Förslag på framtida forskning - Resultat och analys

5. Resultat och analys

6.4 Förslag på framtida forskning

Studiens resultat visade bland annat att invandrana från forna Jugoslavien började arbeta inom lågbetalda yrken, vilket kan öka risken för att fastna inom sådana. Detta bekräftar även tidigare forskning inom området. Därför anser jag att det hade varit intressant att vidare undersöka om så är fallet samt om det finns kopplingar mellan invandrarnas första

arbete och deras fortsatta karriärutveckling. Kommer invandrare som började arbeta inom lågbetalda yrken att bli inlåst inom sådana? Hur ser deras framtida karriärmöjligheter ut? Vidare forskning om kopplingen mellan invandrarnas första arbete och vidare karriärutveckling skulle kunna förklara deras position på den svenska arbetsmarknaden.

Referenslista

Ansala, Laura, Åslund, Olof & Sarvimäki, Matti (2018). Immigration history, entry jobs, and the labor market integration of immigrants. IFAU Working Paper 2018:20

http://hdl.handle.net/10419/201458

Baker- Doyle, J. Kira (2015). Stories in networks and networks in stories: a trimodal model for mixed-methods social network research on teachers. International Journal of

Research & Method in Education, 38 (1): 72-82. DOI: 10.1080/1743727X.2014.911838

Behtoui, Dr Alireza (2008). Informal Recruitment Methods and Disadvantages of Immigrants in the Swedish Labour Market. Journal of Ethnic and Migration Studies, 34(3), 411-430. DOI: 10.1080/13691830701880251

Behtoui, Alireza (2006). Unequal Opportunities: The Impact of Social Capital and

Recruitment Methods on Immigrants and Their Children in the Swedish Labour Market.

Diss. Linköping: Linköpings universitet. [Elektronisk resurs]

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7789 (Hämtad 2020-03-16)

Bennich- Björkman, Li & Likić- Brborić, Branka (2018). Svensk integrationspolitik och integration i Sverige. Hur har det gått för 1990-talets högutbildade flyktingar från Bosnien och Hercegovina? I Axelsson, Linn, Povrzanović Frykman, Maja & Öhlander, Magnus (red). Högutbildade migranter i Sverige. Lund: Arkiv förlag. s 211–227

Bourdieu, Pier (1986).” The forms of capital”. I Richardson J. (red). Handbook of Theory

and Research for the Sociology of Education. Westport, CT: Greenwood, s. 241–58.

http://www.socialcapitalgateway.org/sites/socialcapitalgateway.org/files/data/paper/2016/1 0/18/rbasicsbourdieu1986-theformsofcapital.pdf (Hämtad 2020-03-16)

Böcker, Anita (1994). Chain Migration over Legally Closed Borders: Settled Migrants as Bridgeheads and Gatekeepers, Netherlands’ Journal of Social Science, 30(2), 87–106 http://hdl.handle.net/2066/31915

Calic, Marie-Janine (2019). A History of Yugoslavia [Elektronisk resurs]. Purdue University Press

https://www.doabooks.org/doab?func=search&query=rid:33978 (Hämtad 2020-03-16)

Ekberg, Jan (2016) Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden. Ekonomisk

Debatt, nr 5, årgång 44, s. 6–11

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/44-5-je.pdf (Hämtad 2020-03- 16)

Eriksson, Robert, Nordström Skans, Oskar, Sjögren, Anna & Åslund, Olof (2007).

Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden 1985–2003 (Institutet för

arbetsmarknadspolitik utvärdering 2007:18) Uppsala: IFAU

https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2007/r07-18.pdf (Hämtad 2020-03-16)

Europeiska unionen (2020). EU: s 27 medlemsländer.

https://europa.eu/european-union/about-eu/countries_sv#tab-0-1 (Hämtad 2020-03-16)

Fortelius Sabina & Wahlbeck Östen (2019). The Utilisation of Migrant Capital to Access the Labour Market: The Case of Swedish Migrants in Helsinki. Social Inclusion. 7 (4): 181–189 DOI: 10.17645/si. v7i4.2325

Granovetter, S. Mark. (1973). The Strength of Weak Ties. American Journal of Sociology, The University of Chicago Press. vol. 78, No. 6, s. 1360-1380.

