SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Mina kontakter är min största rikedom”
Nätverkets betydelse för inträdet på den svenska
arbetsmarknaden av invandrarna från forna Jugoslavien
"My contacts are my greatest wealth"
The importance of the network for entering the Swedish labor
market by immigrants from former Yugoslavia
Safeta Memić
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Ange handledare
Datum för uppsatsseminarium: 2020–06–03
Examinator: Anders Hallqvist
3
Sammanfattning
Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i
Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?
Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.
Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta.
4
Abstract
People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in
Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market?
3) What type of social capital has been important?
Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.
The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.
5
Förord
Jag vill först och främst tacka min handledare Peter Gladoić Håkansson som genom sitt projekt MILNET (Migrants` Labour Networks) har gett mig idén till denna studie och genom hela processen gett mig bra tips och idéer till hur jag kan förbättra min undersökning. Vidare vill jag tacka mina informanter för att de har ställt upp och varit med på intervjuer som bidragit till att jag kunde skriva om deras erfarenheter och svara på uppsatsens frågor.
Juni 2020 Safeta Memić
6
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 8
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Disposition ... 9
1.3 Bakgrund ... 10
1.3.1 Det forna Jugoslavien ... 10
1.3.2 Invandring till Sverige ... 11
1.4 Begrepp ... 13
1.4.1 Socialt kapital och nätverk ... 14
1.4.2 Anknytande och överbryggande socialt kapital ... 14
1.4.3 Social nätverksanalys ... 15
2. Tidigare forskning ... 16
2.1 Betydelsefulla människor ... 16
2.2 Socialt kapital som hinder ... 18
2.3 Betydelsen av socialt kapital för invandrares inträde på arbetsmarknaden ... 19
2.4 Sammanfattning ... 21
3. Teoretiska utgångspunkter ... 22
3.1 Socialt kapital ... 22
3.2 Överbryggande och anknytande socialt kapital ... 23
3.3 Sammanfattning ... 23 4. Metod ... 25 4.1 Metodval ... 25 4.2 Urval ... 26 4.2.1 Presentation av informanter ... 27 4.3 Datainsamling ... 28 4.4 Analysmetod ... 29
4.5 Validitet och reliabilitet ... 30
4.6 Etiska ställningstaganden ... 31
5. Resultat och analys ... 32
5.1 Första arbetet i Sverige ... 32
7
5.1.2 Analys ... 34
5.2 Socialt kapital som förmedlare av ett arbete ... 35
5.2.1 Sammanfattning ... 36
5.2.2 Analys ... 37
5.3 Familj, vänner och bekanta som förmedlare ... 37
5.3.1 Sammanfattning ... 39 5.3.2 Analys ... 39 6. Diskussion ... 40 6.1 Resultatdiskussion ... 40 6.2 Teoridiskussion ... 41 6.3 Metoddiskussion ... 41
6.4 Förslag på framtida forskning ... 42
Referenslista ... 44
8
1.Inledning
De första invandrarna från forna Jugoslavien immigrerade till Sverige under 1960- och 1970-talet på grund av att Sverige hade brist på arbetskraft. Därmed fick dessa migranter status som arbetskraftsinvandrare. Konsekvensen av denna typ av immigration blev anhöriginvandring, främst under 1970-talet. Invandringen av personer från forna Jugoslavien fortsatte under 1990-talet på grund av Balkankriget, där över 100 000 människor flydde från kriget till Sverige (Harrison, 2009). Det fanns alltså olika grupper av invandrare som kom från samma land, nämligen det forna Jugoslavien.
Enligt Ekberg (2016, 10) har bosnier jämfört med andra flyktinggrupper blivit mer framgångsrika och det skulle behövas mer fördjupade studier om varför fallet har blivit så, vilket också kan vara av värde för dagens integrationspolitik. Därför avser jag att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien fick sina arbeten och hur de använde sina nätverk för att få information om arbeten eller en anställning som skulle bidra med kunskap om deras framgångar på arbetsmarknaden.
Det är inte lätt att hitta ett arbete som invandrare i Sverige. En anledning till detta är att de saknar referenser och oftast även jobbrelaterade kontakter som kan ge information som kan underlätta i arbetssökandet. Forskningen stärker tanken om att åtminstone hälften av alla anställningar sker via kontakter, så som familj, bekanta eller gamla arbetskamrater (Eriksson m. fl. 2007, 19).
Bennich- Björkman & Likić- Brborić (2018, 225) har undersökt hur det har gått för högutbildade flyktingar som kommit från Bosnien & Hercegovina under 1990-talet och som etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Studien visade att flyktingarnas strategi för en lyckad etablering var att använda både statliga strukturer som sociala nätverk. Vidare menar studien att bosnierna är medvetna om kontakters och nätverkets betydelse både bland svenskar och landsmän vilket kan ha bakgrund i att Jugoslavien var ett land där rätt kontakter spelade stor roll för att kunna göra karriär.
9
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden.
Följande frågeställningar användes för att besvara studiens syfte:
• Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? • Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? • Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med en beskrivning av problemområdet, syfte och frågeställningar samt bakgrund och begreppsdefinition i kapitel 1. I kapitel 2 redogörs för tidigare forskning inom området samt en sammanfattning av dessa. Kapitel 3 beskriver och förklarar vilka teoretiska utgångspunkter som ligger som grund för studien samt en sammanfattning av dessa. Vidare tas ställning till metod, urval, datainsamling, analysmetod, presentation av informanter, validitet och reliabilitet samt etiska ställningstagande i kapitel 4. I nästa kapitel, som är kapitel 5 presenteras, analyseras och sammanfattas resultatet utifrån studiens teorier. Kapitel 6 avser att diskutera studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, diskutera den använda metoden och teorierna, samt ge förslag på fortsatt forskning. Avslutningsvis listats alla referenser som användes i studien, samt en bilaga med intervjuguide.
10
1.3 Bakgrund
I detta kapitel kommer jag att ge en historisk bakgrund till hur Jugoslavien uppstod, när den upplöstes samt när kriget började och tog sitt slut. Vidare beskriver jag hur invandringen av denna folkgrupp till Sverige började. På slutet av kapitlen kommer jag att förklara och berätta om bakgrunden till vissa begrepp som jag använder och som är viktiga att känna till för uppsatsens förståelse.
