5. Resultat och analys
5.1 Första arbetet i Sverige
Invandrarnas första arbete i Sverige var oftast inom städbranschen eller andra fysisk krävande jobb, vilket dels beror på deras bristande språkkunskaper i svenska, dels på att det var det enda arbetet som någon ur deras sociala nätverk förmedlade dem. Nästan samtliga informanternas första arbete i Sverige hade ingen koppling till deras tidigare kunskaper och arbetserfarenheter från hemlandet, förutom för Ivan som kunde fortsätta arbeta som frisör även här i Sverige. Selma beskriver hur hon fick sitt första arbete:
Mitt första jobb här var faktiskt på hotellet jag arbetade som städerska där, så städning av rummen och jag hittade detta genom en vän, hon frågade sin chef om hon behövde arbetare och den chefen sa att hon gjorde det, det var så det fungerade.
33
Jag började arbeta direkt, någon gång nära kursens slut [SFI- kursen], jag började städa under kursens [SFI- kursen] gång på ett hotell. Det var för att jag inte hade pengar, inte att han inte gav mig pengar, men jag vill ha mina pengar. Det var 2012, jag tog examen från SFI i mars eller april 2012, då började jag jobba extra på de flesta helger och på om jag inte hade något att göra med skolan.
Båda två började städa på ett hotell parallellt med att de lärde sig språket eller direkt efter SFI kurserna avslutades. Selma beskriver sitt nätverk som ”mina kontakter är min största rikedom”. Det var under SFI studierna som dem träffade andra som var i en liknande situation och som kunde tipsa om möjliga arbeten i Sverige där språket inte var ett krav. Alma berättade även att hon fick sitt andra jobb genom en kompis som tipsade henne om en ledig tjänst. Diana beskriver sin väg som lite krångligare än den för Selma och Alma, hon upplevde att det var svårt att komma in på arbetsmarknaden:
Min man arbetade där, sedan skickade jag mitt CV, men de vägrade först, de sa att jag var överkvalificerad för att städa, fruktansvärt, men min make visade sig vara en mycket bra arbetare och de lät mig försöka, men det har verkligen inte varit så länge. Jag arbetade på det företaget i 5 eller 6 månader.
Enligt Diana var det inte lätt att få ett arbete på städföretaget även om hennes man hade jobbat där, det tog tid innan de var villiga att anställa henne, dock trivdes hon inte där på grund av att hennes arbetskollegor och chefer också var från Balkan.
De drar nytta av människor, det är värre här än där nere, för att inte prata om lön eller om att få betalt, det här är något jag lämnade i Kroatien, jag trodde att det var något som inte finns här, att du måste ringa och be för din lön.
Hon menar att det var likadant och nästan värre än arbetsförhållanden i forna Jugoslavien, eftersom arbetsgivarna utnyttjade personal eller inte vill betala ut lön i tid. Goran fick sitt första jobb via sin syster som redan bodde i Sverige, hon arbetade i ett serbiskt kafé där besökarna till stor del ursprungligen kommer från forna Jugoslavien. ”Min syster frågade runt bland gästerna om någon behöver arbetare och så började jag arbeta inom byggbranschen.”
Emir flyttade till Sverige under 1900-talet tillsammans med sin äldre bror som ganska snabbt fick kontakt med andra landsmän i Sverige.
34
Jag och min bror kom tillsammans till Sverige och han var duktig på att skaffa sig vänner, inte som jag, så genom honom fick jag mitt första jobb på en pizzeria, ägaren var från Serbien, så jag kunde börja direkt, även om jag inte kunde svenska.
Ivan, som också flyttade till Sverige under 1900-talet, var lärd frisör och visste att han vill fortsätta inom samma bransch: ”Jag kan inte göra något annat än att klippa hår, så mitt första jobb var på en frisörsalong där både ägaren och kunderna kom från Balkan.”
5.1.1 Sammanfattning
Alla informanter började sina första jobb inom arbeten som var fysisk tunga och som inte krävde svenska språket som krav för att kunna arbeta där. Eftersom cheferna eller arbetskollegorna också kom från forna Jugoslavien kunde informanterna göra sig förstådda på sitt modersmål. För vissa informanter blev detta ett hinder för att lära sig svenska och hitta ett annat arbete som har att göra med deras tidigare arbetslivserfarenheter. Dessutom så fastnade de i yrken med sämre arbetsförhållanden och som Diana beskrev det med arbetskollegor som man inte trivs med och som gör att hon snarare ser andra invandrare från forna Jugoslavien som ett hinder än som en slags hjälp för att få ett arbete. Samtidigt så menar Diana att arbeta med människor med samma bakgrund gör det svårare att lära sig svenska. Den enda personen i denna studie som kunde fortsätta inom yrket han var utbildad inom från hemlandet var Ivan som var frisör.
5.1.2 Analys
Utifrån Bourdieus (1986) sätt att se på socialt kapital, nämligen som en resurs där det sker utbyten, kan vi utifrån informanternas berättelser se att många använde sin sambo, make eller nära vänner som förmedlare av ett arbete. Det beror på att deras sambo/make eller vänner redan har bott i Sverige länge och skaffat sig ett nätverk där utbyten av symboliskt och materiellt kapital sker. Enligt Bourdieu (1986) upprätthålls relationer med andra genom utbyten av symboliskt och materiellt kapital, till exempel gåvor eller bekräftelse vilket sker inom ett specifikt fält. För informanterna var det en fördel att deras makar, sambo eller
35
familj redan hade etablerat sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden så att de kunde vägleda informanterna i deras väg och resa i det nya landet. Enligt Bourdieu (1986, 21) som menar att personer samlar på sig olika typer av kapital som kan bli en tillgång för andra medlemmar inom gruppen, så har informanterna nu kunnat använda sig av deras tillgångar om information om lediga arbeten för att etablera sig på en svenska arbetsmarknaden. Man ser att informanterna ofta sökte sig till arbetsplatser där ägaren var från forna Jugoslavien vilket kan bero på att de sökte en känsla av trygghet och gemenskap som Putnam (2006) beskriver som viktigt inom en individs nätverk, tilliten inom ett nätverk skapar trygghet inom gruppen och främjar det civila och demokratiska samhället.
Att informanerna började arbeta inom ett specifikt fält, som i detta fall var lågbetalda arbeten med begränsande möjligheter till utveckling och med andra invandrare blev ett hinder för vissa av de och gjorde att det tog längre tid att lära sig språket.