genom samverkan och forskarmedverkan.
Pedagogisk forskning i Sverige, s. 8.
Höög, J. & Johansson, O. (2014). Framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur. Höög, J. & Johansson, O. (2015). Struktur, kulutr, ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Jederlund, U. (2019). Tillit som förutsättning för skolutveckling. Pedagogisk forskning i
Sverige.
Kirsten, N. & Carlbaum, S. (2020). Kompetensutveckling för professionella lärare?
Introduktionen av kollegialt lärande i svensk skola. Pedagogisk forskning i Sverige, s. 21.
Klang, N., Gustafsson, K., Möllås, G., Nilholm, C., & Göransson, K. (2016). Enacting the role of special needs educator - six Swedish case studies. European Journal of Special
Needs Education. 32(3), 391-405. doi.org/10.1080/08856257.2016.1240343
39
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L., & Westo, G.-M. (2011). Differenst agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European Journal
of Special Needs Education. 26(2), 143-157. doi.org/10,1080/08856257.2011,563604
Maltén, A. (2011). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.
Jarl, M. & Blossing, U. (2017). Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur och kultur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik- Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige, ss. 124-138.
Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber . Rapp, S. (2011). Skolledarskap, om att leda förskolans och skolans utvecklingsarbete.
Stockholm: Norstedts juridik.
Scherp, H.-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling – Ledarskap för demokrati
och meningsskapande . Karlstad: Karlstads universitet.
Scherp, H.-Å. (2014). Lärandebaserad skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. Seiser, A. F. (2019). Skolförbättring med vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. skolutveckling, M. f. (2008). Skolutveckling - för bättre resultat och måluppfyllelse.
Stockholm: Liber.
Skolverket. (2008). Skolutveckling - för bättre resultat och måluppfyllelse. Stockholm: Liber. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2014). Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Vad gör en förstelärare? Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2020). Att ställa frågor och söka svar.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, E., & Hjörne, R. (2021). Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Thornberg, A. F. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
40
Torkildsen, L. G., & Nehez, J. (2020). Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2010:800). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet. (den 16 november 2017). Svensk författningssamling. Förordning
om ändring i högskoleförordningen. Stockholm, Sverige: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. (2017:1111). Skollag. Stockholm. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Libris.
Öquist, O. (2010). Framgångsrikt ledarskap med systemteori. Stockholm: Gothia Kompetens. Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
41 Bilaga A
Helsingborg 2021-01-27
Hej!
Jag heter Annika Lundén och utbildar mig till specialpedagog vid Malmö Universitet. När jag inte studerar arbetar jag sedan tre år tillbaka som specialpedagog på Västra Ramlösa skola. Dessförinnan var jag verksam som grundskollärare på samma skola. Jag har nyss påbörjat min sista termin vilket innebär att jag ska skriva mitt examensarbete.
Eftersom jag är särskilt intresserad av skolutvecklingsfrågor har jag valt att göra en kvalitativ undersökning som i stora drag innefattar rektorers och specialpedagogers uppfattningar om vad skolutveckling innebär och hur man samverkar i det specialpedagogiska förändringsarbetet.
Undersökningen är tänkt att beröra vårt gemensamma verksamhetsområde V02. Du är en av de tilltänkta intervjupersonerna och där av detta brev. Jag kommer att intervjua rektorer, specialpedagoger men även verksamhetschef. På grund av rådande pandemi tänker jag att intervjuerna sker via ett Google Meet. Intervjun kommer att ta ca 40 minuter i anspråk och sker på en tid när det passar dig bäst.
Jag kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att uppgifter inte kommer att kunna härledas till personer eller skolor. De inspelade intervjuerna och transkriptionerna kommer inte att sparas eller spridas. Ni kan avbryta ert deltagande utan att känna ett behov av att motivera varför.
Om du har några frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig. I annat fall ser jag framemot att höra ifrån dig och boka en tid för ett samtal.
Med vänlig hälsning Annika Lundén
42 Bilaga B
Frågor till specialpedagog
• Vad innebär begreppet skolutveckling för dig?
• Hur organiseras och drivs skolutvecklingen på din skola?
• Används det några särskilda strategier vid skolutvecklingsfrågor?
• Används den specialpedagogiska kompetensen i skolutvecklingsfrågor? På vilket vis? Om inte, varför inte?
• Önskar du få vara mer delaktig/mindre delaktig i
skolutvecklingsfrågor/förbättringsarbete? På vilket sätt i så fall? • Vilka utvecklingsområde har skolan för tillfället? Varför just dessa?
• På vilket sätt bestäms mål för skolutveckling på skolan? Hur identifieras ett utvecklingsområde? Vad behöver skolan utveckla? Vad ligger till grund? Hur brukar planering och uppföljning ske?
• Brukar ni använda några speciella systematiska verktyg för att leda utvecklingen framåt?
43 Bilaga C
Frågor till rektor
• Vad innebär begreppet skolutveckling för dig?
• Hur organiseras och drivs skolutvecklingen på din skola?
• Används den specialpedagogiska kompetensen i skolutvecklingsfrågor? På vilket vis? Om inte, varför inte?
• Är du insatt i vilka kompetenser som ingår i en specialpedagogexamen? Är det skillnad på vilka uppgifter som specialläraren har jämfört med specialpedagogen?
• Vilka utvecklingsområde har skolan för tillfället? Varför just dessa?
• På vilket sätt bestäms mål för skolutveckling på skolan? Hur identifieras ett utvecklingsområde? Vad behöver skolan utveckla? Vad ligger till grund? Hur brukar planering och uppföljning ske?
• Används några särskilda strategier vid skolutvecklingsfrågor?
• Brukar ni använda några speciella systematiska verktyg för att leda utvecklingen framåt?
44 Bilaga D
Frågor till verksamhetschef
• Kort delge din uppdragsbeskrivning som verksamhetschef • Vad innebär begreppet skolutveckling för dig
• Vad är viktigast för att ett förändringsarbete/skolutvecklingsarbete ska ge verkan, enligt dig?
• Vilka kan fällorna vara i ett förändringsarbete?
• Vad innebär din roll i skolutvecklingsfrågor ut mot skolorna? • På vilket sätt bidrar du till skolornas utveckling?
• En framgångsrik skolutveckling bör utgå från den egna skolans specifika problem och
organiseras med olika typer av arbetslag som bas.
• Vilka är de övergripande riktlinjer/samsyn/mål för VO2 eller för hela staden kring förändringsarbete, satsningar? Varför just dessa mål?
• På vilket vis samverkar de olika skolorna i området kring förändringsarbete? Hur kan de få stöd av varandra?
• Hur arbetar man med det systematiska kvalitetsarbetet rektor-verksamhetschef- skolchef? När tittar man på resultat och hur jobbar man vidare med resultaten?