1.3.1 Det forna Jugoslavien
Inget annat europeiskt land var lika färgstarkt, mångskiftande eller komplext som Jugoslavien. Vid två tillfällen 1918 och 1945, blev Jugoslavien en verklighet, varje gång med ett grundligt annorlunda politiskt system: först som en centraliserad, konstitutionell och parlamentarisk monarki, sedan som en socialistisk federation. Båda modellerna mötte fyra grundläggande långsiktiga problem: den olösta nationella frågan som utmanade statens identitet och sammanhållning; underutvecklingen och fattigdomen i ett övervägande bondesamhälle; och beroendet av utländska politiska och ekonomiska makter. Dessa tre problem förvärrade det fjärde, nämligen de enorma historiska, kulturella och socioekonomiska skillnaderna mellan de olika komponenterna i det multietniska Jugoslavien som upprepade gånger tog upp nya frågor rörande politisk legitimitet och en lämplig konstitutionell ordning. I sydöstra Europa genomgick ekonomin, sociala relationer, kulturella uttryck, mentaliteter och vardagslivet en grundläggande omvandling under decennierna fram till 1900-talet (Calic 2019, 9–11). När de första länderna skulle bilda det som senare kommer att kallas Jugoslavien, var det under namnet Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (Kungariket SHS) och omfattade länderna som idag är Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och största delarna av Kroatien och Slovenien förutom deras nordvästliga respektive västra delar (Calic 2019, 71). År 1945 bildades den Demokratiska federationen Jugoslavien, som 1946 bytte namn till Federativa folkrepubliken Jugoslavien (FNRJ) samt år 1963 bytte namn igen till Socialistiska
11
federativa republiken Jugoslavien (SFRJ) fram till år 1992 och omfattade länderna Serbien, Montenegro, Slovenien, Kroatien, Bosnien, Makedonien och provinserna Vojvodina och Kosovo (Calic 2019, 163). En händelse som kommer att förändra Jugoslaviens framtid är dagen då statens president Josip Broz Tito dog år 1980. Aldrig tidigare hade den multietniska staten fått så mycket internationellt erkännande och uppmärksamhet (Calic 2019, 251). Efter hans död minskade förtroendet till staten bland medborgarna och deras tro på de etablerade reglerna och en etnisk samexistens (Calic 2019, 266). Jugoslavien började upplösas år 1991 då Slovenien och Kroatien förklarade sitt oberoende som även Bosnien och Hercegovina gjorde år 1992 (Calic 2019, 297, 300). Balkankriget bröt ut 1992 på grund av politiska, nationella och religiösa skäl, och pågick fram till år 1995 i Bosnien och Kroatien medan Kosovokriget slutade först år 1999 (Calic 2019, 311).
I Jugoslavien identifierade invånarna sig bland annat som bosniska muslimer, kroater, serber, makedonier, montenegriner, albaner eller som slovener. Det som en gång var det forna Jugoslavien är idag länderna Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Slovenien, Kosovo och Montenegro där det talas bosniska, kroatiska, serbiska som är väldigt lika varandra. Makedonska och slovenska som endast används i Nordmakedonien respektive Slovenien har större skillnader. Andra språk som även talas är till exempel albanska, rumänska och ungerska (Calic 2019, 7–8).
1.3.2 Invandring till Sverige
Som redan nämnts i studiens inledning så började invandringen av personer från forna Jugoslavien redan under 1960-talet. Dessa migranter kunde ganska lätt flytta till Sverige för att arbeta, vilket ändrades mellan åren 1969 och 1970, då Sverige införde arbetstillstånd för alla migranter som kom utanför Norden. År 1968 infördes Statens invandrarverk som skulle ta ansvar för invandringen och integrationsprocesser och vars efterföljare blev Migrationsverket, år 2000 (Bennich- Björkman & Likić- Brborić 2018, 215). Efter 1980-talet började invandringen till Sverige minska fram till 1990-1980-talet då an1980-talet migranter från forna Jugoslavien var som högst (Schall 2016, 104). En annan anledning till att människor från forna Jugoslavien flyttade till Sverige var kärleksinvandring, många invandrare som
12
bosatte sig i Sverige permanent åkte till sina hemländer för att hitta kärlek. Detta är även ett populärt sätt att flytta till Sverige idag, antingen som sambo eller genom att gifta sig. Efter att Slovenien och Kroatien blev medlemmar i Europeiska unionen 2004 respektive 2013 fick dessa länder större möjligheter att studera, arbeta och bosätta sig i alla länder som är EU- medlemmar till skillnad från de andra länderna Serbien, Makedonien, Kosovo, Montenegro och Bosnien och Hercegovina som behöver visum för att kunna studera eller arbeta i Sverige eller andra EU- länder (Europeiska unionen 2020).
När kriget bröt ut i Jugoslavien år 1992 sökte 84 018 personer asyl i Sverige, följt av 36 482 år 1993 och 44 875 år 1994. De kommande två åren fortsatte invandringen till Sverige i form av familjeföreningar. Under dessa år rådde ekonomisk kris i Sverige vilket inte var särskilt gynnsamt för migranterna (Schall 2016, 123–124). Trots denna situation har migranter från forna Jugoslavien så småningom lyckats bygga upp sina nya liv i Sverige och hittat arbeten eller utbildat sig. Under 2000-talet har deras grad av sysselsättning förbättrats och invandrare från Bosnien hade år 2013 nästan samma sysselsättningsgrad som inrikesfödda (Ekberg 2016, 8).
Mellan år 2000 och 2019 har invandringen från forna Jugoslavien varit ganska enhetlig och statistiken visar att under dessa nitton år så flyttade varje år omkring 70 000 människor från forna Jugoslavien till Sverige (Statistiska centralbyrån). Den vanligaste anledningen är anhöriginvandringen. Anhöriginvandrare är de som flyttar till Sverige till en person som redan är svensk medborgare (Migrationsinfo).
Dessa siffror visar på att invandringen fortfarande sker och att 1990-talets invandring fortfarande leder till att människor från forna Jugoslavien flyttar till Sverige och använder personer som tidigare invandrat som hjälp för att integrera sig i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Min hypotes är att invandrare som flyttat till Sverige under 1900-talet eller tidigare fungerar som brohuvuden till de som flyttat till Sverige senare vilket även bekräftas av tidigare studier och teorier om migranternas anledningar till att flytta till ett annat land och sättet de etablerar sig på den nya arbetsmarknaden. Massey m.fl. (1993, 449) menar att det blir kostsamt för migranter som flyttar till ett land utan att ha några sociala länkar där. Men efter att de första migranterna har flyttat, sänks de potentiella kostnaderna för migration dock avsevärt för vänner och släktingar som är kvar i hemlandet. På grund av släktskaps- och vänskapsstrukturerna skapar varje ny migrant en uppsättning människor
13
med sociala länkar till destinationslandet. Därför blir invandringen av de som flyttar till ett land där de redan känner någon ganska riskfritt.
Även Böcker (1994) undersökte hur människor från Turkiet invandrar till Nederländerna och har funnit att de som har flyttat till Nederländerna först har fungerat som brohuvuden för de som invandrat senare och att de som redan lever i Nederländerna oftast gifter sig med personer från Turkiet. Enligt Böcker (1994, 96) förväntas tidigare migranter fungera som brohuvuden för släktingar eller andra bybor som också vill migrera. Det har alltså uppstått en kedja av invandring från arbetskraftsinvandring till familjeförening och giftermål.
1.3.3 Studiens relevans för SYV-området
Studien handlar om hur invandrare från forna Jugoslavien etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att jag undersöker deras resa från ett land till ett annat, som är en brytpunkt i deras liv. Vi som blivande studie- och yrkesvägledare kommer att vägleda individer vid olika brytpunkter i deras liv. Invandrarna från forna Jugoslavien gör olika karriärövergångar och använder sig av nätverksrekrytering för att få sina första arbeten i Sverige. Eftersom det inte finns många studier som undersöker hur invandrarna söker sina arbeten kommer studien att bidra med information och kunskap som kan vara viktigt att känna till vid vägledning av invandrare.
1.4 Begrepp
Här kommer jag att beskriva och ge bakgrund till vissa begrepp som används i studien och som är viktiga att känna till för studiens förståelse. Dessa är begrepp socialt kapital och nätverk, begreppen anknytande och överbryggande socialt kapital, samt social nätverksanalys.