46 https://www-jstor-

org.proxy.mau.se/stable/pdf/2776392.pdf?ab_segments=0%252Fbasic_SYC- 5055%252Fcontrol&refreqid=excelsior%3Ab27bc10dfe827d46e806f2f35feb38d8

Granovetter, S. Mark (1974). Getting A Job: A Study of Contacts and Career. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Harrison, Dick (2009). Invandringen till Sverige. Populär Historia. 21 augusti

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/invandringen-till-sverige (Hämtad 2020-03-16)

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups

Massey, D. S., Arango, J., Hugo, G., Kouaouci, A., Pellegrino, A., & Taylor, J. E. (1993). Theories of international migration: A review and appraisal. Population and development review, 19(3), 431-466.

URL: https://www.jstor.org/stable/2938462

Migrationsinfo: Forskning och statistik om integration och migration i Sverige (2019).

Anhöriginvandring.

https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/anhoriginvandring/

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans

Schall, Carly Elizabeth (2016). The Rise and Fall of the Miraculous Welfare Machine:

Immigration and Social Democracy in Twentieth Century Sweden. Ithaca: ILR Press.

[Elektronisk resurs]. https://eds-b-ebscohost-

com.proxy.mau.se/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzExMzI5MDVfX0FO0?sid=5279f0 a3-5328-42d3-bfb9-7bcdaee5dd6c@sessionmgr4007&vid=3&format=EB&rid=6 (Hämtad 2020-03-16)

Scott, John (2017). Social network analysis. 4th edition London: SAGE Publications Ltd

Statistiska centralbyrån (2019). Folkmängd och befolkningsförändringar 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/folkmangd-och-

befolkningsforandringar-20192/

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet [Elektronisk version].

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (Hämtad 2020-03-16)

Weber, Rosa (2020). Borders and Barriers Studies on Migration and Integration in the

Nordic and Mexico-U.S. Settings. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. [Elektronisk

resurs]

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176113 (Hämtad 2020-03-16)

Bilaga

Intervjuguide

Detta är en intervju för ett examensarbete inom Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Intervjun syftar till att ge kunskaper om personer som invandrat till Sverige och hur de etablerat sig på arbetsmarknaden. Intervjun kommer att vara anonym och namn eller annat som kan identifiera personen kommer inte att finnas med. Intervjun är frivillig och du kan avbryta intervjun närhelst under intervjun eller låta bli att svara på frågor. Inspelningen kommer att raderas när intervjun är transkriberad. Är detta OK med dig?

Informanternas bakgrund - vilket år är du född? - var är du född?

- vad anser du att du har för etnicitet? Kön?

Invandringsbakgrund

Berätta, hur och varför kom du till Sverige? Följdfrågor:

Hur gammal var du?

Vilket år kom du till Sverige?

När kom du till Sverige? Till vilken stad har du flyttat till? Vilken utbildning har du haft med dig?

Vad har du jobbat med i ditt hemland, om du har jobbat?

Arbete i Sverige

Berätta, hur fick du ditt fösta jobb i Sverige? Har du gått en utbildning här?

Hur många jobb har du haft? Hur sökte du dessa jobb?

Socialt kapital (beroende på deras svar, ställs inte samma frågor) Har du känt någon i Sverige innan du skulle flytta hit?

Vem, vilka kände du, hur många? Hur kände du till dessa personer?

-Du berättar att du fått information om arbete genom X person. Hur känner du till denna person?

Vilken relation har du till denna person? Hur ofta har du kontakt med denna person?

Tror du att du hade fått ett jobb på ett annat sätt, om det inte hade varit genom X personen, och i så fall hur?

-Du berättar att …. haft betydelse för att du fick ett jobb, kan du berätta mer om det? Om det kommer fram att de använde sitt modersmål på arbetsplatsen, fråga kring vad de anser om detta.

Annat

Om jag skulle behöva mer information efter denna intervju, skulle det vara ok att kontakta dig igen?

Efter denna intervju, vilken person skulle du rekommendera mig att prata med om detta vi pratade om? Känner du till någon som jag skulle kunna intervjua som har erfarenhet utav detta ämne?

In document ”Mina kontakter är min största rikedom” Nätverkets betydelse för inträdet på den svenska arbetsmarknaden av invandrarna från forna Jugoslavien (Page 42-49)