5. Resultat och analys
5.3 Familj, vänner och bekanta som förmedlare
Informanterna använde sig oftare utav sina nära vänner och familj för att få ett arbete än av människor de inte kände så väl. Detta berodde på att de inte hann träffa så många och oftast umgicks med sin partner och hans familj och vänner. Deras nätverk var därmed begränsat och bestod oftast av familj, nära vänner och skolan. Selma är den enda som fick ett arbete
38
genom en skolkamrat som hon inte kände väl och som också kom från Bosnien. I frågan om deras relation svarar Selma:
Självklart, med tiden blev vi vänner, när jag och X träffades skulle jag inte säga att hon var min vän än, vi kände bara varandra för att vi studerade svenska tillsammans, och sedan började jag arbeta på hotellet genom henne.
Även Alma fick sitt arbete genom en klasskompis på SFI, men hon beskriver sin relation
till denna kompis som nära vänner:
Bra, vi hänger fortfarande idag, men vi träffades på skolan, hon kommer från Litauen, vi träffade på SFI och där när vi studerade svenska, och vi blev ”raja” [goda vänner/polare] i skolan och sedan kollegor där på jobbet, så vi arbetade jag tror 2 år på hotellet tillsammans efter kursen.
Diana använde också sina nära kontakter för att få ett arbete, nämligen sin man som redan arbetade på ett städföretag och hon anser att det var mycket enklare för honom att hitta ett arbete än vad det var för henne:
Det var lättare, vi arbetade på samma företag, han brukade komma hem varje eftermiddag och sova och jag gick upp klockan 03:15 på morgonen, klockan 4 lämnade jag huset och kom hem helt slut. Jag vet inte om han städade och arbetade en enda hel dag, för alla män lämnas i fred. Dessa män, när du ser dem åka hem leende vid kl. 16, fattar man ju. De måste anstränga sig mindre än vi gör, åtminstone har jag den känslan.
Hon berättade även att hennes man skickade tre ansökningar när han sökte sitt första arbete i Sverige och att alla tre erbjöd honom ett jobb. Enligt Diana är detta orättvist och hon anser att män och kvinnor inte behandlas likadant. Goran berättar att han har arbetat även i andra europeiska länder men att han flyttade till Sverige på grund av sin syster: ”hon var själv här så jag flyttade till henne så att hon inte är helt ensam och jag trivs i Sverige, jag visste att det är bra här”. Han hade en väldigt bra relation till sin syster, om det inte var för henne så skulle han aldrig ha flyttat till Sverige. Emir berättar att familj är viktigt för honom och har alltid varit det: ”Vi var sex syskon hemma i Bosnien, det är klart att vi alltid hjälpte varandra och hade bra relation till varandra. Jag ser upp till min bror.”
39
Enligt Ivan var hans kompis en nära vän till honom: ”Vi kom båda från Serbien och vi blev snabbt goda vänner och hade samma intressen, som exempelvis fotboll, vi är kompisar även idag.”
5.3.1 Sammanfattning
Fem av dem sex informanter som blev intervjuade fick sina första arbeten i Sverige genom familj eller nära vänner som dem umgicks med den första tiden dem bott i Sverige. Endast Selma berättar att hon använt någon hon inte kände väl för att hitta ett arbete. Därmed har fem av sex informanter fått sitt arbete genom någon som också kom från forna Jugoslavien, vilket visar på att de som flyttade till Sverige under 1900-talet har skapat olika arbetsplatser där de anställer sina landsmän och hjälper varandra och därmed fungerat som brohuvuden för invandrare som senare flyttat till Sverige.
5.3.2 Analys
Enligt Putnams (2006) teori använder människor sig av det överbryggande sociala kapitalet för att få tillgång till information om arbeten. Detta eftersom det överbryggande sociala kapitalet förmedlar information som går utöver den information som sprids inom det anknytande sociala kapitalet som består av familj och nära vänner (Putnam 2006, 23). Utifrån informanternas svar är så inte fallet och invandrare från forna Jugoslavien använde främst det anknytande sociala kapitalet för att få information om ett arbete eller tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Detta kan bero på att invandrare som flyttar till Sverige har fler personer i sitt nätverk av typen anknytande socialt kapitalet än av det överbryggande sociala kapitalet. Anknytande socialt kapital består av mindre grupper som är mer homogena eftersom de har något gemensamt, exempelvis klass eller etnicitet (Putnam 2006, 22). Putnam (2006) menar att det överbryggande sociala kapitalet brukar vara förmedlare av arbeten, dock får invandrare ny information av båda typer av socialt kapital eftersom de inte har bott i Sverige så länge. Därmed kunde de inte bygga upp stora nätverk av typen överbryggande socialt kapital.
40
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning. Vidare följer en teoridiskussion, metoddiskussion samt ges förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Något som blev väldigt tydligt i denna studie och som även tidigare forskning bekräftar är att nätverk har haft stor betydelse för invandrarna från forna Jugoslaviens inträde på arbetsmarknaden.