14
1.4.1 Socialt kapital och nätverk
Denna uppsats tar avstamp i teorier om socialt kapital. En av de första teoretiker som använde begreppet var Bourdieu (1986, 21) som beskriver socialt kapital som en sammansättning av de faktiska eller potentiella resurserna som är kopplade till besittning av ett hållbart nätverk av mer eller mindre institutionaliserade förhållanden av ömsesidig bekantskap och erkännande - eller med andra ord, medlemskap i en grupp - som förser varje av dess medlemmar med stöd för kollektivt ägda kapital, en "referens" som ger dem rätt till kredit i ordets olika sinnen. Dessa förhållanden kan endast existera i praktiskt tillstånd, i materiella och / eller symboliska utbyten som hjälper till att upprätthålla dem. Med andra ord är socialt kapital en resurs som individen kan använda i olika sammanhang och inom detta nätverk sker utbyten som kan vara information som kan förse individen med viktiga fakta som kan hjälpa en att hitta ett arbete.
1.4.2 Anknytande och överbryggande socialt kapital
Enligt Putnam (2006, 8) skapar deltagandet i organisationsväsendet socialt kapital vilket innebär att medborgarnas mellanhavanden kan bygga på förtroende för andra människor i samhället. Detta innebär att människor vågar samarbeta därför att de hyser förtroende för att den andra också kommer att samarbeta. Kärnan i Putnams (2006, 18) teori om sociala kapitalet är att sociala nätverk har ett konkret värde eftersom sociala kontakter påverkar individers och gruppers produktivitet. Det sociala kapitalet är med andra ord länkar mellan individer där det finns normer för ömsesidighet och pålitlighet. Putnam (2006, 22) har definierad två olika typer av socialt kapital för att kunna urskilja vilken form eller typ av socialt kapital som faktiskt hjälper individer att få information om ett arbete eller fungerar som förmedlare av ett arbete. Anknytande socialt kapital är täta nätverk där det skapas stark lojalitet inom gruppen medan den överbryggande sociala kapitalet ger större nytta för koppling till externa tillgångar och informationsspridning (Putnam 2006, 22–23).
15
1.4.3 Social nätverksanalys
En av de mest kända och refererade personer angående nätverksanalys är Granovetter (1973). Hans studie bidrog till att introducera nätverksanalys som metod och för att uppmärksamma det sociala kapitalets betydelse för individens tillgång och förmedling av arbetsrelaterad information. Analys av sociala nätverk rekommenderas som ett verktyg för att länka mikro- och makronivåer i sociologisk teori (Granovetter 1973, 1360). Detta innebär att det med hjälp av nätverksanalys går att analysera individers eller gruppers struktur, mobilitet, funktion och innehåll på både mikro- och makronivå (Granovetter 1973, 1377). En nätverksanalys kan göras genom både den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Forskare som använder en kvalitativ metod på socialt nätverk är intresserade av att undersöka det sociala kapitalets natur och hur det fungerar i sammanhang och samhällen. Målet med kvantitativt social nätverksanalys är att undersöka hur mönster av nätverksstrukturer och egenskaper relaterar till mått på socialt kapital (Baker-Doyle 2015, 73–74).
16
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som kan kopplas till uppsatsens syfte och frågeställningar. Studierna i detta avsnitt handlar om starka och svaga länkars betydelse för förmedling av arbete, formella och informella jobbsökningsmetoder, nätverkets betydelse för invandrare kvinnors och mäns inträde på arbetsmarknaden, hur invandrare i Sverige hittar sina första arbeten och hur det påverkar deras lön, det sociala kapitalets och humankapitalets betydelse för arbetsetablering och hur väl socialt kapital belönas på arbetsmarknaden jämfört med utbildning och arbetslivserfarenhet.
2.1 Betydelsefulla människor
Även om vi går tillbaka till 1970-talet kan vi se vikten av nätverk för att få ett arbete. Granovetter (1974) har i sin studie Getting a Job undersökt hur personer som nyligen blivit anställda eller har bytt arbete fått sina arbeten. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av nätverk personer som har fått sina arbeten genom kontakter har, samt hur en person får information om lediga arbeten. Enligt Granovetters (1973) teori The Strength of Weak
Ties finns det två typer av nätverk, nämligen svaga och starka länkar. De svaga länkar är
personer som man känner, med inte har ofta kontakt med, medan de starka länkarna är personer man känner väl, som exempelvis familj och som man har ofta kontakt med. Studiens resultat visade att det var de svaga länkarna som gav information och som hjälpte till att hitta och få ett arbete, vilket 56 % av intervjupersonerna uppgav. Endast 18 % av informanterna uppgav att de har fått sitt arbete via annonser, arbetsförmedlingen eller direktansökningar (Granovetter 1974, 19). De svaga länkarna i en persons nätverk kan ge jobbrelaterad information som går utöver det som en person redan vet från sina starka länkar, nära relationer. Enligt studien hade alltså de svaga och starka länkarna i en
17
människas nätverk olika funktion och struktur och den påverkar spridningen av information. Det som är intressant i studiens resultat är att människor får information om arbeten via människor de knappt kommer ihåg, så som gamla skolkamrater eller arbetskollegor och inte från nära vänner eller familj (Granovetter 1973, 1371).
Behtoui (2008) undersökte vilka metoder inrikesfödda respektive invandrare använde när de sökte ett arbete i Sverige mellan år 1992–1999, samt hur framgångsrika dessa metoder är. Studien undersökte i vilken utsträckning infödda (svenskfödda individer) och invandrare (utlandsfödda individer), som har varit i sitt nuvarande arbete i ett år eller mindre, använt sina sociala nätverk för att hitta ett arbete och beskriver hur informella rekryteringsmetoder är relaterade till löneskillnader mellan dessa grupper. Enligt Behtoui (2008, 412) är brist på tillgång till sociala nätverk med värdefulla resurser för att hitta ett arbete en trolig förklaring till underlägsen arbetsmarknadsposition för missgynnade minoritetsgrupper. Resultatet visade att invandrare är, jämfört med infödda, mindre benägna att kunna hitta ett arbete genom informella metoder och att arbeten som har hittats genom informella metoder inte är betalda lika mycket för invandrare som för infödda.
Resultatet visade vidare i linje med tidigare forskning, att ju stramare arbetsmarknaden är, desto större är betydelsen av informella metoder för att hitta ett arbete. Studiens resultat visade även att om användning av informella arbetssökningsmetoder ökar sannolikheten för att hitta något arbete, är det inte jobbsökningsmetoden i sig som leder till att få bättre jobb, det är snarare sammansättningen av sociala nätverk som bestämmer kvaliteten på ett arbete. Invandrare har ett socialt kapitalunderskott, vilket uppstår för att de är inbäddade i sociala nätverk som begränsar deras förmåga att få värdefulla sociala resurser (Behtoui 2008, 425– 426).
Behtouis (2008) resultat överensstämmer med tidigare studier som visar att sociala nätverk för missgynnade minoritetsgrupper och ger mindre tillgång till information och inflytande.
18
2.2 Socialt kapital som hinder
Weber (2020) undersökte de olika roller som sociala kontakter spelar för manliga och kvinnliga migranters integration på den svenska arbetsmarknaden. Vänner ger män förmåner på arbetsmarknaden medan kvinnors jobbsökning är ofta begränsad av faktorer kopplade till att ha en familj i Sverige. I det nya landet kan familj och anhöriga påverka kvinnliga migranternas jobbsökande eftersom de förväntas ta hand om familjen istället. Studien undersöker könsskillnader i sambandet mellan kontakter och tid till första jobb i Sverige (Weber 2020, 2).
Studiens resultat visade att vänner leder till att män snabbare får ett arbete, medan faktorer kopplade till att ha familj i Sverige bromsar kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Detta på grund av att kvinnor förväntas ta hand om barnen eller andra i familjen som hindrar de från att söka ett arbete. Studien visar alltså att sociala kontakter i det nya landet således kan vara en värdefull resurs för integration men också presentera ett begränsande faktor beroende på kön och rollfördelningar i hemmet.
Bland män verkar vänner främja inträde på arbetsmarknaden och är förknippade med ungefär två år kortare arbetssökning än de med inga kontakter. Däremot verkar inte kvinnor med befintliga kontakter i Sverige ha kortare tid till första jobbet. Det kan tvärtom ta längre tid för vissa kvinnliga migranter med familj i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden, än för män utan kontakter. Istället för att fokusera på deras ekonomiska integration kan kvinnor med familjekontakter möta förväntningar på vård för andra i familjen, eller ha lägre ambitioner att söka ett jobb. Sociala kontakter i destinationslandet kan således vara en värdefull resurs för integration men också en begränsande faktor. I synnerhet spelar de olika roller för manliga och kvinnliga migranter. Dessa fynd kan även förklara kvinnors låga arbetsdeltagande i hela Europa (Weber 2020, 38).
Ansala m.fl. (2018) undersökte hur invandrare i Sverige och Finland kommer in på arbetsmarknaden. Studiens viktigaste resultat visade att invandrare börjar sin karriär på ett mycket liknande sätt i Finland och Sverige. I båda länderna tenderar invandrare att komma in på arbetsmarknaden inom lågbetalda yrken där en stor andel av andra arbetare också är invandrare. I genomsnitt har 11% av medarbetarna i studien samma etnisk bakgrund i både
19
Sverige och Finland. Studien visar även att invandrare brukar hitta sina första arbeten på företag där chefen är av samma ursprung som invandrarna själva. Egenskaperna för inträdesjobb varierar mycket mellan invandrargrupper, till exempel börjar invandrare från Turkiet att arbeta i företag med 20–25 procent kollegor i med samma etnicitet, jämfört med identiska invandrare från de andra OECD-länderna på liknande lokala arbetsmarknader. Resultatet av studien visade vidare att de som börjar sin karriär i ett företag med en chef med samma etniska bakgrund tenderar att ha högre inkomster än identiska invandrare som börjar arbeta på företag med infödda chefer. Sambandet är särskilt stark när chefen och invandraren är född i samma land. Med tiden minskar dock den förutsägbara kraften i den första chefens bakgrund. Studien kom också fram till ett starkt olinjärt samband mellan kollegornas etnicitet och inkomster. De som börjar sin karriär som den enda invandrare i ett företag tjänar betydligt mindre än invandrare som har en måttlig andel invandrare eller kollegor på arbetsplatsen. Å andra sidan har de som arbetar i företag där de flesta kollegor är invandrare också lägre inkomster (Ansala m.fl. 2008, 29–30).
2.3 Betydelsen av socialt kapital för invandrares inträde på
arbetsmarknaden
Fortelius & Wahlbeck (2019) förklarar ur ett Bourdieuperspektiv hur svenska migranter i Finland (Helsingfors) får tillgång till fält där deras resurser värderas och deras kulturella och sociala kapital kan mobiliseras. Genom kvalitativa intervjuer belyser studien hur migranter har kunnat använda olika former av kapital för att få tillgång till den lokala arbetsmarknaden. De intervjuade migranter hade inte tidigare varit i Finland och inte haft någon koppling till landet och flyttade till Finland på grund av att de gifte sig eller skulle flytta till sin partner. Kunskap om det svenska språket och samhället kan utgöra kulturellt kapital, men endast i specifika yrken och specifika sociala sammanhang. Artikeln belyser vikten av tillgång till sociala nätverk bland migranternas finska makar och vänner för att hitta information om arbeten där kunskap om det svenska språket och samhället uppskattas.
20
Resultaten indikerar att migranters resurser inte alltid utgör ett värdefullt socialt kapital, migranter måste också kunna mobilisera sina resurser i ett givet socialt sammanhang. Det hävdas också att det kan finnas specifika former av kulturellt och socialt kapital som endast är tillgängliga för migranter som en följd av att de är migranter. Detta migrantkapital består av olika former av kapital som är anslutna till migrationsprocessen och mobiliseras av migranterna. Svenska medborgare har en specifik position som invandrare i Finland eftersom deras första språk är ett av de nationella språken (Fortelius & Wahlbeck 2019, 181). Migration innebär förflyttning från en social kontext till en annan, ur ett Bourdieuperspektiv kommer migranter in i nya fält.
För att migranterna skulle få tillgång till information om arbeten spelade en viktig roll att få kontakt med andra svenskar som hade tillgång till information om arbeten där det svenska språket och kunskapen om den svenska kulturen skulle uppskattas. Studiens resultat visade att de svenska migranterna var relativt framgångsrika med att komma in på den lokala arbetsmarknaden. Fält där migranterna ansågs ha en fördel och där de lättare kunde få ett arbete i, var yrken där kunskap om svenska språk och kultur beaktades som en form av kapital (Fortelius & Wahlbeck 2019, 187).
Behtoui (2006) undersökte hur väl socialt kapital belönas på arbetsmarknaden jämfört med utbildning och arbetslivserfarenhet. Studien visar att tillgång till socialt kapital är positivt förknippat med mer arbetslivserfarenhet, högre utbildningsnivåer, aktivt medlemskap i frivilliga föreningar och att ha en partner. Resultaten indikerar också att vara invandrare förknippas med ett betydande underskott på socialt kapital, vilket uppstår eftersom invandrare är inbäddade i sociala nätverk som begränsar deras förmåga att få värdefulla sociala resurser. När det gäller kapitalavkastning visar resultaten att utbildning, arbetslivserfarenhet och socialt kapital belönas med högre löner och mer adekvata arbeten.
Resultaten indikerar vidare att socialt kapital ger bättre resultat oavsett om en person berättade att den fick sitt nuvarande arbete med någon annans hjälp eller inte. Resultaten tyder också på att avkastningen på tillgång till socialt kapital är lika för infödda och invandrare trots att invandrare har ett stort underskott på socialt kapital. Ojämlikhet i socialt kapital erbjuder färre möjligheter för invandrare att mobilisera bättre sociala resurser för att uppnå och främja karriärer och skapar segregerade sociala nätverk (Behtoui 2006, 35).
21
2.4 Sammanfattning
Det finns mycket forskning kring socialt kapital och dess betydelse för människors inträde på arbetsmarknaden. De studier som beskrivs ovan ramar in studiens problem och ser socialt kapital ur olika perspektiv. Enligt Granovetter (1974) är svaga och starka länkar två typer av socialt kapital som en person besitter och som den kan använda för att få information om exempelvis lediga jobb. Granovetter (1974) undersökte endast hur män använde sig utav sina starka eller svaga länkar för att få information eller tillträde till ett arbete vilket gör att den inte kan generaliseras eller relateras till kvinnor. Till skillnad från Webers (2020) studie som undersökte hur och när både kvinnor och män med invandrarbakgrund fick sina första arbeten i Sverige. Studien kunde tydligt utröna mönster och skillnader mellan kvinnors respektive mäns tillträde på arbetsmarknaden och socialt kapital kunde ses som ett hindrande faktor i kvinnors möjligheter till att börja arbeta.
Enligt Behtouis (2008) kan socialt kapital även begränsa invandrarnas möjligheter till att få ett arbete eller en bra lön eftersom de inte har ett stort nätverk eller har ett nätverk som begränsar deras förmåga att få värdefulla sociala resurser. Att arbeta på ett företag med en chef med samma bakgrund gör att invandrarna får högre lön, men att arbeta på ett företag där majoriteten är invandrare ger lägre löner (Ansala m.fl. 2008).