Till skillnad från Granovetters (1974) studie som menar att personer oftast använder sina svaga länkar som förmedlare av ett arbete så fick mina informanter sina första arbeten oftast genom sina starka länkar som består av familj och nära vänner.
Som Behtoui (2008) påpekade så får invandrare som använder informella metoder för jobbsökning lågbetalda arbeten, detta visar även resultatet från min studie. Alla informanter i min studie började arbeta i lågbetalda yrken som framkommer under rubrik 5.1.1 och detta väcker tankar om att det finns en risk med att bli inlåst i sådana arbeten och att invandrarna kan ha svårt att byta yrken och höja sina löner. Även Ansala (2018) menar att invandrare får mindre betald, särskilt om medarbetarna också är invandrare. Även informanterna i min studie började arbeta på arbetsplatser där chefen eller medarbetarna var invandrare och detta påverkade även deras möjligheter till att lära sig svenska.
I Webers (2020) avhandling fanns det skillnader mellan hur långt tid det tog för kvinnor respektive män att få sitt första arbete i Sverige. I min studie finns det inga stora skillnader och det var endast Diana som upplevde att män hade enklare att få ett arbete i Sverige än kvinnor. Det tog mellan några månader och upp till tre år för informanterna att få sina första jobb, vilket mest berodde på att de saknade svenska för att få ett arbete. Dock som i
41
Fortelius & Wahlbecks (2019) studie så använde invandrarna från forna Jugoslavien, likt de svenska migranter i Finland, sina språkliga kunskaper för att få ett arbete i Sverige.
Endast en av informanterna hittade sitt första arbete inom sitt tidigare yrke, vilket kan bero på, så som Behtoui (2006) menar att det är kombinationen av arbetslivserfarenhet, utbildning och att känna till rätt personer som ger möjlighet för individer att hitta ett adekvat arbete.
6.2 Teoridiskussion
De två valda teorierna av Bourdieu och Putnam var mycket användbara i denna studie eftersom de beskriver vad socialt kapital är och vilka typer av socialt kapital en person kan inneha. Det som skulle kunna läggas till i denna studie för att analysera resultatet är begreppet humankapital, som skulle kunna hjälpa till att analysera hur informanterna använde sitt modersmål som ett sätt att få ett arbete. Även begreppet migrantkapital skulle kunna användas eftersom det är något som är unikt för migranter, så som deras språk och kultur, genom vilken endast de kan få tillträde till ett specifikt fält eller arbetsplats.
6.3 Metoddiskussion
Studiens syfte och frågeställningar låg till grund för metodvalet. Den egocentriska nätverksanalysen tillåter forskaren att undersöka en individs sociala nätverk och ger tillgång till personer som kan ge relevant empiri till studien (Scott 2017, 74). Det som hade bidragit till min studie är om jag hade fullt ut gjort en egocentrisk nätverksanalys och undersökt vilka fler personer som har ingått i informanternas nätverk vid tillfällen då de etablerade sig på den svenska arbetsmarknaden och inte endast undersökt den mest betydelsefulla personen för informanternas ingång på arbetsmarknaden.
42
Snöbollsmetoden visade sig som ett effektivt sätt att få tag på relevanta informanter. Nackdelen med denna metod är att det inte är självklart att informanter som blev rekommenderade kommer att vilja delta i studien. Samtidigt så kan informanterna som blev rekommenderade känna sig tvungna till att delta på grund av skyldighetskänslan emot personen som har rekommenderat de.
Det uppkom lite svårigheter vid telefonintervjuer. Dels för att informanterna befann sig på offentliga platser vid intervjuandet, dels för att även om vi pratar samma språk så hade vi ibland olika dialekter som gav upphov för missförstånd. Detta kan ha påverkat studiens resultat och informanternas svar hade säkert blivit mer rika vid face-to-face intervjuer.
Att intervjuerna genomfördes via telefon har både fördelar och nackdelar. En fördel är att personerna kan prata fritt utan någon skam samt att forskaren kan prata med personer som bor längre bort och som den inte har möjlighet att träffa ansikte mot ansikte, vilket gör att denna intervjuform är väldigt flexibel. Nackdelar med telefonintervjuer är om kroppsspråk och ljud av rösten är av betydelse för studien (Kvale & Brinkman 2014, 190– 192).
Generaliserbarhet upplevs som problematisk i kvalitativa studier eftersom de personer som är med i en studie inte nödvändigtvis är representativa för hela populationen (Larsen 2009, 78). I min studie är det inte möjligt att generalisera eftersom jag intervjuade ett begränsat antal intervjupersoner. Kvalitativa studier har istället till syfte att förstå strukturer och händelser utifrån informanternas berättelser (Kvale & Brinkman 2014, 41). Därför kommer studien att öka kunskapen om hur det är att som invandrare etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.