Att använda sitt modersmål som kapital är också ett sätt att få ett arbete för invandrare, så som svenskar som flyttar till Sverige kan utnyttja i Finland (Fortelius & Wahlbeck 2019). Dock ger utbildning, arbetslivserfarenhet och socialt kapital i kombination bäst resultat för att få ett adekvat och bra betalt arbete oavsett om man är invandrare eller inte (Behtoui, 2006).
22
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel avser jag att redogöra för de teorier och begrepp som ligger till grund för min studie. För att analysera min data så avser jag att använda Bourdieus begrepp socialt kapital och Putnams socialt kapital, sociala nätverk och anknytande och överbryggande socialt kapital. Först redogör jag för Bourdieus begrepp socialt kapital och senare för Putnams två typer av socialt kapital som beskriver vilken typ av socialt kapital en individ kan ha. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de två teorierna samt hur dessa kan kopplas till varandra.
3.1 Socialt kapital
Bourdieu (1986, 21) menar att socialt kapital inte endast avser personer som befinner sig i en individs nätverk utan även de resurser som dessa relationer skapar. Vidare så menar Bourdieu att personer upprätthåller sina relationer genom utbyten i form av symboliskt eller materiellt utbyte. Socialt kapital är med andra ord resurser som kan vara symboliska, ekonomiska eller kulturella och som medlemmarna inom ett nätverk kan dra nytta av (Bourdieu 1986, 16). Dock besitter medlemmarna olika mycket resurser beroende på vilket fält de befinner sig i som gör att vissa missgynnas på grund av sin position inom ett specifikt nätverk. De medlemmar som har högre position har även ett bredare kontaktnät som gör att de exempelvis kan använda dessa för att få information om ett arbete. De som har låg social position umgås oftast med likartade och har inte tillgång till information som skulle hjälpa dem att komma in i nya arbetsfält. Begreppet socialt kapital kan alltså användas för att undersöka individers eller gruppers olika tillgångar och positioner på olika fält (Bourdieu 1986, 21–22).
23
3.2 Överbryggande och anknytande socialt kapital
Putnam (2006, 18) definierar socialt kapital som sociala nätverk vilka karakteriseras av tillit, gemensamma normer och ömsesidiga relationer mellan människor. Han menar att socialt kapital är något som främjar det civila och demokratiska samhället, det handlar således om att individer arbetar ihop för gemensamma intressen och mål. Individer hjälper varandra utan att förvänta sig något tillbaka, istället ser man det som en trygghet som kommer resultera i att de får hjälp vid ett senare skede. Putnam (2006, 22–23) skiljer mellan två typer av socialt kapital, nämligen överbryggande och anknytande socialt kapital. Överbryggande socialt kapital består av individer som inte känner varandra väl som exempelvis medlemmar i en förening, vilket gör att gruppen är heterogen. Anknytande socialt kapital består av mindre grupper som är mer homogena eftersom de har något gemensamt, exempelvis ålder, kön, klass eller etnicitet. Vidare menar Putnam att överbryggande och anknytande socialt kapital kan användas i olika syften. Överbryggande socialt kapital kan agera som informationsspridare medan anknytande socialt kapital ger socialt och psykologiskt stöd och trygghet. Både det anknytande och det överbryggande sociala kapitalet har positiva sociala effekter på individer och grupper. Det anknytande sociala kapitalet är positivt på det sättet att det framkallar förtroliga kontakter, medan det överbryggande kan ge en bredare identitet och ömsesidighet (Putnam 2006, 23). Enligt Putnam är det överbryggande socialt kapital som förser människor med arbetsrelaterad information eller som kan förmedla ett arbete.
3.3 Sammanfattning
Genom Bourdieus syn på socialt kapital så går det att undersöka om intervjupersonerna har använt sitt sociala kapital som en resurs och därmed som en förmedlare av ett arbete. Med hjälp av Putnams teori om överbryggande och anknytande socialt kapital anser jag att jag
24
kan undersöka vilka relationer, vilken typ av kapital, migranterna från forna Jugoslavien använde för att få information och tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Bourdieus och Putnams begrepp beskriver det sociala kapitalet ur olika perspektiv och ger en bred beskrivning av vad socialt kapital är och vilken typ av socialt kapital en person kan ha. Dock skiljer sig deras definitioner av begreppet socialt kapital i den bemärkelse att Bourdieu (1986, 21) inte förutsätter att utbytena i ett nätverk baseras på ömsesidighet och tillit, utan snarare är en produkt av kollektiva eller individuella investeringsstrategier användbara på kort eller lång sikt.
25
4. Metod
I detta kapitel kommer jag att beskriva hur jag gick tillväga för att samla in studiens empiri, vilken metod jag använde, hur urvalet av informanterna gick till, göra en presentation av informanterna samt förklara hur jag analyserade det insamlade materialet. Vidare så kommer jag att kommentera validiteten och reliabiliteten i min studie samt beskriva hur jag tog ställning till Vetenskapsrådets etiska principer.
4.1 Metodval
Studien kommer att anta en deduktiv ansats eftersom den grundar sig på ett teoretiskt ramverk för nätverksstudier (Patel & Davidson 2003, 23). Studien grundar sig i en förförståelse i att nätverk och socialt kapital har betydelse för arbetsmarknadsetablering för invandrarna från forna Jugoslavien och att de som har invandrat tidigare till Sverige fungerat som brohuvuden för de som har invandrat senare.
Jag utgår ifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden ger en helhetsförståelse och utrymme till att ställa följdfrågor samt mer fördjupade frågor (Larsen 2009, 27). Samtidigt ger kvalitativa forskningsintervjun förståelse för ett ämne ur den intervjuades perspektiv (Kvale & Brinkman 2014, 41).
Eftersom jag är intresserad utav intervjupersonernas sociala nätverk har jag inspirerats av nätverksanalys och kommer att undersöka personernas relation till andra som har hjälpt de att få information om ett arbete eller hitta ett arbete i Sverige. Syftet med nätverksanalys är att analysera beskrivningar av de strukturella egenskaperna hos en individ eller en grupp. Mer specifikt använder jag inspiration från den egocentriska nätverksanalysen. En egocentrisk nätverksanalys innebär att man undersöker en persons nätverk (ego) och dennes relation till andra aktörer (alter) och att den förstnämnda personen förmedlar oss till nästa intervjuperson. Vilket sedan innebär att den första personen man utgår ifrån troligen inte
26
känner till sista intervjupersonen i undersökningen eftersom varje individ har sitt eget nätverk (Scott 2017, 74). Jag kommer endast att undersöka informanternas fösta länk eller person, som har haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden och inte undersöka alla som har befunnits i informanternas nätverk under denna period. Eftersom jag vill undersöka intervjupersonernas koppling mellan arbetsetablering och centrala personer så anser jag är det mest lämpliga sättet att göra detta genom den egocentriska nätverksanalysen. Motsatsen till den egocentriska nätverksanalysen är den sociocentriska
nätverksanalysen där man istället undersöker en grupp människor som känner varandra
(Scott 2017, 74).
4.2 Urval
Informanter till denna undersökning ska ha flyttat till Sverige i vuxen ålder eftersom studien är intresserad av hur de fick sina första arbeten i Sverige. Jag använder snöbollsmetoden för att få tag på intervjupersoner. Larsen (2009, 78) menar att man genom snöbollsmetoden kan få tips på intervjupersoner som kan vara intressanta och relevanta för studiens syfte. Eftersom jag har använd snöbollsmetoden känner jag inte till mina intervjupersoner förutom den första personen som jag har kontaktad själv. Den första personen blev således en person från mitt eget nätverk som jag vet att den uppfyller studiens krav. Jag tog kontakt med den första informant genom Messenger med en förfrågan om att delta i min studie, vilken accepterades. Denna person har vid slutet av intervjun fått frågan om den känner till någon som kan vara intressant för mig att intervjua och som uppfyller studiens kriterier. Därigenom fick jag namn på tre personer som kontaktade via Messenger med förfrågan om att delta i min studie. Efter att jag genomfört tre intervjuer bad jag dessa informanter om att förmedla mig personer som de anser skulle vara intressanta att intervjua för studiens syfte. På detta sätt fick jag två till personer som ställde upp för intervjuer. Nedan visas en figur som visar hur mina informanter är kopplade till varandra. Figur 1. visar att Alma var den första informanten som jag tog kontakt med och enligt den egocentriska nätverksanalysen utgör hon ego, Alma Diana och Goran är
27
personer som ingår i hennes nätverk, som kallas alter. Emir och Ivan däremot förmedlades av Alma och de är hennes alter, personer ifrån hennes nätverk. Som den egocentriska nätverksanalysen föreslår, så känner Selma varken Emir eller Ivan och hon har ingen relation till dem (Scott 2017, 74).
Figur 1. Informanternas länkningar
4.2.1 Presentation av informanter
Nedan följer en tabell med en presentation av informanterna som innehåller deras kön, ålder, födelseland, år de flyttade till Sverige och anledning till att de flyttade samt år de fick sina första arbeten, i vilken bransch och deras arbetstitel. För att skydda informanternas identitet används fiktiva namn.
Tabell 1. Informantpresentation
Kön Födelseår Födelseland Utbildnings-bakgrund Flyttade till Sverige Första jobb Informant 1
Kvinna 1985 Bosnien och
Hercegovina, Universitet inom juridik 2011, sambo 2013, Hotell, städerska Selma
Alma Diana Goran
28
Selma Sarajevo
Informant 2
Alma
Kvinna 1986 Bosnien och
Hercegovina, Stolac Magister i biologi, lärare 2011, make 2012, Hotell, städerska Informant 3 Diana Kvinna 1984 Kroatien, Zagreb Ekonomiprogrammet på gymnasiet 2017, make 2018, Städföretag, städerska Informant 4 Goran Man 1982 Kroatien, Rijeka Lastbilschaufför 2017, arbete 2017, Byggarbetare Informant 5 Emir
Man 1974 Bosnien och
Hercegovina, Prijedor Elektrikerlinje på gymnasiet 1993, flykting 1996 Pizzabagare och diskare Informant 6 Ivan Man 1976 Serbien, Beograd Frisörutbildning 1994, flykting 1996 Frisör
4.3 Datainsamling
Vid intervjuandet så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer med en intervjuguide (se bilaga), som enligt Larsen (2009, 84) ger informanterna utrymme till att prata fritt, samtidigt som intervjuaren får möjlighet till att använda sin intervjuguide med stödord och frågor för att försäkra sig om att alla frågor som rör ens syfte har berörts under intervjun. Alla intervjuer genomfördes via telefonsamtal och tog mellan 30–45 minuter. Alla sex informanter bor i en storstad i Sverige. Genom den första informant fick jag namn på tre andra möjliga informanter vilka kontaktades med en förfrågan om att ställa upp och bli
29
intervjuad för studien. Sedan efter att även dessa tre informanter blev intervjuade fick ja namn på två till personer som jag också intervjuades. Alla intervjuer genomfördes på mitt och informanternas modersmål via telefon. En studie som diskuterar frågan om fördelar och nackdelar med att intervjua på modersmål är Bouakaz (2007) och där en av informanterna blev tillfrågad om den vill genomföra intervjun på svenska eller arabiska svarar denna ”Jag måste hålla mig till arabiska. Åtminstone vet jag då vad jag säger ” (Bouakaz 2007, 118). Även om vi pratar flera språk är det ens modersmål där individen kan uttrycka sig bäst på utan några hinder. Samtidigt så skapar språket tillit mellan intervjuaren och informanten eftersom de har något gemensamt och maktrelationen mellan de två parterna blir mindre synlig. Enligt Kvale & Brinkmann (2014, 51) är ett forskningsintervju ett specifikt professionellt samtal där det tydligt finns en maktasymmetri. För att minska detta försökte jag att anpassa mitt språk till informanternas, som exempelvis uttal av vissa ord, som skiljer sig lite mellan bosniska, kroatiska och serbiska språket, samtidigt som jag försökte vara empatisk och visa förståelse för deras berättelser.
4.4 Analysmetod
Analysen för denna studie har genomförts med en innehållsanalys som syftar till att identifiera mönster samband och gemensamma drag eller skillnader i informanternas berättelser (Larsen 2009, 101). Studiens empiri analyseras även utifrån en nätverksanalys som fokuserar på nätverkets struktur, funktion och innehåll (Baker-Doyle 2015, 74). Efter varje intervju började jag direkt att transkribera samtalen för att sedan kategorisera dessa svar utifrån studiens syfte. Jag transkriberade på mitt modersmål och översatte endast citat som skulle användas i studien till det svenska språket. Enligt Kvale & Brinkmann (2014, 241–243) är kategorisering en systematisk begreppsbildning kring ett uttalande som strukturerar och reducerar intervjutexten utifrån studiens syfte eller informanternas svar. Därför har jag valt att göra en tabell med olika kategorier där jag skrev in citat utifrån informanternas svar, som var relevanta till studiens syfte och frågeställningar.
30
4.5 Validitet och reliabilitet
Validitet syftar till att beskriva i vilken grad resultaten överensstämmer med själva verkligheten och uppsatsens styrka och tillförlitlighet, med andra ord är frågan om forskaren undersöker det den ska undersöka (Kvale & Brinkmann 2014, 296). För att uppnå validitet i denna studie utformades intervjuguiden utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Reliabilitet innebär att en annan forskare ska kunna genomföra samma undersökning som denna och få samma resultat samtidig som forskaren kan uppnå hög reliabilitet genom att behandla data på ett noggrant sätt (Larsen 2009, 42, 81). Jag har tydlig transkriberat allt material och återgett det som kändes mest relevant i analysen.
Inom kvalitativ forskning är trovärdighet en viktig del av forskningen (Lincoln & Guba 1985 se Kvale & Brinkmann 2014, 295). När vi läser en uppsats kan vi aldrig vara säkra på att det som skrivits är sant dock behöver vi förlita oss på det som forskaren har skrivit (ibid). Kvalitativa resultat lyfter den kontextuella aspekten eftersom denna beskriver gemensamma händelser av en individ eller en mindre grupp (Karpatschof 2007 se Kvale & Brinkman 2014, 365).
Alla forskare bär med sig en förkunskap och erfarenheter som omedvetet påverkar sanningen vilket innebär att en absolut sanning inte existerar i någon form (Kvale & Brinkmann 2014, 76). Ett konstruktionistisk perspektiv innebär att en och samma berättelse kan tolkas på olika sätt och att det är berättaren som konstruerar en berättande verklighet (Kvale & Brinkmann 2014, 77).
31
4.6 Etiska ställningstaganden
På grund av att intervjuerna genomfördes via telefon, började jag med att fråga om tillåtelse till att spela in samtalet som uppfyller som uppfyller Vetenskapsrådet (2002) samtyckeskrav som syftar till att deltagarna ska själva bestämma över sitt medverkande. Sedan berättade jag om syftet med studien samt att de kan avbryta intervjun eller inte svara på en viss fråga om de inte vill, vilket stämmer överens med informationskravet. Vidare berättade jag om att deras medverkan är helt anonym och att data som samlades och spelades in kommer att raderas efter att studien är klar, detta för att ta hänsyn till konfidentialitetskravet som syftar till att man bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt som gjordes muntligt i detta fall. Nyttjandekravet innebär att studiens data inte kommer att användas för annat bruk än för just denna studie, vilket informanterna blev upplysta om.
32
5. Resultat och analys
I detta kapitel redovisas studiens resultat utifrån informanternas svar och den följs av en analys utifrån studiens teorier. Studiens resultat är indelad i tre rubriker utifrån studiens syfte och frågeställningar, som är följande Första arbetet i Sverige, Socialt kapital som
förmedlare av ett arbete och Familj, vänner och bekanta som förmedlare. Dessa tre
rubriker har till syfte att besvara studiens tre frågeställningar som har varit: Hur fick
invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse? Efter varje rubrik följer en sammanfattning samt analys utifrån Bourdieus och
Putnams teorier och begrepp.
5.1 Första arbetet i Sverige
Invandrarnas första arbete i Sverige var oftast inom städbranschen eller andra fysisk krävande jobb, vilket dels beror på deras bristande språkkunskaper i svenska, dels på att det var det enda arbetet som någon ur deras sociala nätverk förmedlade dem. Nästan samtliga informanternas första arbete i Sverige hade ingen koppling till deras tidigare kunskaper och arbetserfarenheter från hemlandet, förutom för Ivan som kunde fortsätta arbeta som frisör även här i Sverige. Selma beskriver hur hon fick sitt första arbete:
Mitt första jobb här var faktiskt på hotellet jag arbetade som städerska där, så städning av rummen och jag hittade detta genom en vän, hon frågade sin chef om hon behövde arbetare och den chefen sa att hon gjorde det, det var så det fungerade.
33
Jag började arbeta direkt, någon gång nära kursens slut [SFI- kursen], jag började städa under kursens [SFI- kursen] gång på ett hotell. Det var för att jag inte hade pengar, inte att han inte gav mig pengar, men jag vill ha mina pengar. Det var 2012, jag tog examen från SFI i mars eller april 2012, då började jag jobba extra på de flesta helger och på om jag inte hade något att göra med skolan.
Båda två började städa på ett hotell parallellt med att de lärde sig språket eller direkt efter SFI kurserna avslutades. Selma beskriver sitt nätverk som ”mina kontakter är min största rikedom”. Det var under SFI studierna som dem träffade andra som var i en liknande situation och som kunde tipsa om möjliga arbeten i Sverige där språket inte var ett krav. Alma berättade även att hon fick sitt andra jobb genom en kompis som tipsade henne om en ledig tjänst. Diana beskriver sin väg som lite krångligare än den för Selma och Alma, hon upplevde att det var svårt att komma in på arbetsmarknaden:
Min man arbetade där, sedan skickade jag mitt CV, men de vägrade först, de sa att jag var överkvalificerad för att städa, fruktansvärt, men min make visade sig vara en mycket bra arbetare och de lät mig försöka, men det har verkligen inte varit så länge. Jag arbetade på det företaget i 5 eller 6 månader.
Enligt Diana var det inte lätt att få ett arbete på städföretaget även om hennes man hade jobbat där, det tog tid innan de var villiga att anställa henne, dock trivdes hon inte där på grund av att hennes arbetskollegor och chefer också var från Balkan.
De drar nytta av människor, det är värre här än där nere, för att inte prata om lön eller om att få betalt, det här är något jag lämnade i Kroatien, jag trodde att det var något som inte finns här, att du måste ringa och be för din lön.
Hon menar att det var likadant och nästan värre än arbetsförhållanden i forna Jugoslavien, eftersom arbetsgivarna utnyttjade personal eller inte vill betala ut lön i tid. Goran fick sitt första jobb via sin syster som redan bodde i Sverige, hon arbetade i ett serbiskt kafé där besökarna till stor del ursprungligen kommer från forna Jugoslavien. ”Min syster frågade runt bland gästerna om någon behöver arbetare och så började jag arbeta inom byggbranschen.”
Emir flyttade till Sverige under 1900-talet tillsammans med sin äldre bror som ganska snabbt fick kontakt med andra landsmän i Sverige.
34
Jag och min bror kom tillsammans till Sverige och han var duktig på att skaffa sig vänner, inte som jag, så genom honom fick jag mitt första jobb på en pizzeria, ägaren var från Serbien, så jag kunde börja direkt, även om jag inte kunde svenska.
Ivan, som också flyttade till Sverige under 1900-talet, var lärd frisör och visste att han vill fortsätta inom samma bransch: ”Jag kan inte göra något annat än att klippa hår, så mitt första jobb var på en frisörsalong där både ägaren och kunderna kom från Balkan.”
5.1.1 Sammanfattning
Alla informanter började sina första jobb inom arbeten som var fysisk tunga och som inte krävde svenska språket som krav för att kunna arbeta där. Eftersom cheferna eller arbetskollegorna också kom från forna Jugoslavien kunde informanterna göra sig förstådda på sitt modersmål. För vissa informanter blev detta ett hinder för att lära sig svenska och hitta ett annat arbete som har att göra med deras tidigare arbetslivserfarenheter. Dessutom så fastnade de i yrken med sämre arbetsförhållanden och som Diana beskrev det med arbetskollegor som man inte trivs med och som gör att hon snarare ser andra invandrare från forna Jugoslavien som ett hinder än som en slags hjälp för att få ett arbete. Samtidigt så menar Diana att arbeta med människor med samma bakgrund gör det svårare att lära sig svenska. Den enda personen i denna studie som kunde fortsätta inom yrket han var utbildad inom från hemlandet var Ivan som var frisör.
5.1.2 Analys
Utifrån Bourdieus (1986) sätt att se på socialt kapital, nämligen som en resurs där det sker utbyten, kan vi utifrån informanternas berättelser se att många använde sin sambo, make eller nära vänner som förmedlare av ett arbete. Det beror på att deras sambo/make eller vänner redan har bott i Sverige länge och skaffat sig ett nätverk där utbyten av symboliskt och materiellt kapital sker. Enligt Bourdieu (1986) upprätthålls relationer med andra genom utbyten av symboliskt och materiellt kapital, till exempel gåvor eller bekräftelse vilket sker inom ett specifikt fält. För informanterna var det en fördel att deras makar, sambo eller
35
familj redan hade etablerat sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden så att de kunde vägleda informanterna i deras väg och resa i det nya landet. Enligt Bourdieu (1986, 21) som menar att personer samlar på sig olika typer av kapital som kan bli en tillgång för andra medlemmar inom gruppen, så har informanterna nu kunnat använda sig av deras tillgångar om information om lediga arbeten för att etablera sig på en svenska arbetsmarknaden. Man ser att informanterna ofta sökte sig till arbetsplatser där ägaren var från forna Jugoslavien vilket kan bero på att de sökte en känsla av trygghet och gemenskap som Putnam (2006) beskriver som viktigt inom en individs nätverk, tilliten inom ett nätverk skapar trygghet inom gruppen och främjar det civila och demokratiska samhället.
Att informanerna började arbeta inom ett specifikt fält, som i detta fall var lågbetalda arbeten med begränsande möjligheter till utveckling och med andra invandrare blev ett hinder för vissa av de och gjorde att det tog längre tid att lära sig språket.
5.2 Socialt kapital som förmedlare av ett arbete
Samtliga informanter fick sina första arbeten genom andra människor i deras nätverk. Selma och Alma fick en förfrågan om att arbeta på ett hotell från klasskamrater, som befann sig i samma situation som dem två. Selma berättar: ”Jag hittade detta genom en vän, hon frågade sin chef, om hon behövde personal och den chefen sa att hon gjorde det, det var så det fungerade.” Alma berättar att hon fick sitt första jobb på följande sätt:
En vän till mig som hade studerat med mig i ett par månader frågade mig om jag vill städa, det är inget bra jobb, det är hårt, man tröttnar, men det är inte illa, menade hon. Hon sa att hon skulle fråga sin chef, den här chefen ringde mig för en intervju och efter en eller två dagar började jag arbeta. Allt gick väldigt snabbt.
Selma och Alma sökte inte aktivt efter ett arbete utan dem blev bara tillfrågad och tackade ja. Enligt dem, sökte dem inte ett arbete eftersom dem levde med sin partner och var inte i behov eftersom dem hade någon som kunde försörja dem, så att dem skulle kunna lära sig språket först. Diana däremot var tvungen att söka ett arbete direkt, hon flyttade till Sverige
36
med tre barn och det räckte inte till att endast hennes man arbetade. Hon gick även till Arbetsförmedlingen för att få hjälp med de avvisade henne eftersom hon har flyttat från Kroatien som är med i Europeiska unionen. Diana berättar att hon fick följande svar av Arbetsförmedlingen när hon vill skriva in sig som arbetssökande:
Så de sa till mig att jag inte kommer från något hotat land, att jag kommer från ett land från Europeiska unionen, så jag behöver inte hjälp. De sa till mig att jag snabbare skulle hitta ett jobb själv, varför skulle jag registrera mig alls.
Goran anser att han hade tur som hade en syster som jobbade på ett socialt ställe där gästerna oftast var från forna Jugoslavien och där det var lätt att få information om arbetstillfällen ”jag hängde där nästan varje dag och en gång var det en kille där och han sa att han kan fråga sin chef och så frågade han och snart därefter började jag jobba”. Emir berättar att hans bror varit förmedlaren av hans första jobb i Sverige:
Ja, du vet, min bror skaffade sig många vänner och även ett arbete så han började fråga runt för att hjälpa mig och det finns alltid någon som känner någon, som behöver arbetare.
Ivan använde sitt språk för att få ett arbete i Sverige:
Det hände spontant, jag satt på ett kafé med en kompis och vi pratade om det här med att hitta ett jobb och så berättade han för mig att det finns en balkanfrisörsalong så jag gick dit och frågade om de behöver folk.
5.2.1 Sammanfattning
Alla informanter fick sina första arbeten i Sverige genom personer ur deras nätverk. Även om några av de besökte Arbetsförmedlingen så hittade dem arbeten på annat sätt. Vissa av informanterna fick sina jobb utan att aktivt söka ett arbete, som vi kan se utifrån Almas och Selmas berättelse som blev tillfrågade av någon bekant eller genom någon som hörde om en arbetsplats som skulle passa de. Det var endast en av dem sex informanter som kunde fortsätta arbeta inom sitt gamla yrke, detta var Ivan som fortsatte arbeta som frisör här i Sverige. Många av informanterna vidareutbildade sig senare eller bytte yrke med tiden och
37
validerade sina utbildningar från hemlandet för att senare kunna studera eller arbeta. Endast Diana menar att hon fortfarande har svårt för svenska och att detta är anledningen till att hon är tvungen att arbeta på arbetsplatser där hon inte behöver svenska.
5.2.2 Analys
Putnam (2006, 18) definierar socialt kapital som sociala nätverk vilka karakteriseras av tillit och ömsesidiga relationer mellan människor. Informanterna i denna studie som inte kände sina förmedlare väl vid tillfällen då de rekommenderade ett arbete till dem har ändå haft stor tillit till dessa personer och accepterat deras tips om arbeten, vilket visar på att denna grupp av invandrare litar på varandra och utnyttjar sitt sociala nätverk för att hitta ett arbete. Putnam (2006, 141) menar att socialt kapital har kriterier som ömsesidighetens princip där individer hjälper någon utan att knappt känna den personen men att den i framtiden förväntar sig en gentjänst. Som i Almas fall, hennes klasskompis kände inte henne väl, men ändå så erbjöd hon Alma att hjälpa henne få ett arbete på hotellet. Även Selma blev tillfrågade och erbjudna ett arbete, till skillnad från Goran, Diana, Emir och Ivan som frågade sina makar eller vänner efter hjälp. Utifrån informanternas svar kan vi även se att informanterna arbetade med andra invandrare som också hade sitt ursprung i forna Jugoslavien vilket kan bero på de gemensamma normer som denna grupp delar, som enligt Putnam (2006, 18) är kärnan i det sociala kapitalet och som stärker relationen mellan medlemmar i en grupp.
5.3 Familj, vänner och bekanta som förmedlare
Informanterna använde sig oftare utav sina nära vänner och familj för att få ett arbete än av människor de inte kände så väl. Detta berodde på att de inte hann träffa så många och oftast umgicks med sin partner och hans familj och vänner. Deras nätverk var därmed begränsat och bestod oftast av familj, nära vänner och skolan. Selma är den enda som fick ett arbete
38
genom en skolkamrat som hon inte kände väl och som också kom från Bosnien. I frågan om deras relation svarar Selma:
Självklart, med tiden blev vi vänner, när jag och X träffades skulle jag inte säga att hon var min vän än, vi kände bara varandra för att vi studerade svenska tillsammans, och sedan började jag arbeta på hotellet genom henne.
Även Alma fick sitt arbete genom en klasskompis på SFI, men hon beskriver sin relation
till denna kompis som nära vänner:
Bra, vi hänger fortfarande idag, men vi träffades på skolan, hon kommer från Litauen, vi träffade på SFI och där när vi studerade svenska, och vi blev ”raja” [goda vänner/polare] i skolan och sedan kollegor där på jobbet, så vi arbetade jag tror 2 år på hotellet tillsammans efter kursen.
Diana använde också sina nära kontakter för att få ett arbete, nämligen sin man som redan arbetade på ett städföretag och hon anser att det var mycket enklare för honom att hitta ett arbete än vad det var för henne:
Det var lättare, vi arbetade på samma företag, han brukade komma hem varje eftermiddag och sova och jag gick upp klockan 03:15 på morgonen, klockan 4 lämnade jag huset och kom hem helt slut. Jag vet inte om han städade och arbetade en enda hel dag, för alla män lämnas i fred. Dessa män, när du ser dem åka hem leende vid kl. 16, fattar man ju. De måste anstränga sig mindre än vi gör, åtminstone har jag den känslan.
Hon berättade även att hennes man skickade tre ansökningar när han sökte sitt första arbete i Sverige och att alla tre erbjöd honom ett jobb. Enligt Diana är detta orättvist och hon anser att män och kvinnor inte behandlas likadant. Goran berättar att han har arbetat även i andra europeiska länder men att han flyttade till Sverige på grund av sin syster: ”hon var själv här så jag flyttade till henne så att hon inte är helt ensam och jag trivs i Sverige, jag visste att det är bra här”. Han hade en väldigt bra relation till sin syster, om det inte var för henne så skulle han aldrig ha flyttat till Sverige. Emir berättar att familj är viktigt för honom och har alltid varit det: ”Vi var sex syskon hemma i Bosnien, det är klart att vi alltid hjälpte varandra och hade bra relation till varandra. Jag ser upp till min bror.”
