Med stöd från intervjuer och litteratur menar vi att en ökad samsyn också ökar likvärdigheten. Ett förslag på hur man på skolor skulle kunna arbeta för att öka samsynen är att ha fler gemensamma prov och sambedömningar, då sambedömning förutsätter diskussioner. Detta skulle även underlätta i lärares arbetsbelastning.
Ur intervjuerna framgår det att det stödmaterial som faktiskt utarbetats för att underlätta förståelsen av styrdokumenten inte har nått ut till lärarna. Här har ledningen en viktig roll att synliggöra detta material. Detta förutsätter att ledningen är insatt i var hjälpen finns tillgänglig. Även Skolverket menar vi har del i ansvaret att göra materialet lättillgängligt för lärarna.
Ytterligare ett förslag för att öka likvärdigheten och bedömningskompetensen hos lärarna, är att låta kontinuerliga diskussioner kring betyg och bedömning utgöra en viktig del av lärarutbildningen. Annars riskerar nyutexaminerade lärare att ”lära sig” den bedömningstradition som man använder sig av på den faktiska skolan, oavsett om denna är bra eller dålig. Denna studie har gett oss möjlighet att fördjupa oss i och öka vår kompetens inom såväl bedömning och betygssättning som den nya läroplanen i sin helhet. Detta ger oss en styrka och självförtroende i vårt kommande arbete som praktiserande lärarea. Ur ett skolutvecklingsperspektiv kommer vi kunna bidra till att utveckla arbetsformer som gynnar likvärdigheten i bedömningen.
53
Vi ställer oss slutligen frågan huruvida total likvärdighet är något vi vill eftersträva samt om total likvärdighet är förenlig med en läroplan som föreskriver entreprenöriellt lärande och elevens personliga utveckling mot kreativitet och självständighet. Detta är ett ämne vi skulle vilja föreslå för framtida forskning.
Slutsats
Den nya läroplanen för gymnasieskolan har, tack vare tydliga riktlinjer från centralt håll och minskat utrymme för lokala variationer, goda förutsättningar för att uppnå en mer likvärdig bedömning. Den viktigaste faktorn är att styrdokumenten ingår som en aktiv del
av hela den pedagogiska verksamheten, där man arbetar målrelaterat efter kunskapskraven med såväl planering och undervisning som bedömning. För uppnå en likvärdighet i detta arbete krävs att
- Styrdokumenten konkretiseras för både lärare och elever, med hjälp av matriser och bedömningsexempel, detta för att öka förtrogenheten med Gy 2011
- Lärarna ges utrymme för spontana diskussioner och samarbetsformer, både mellan och inom skolor, detta för att öka samsynen.
Vilka metoder, strategier och tillvägagångssätt använder lärare sig av vid bedömning och betygssättning i Gy 2011?
Lärare som är vana vid att använda sig av styrdokumenten i sin undervisning fortsätter med i stort sett samma metoder, där matriser och formativ bedömning utgör en viktig del. För lärare som funnit mindre stöd i den tidigare läroplanen får nationella prov och läromedel en större betydelse.
Hur skiljer sig dessa metoder, strategier och tillvägagångssätt mellan olika skolor?
Studien visar att det som skiljer skolorna åt ur ett likvärdighetsperspektiv är förutsättningar för samarbete. Spontana former av samarbete förekommer i första hand där lärare har fler kollegor att vända sig till, medan lärare på andra skolor blir mer isolerade.
54
Hur påverkar lärarnas tillvägagångssätt vid bedömningen och betygssättningen likvärdigheten?
På grund av att lärare i olika stor utsträckning fått möjlighet att sätta sig in i de nya styrdokumenten, finns risken andra faktorer vävs in i bedömningen, något som gör att likvärdigheten brister trots att ambitionen bland lärarna är någon annan.
55
Referenser
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund. Berg, Gunnar (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Studentlitteratur, Lund. Björklund, Jan (2010). Citat från regeringskansliets hemsida. Publicerat 22 mars 2010.
Sidan besökt 19 mars 2012. http://www.regeringen.se/sb/d/12194/a/142293
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur, Lund. Hodgen, Jeremy och Wiliam, Dylan (2011). Mathematics inside the black box - bedömning
för lärande i matematikklasstummet. Stockholms Universitets förlag, Solna. Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Gleerups, Malmö
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Klapp Lekholm, Alli; Norell, Jan-Olof; Olsson, Bengt; Pettersson, Astrid; Pramling
Samuelsson, Ingrid; Pramling, Niklas; Ridderlind, Inger (2000). Bedömning för lärande
– en grund för ökat kunnande. SAF i samarbete med Lärarförbundet. Stockholm. Lundahl, Crister (2011). Bedömning för lärande. Nordstedts, Stockholm
Regeringen (2008). Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Regeringspropositionen 2008/09:199. Stockholm.
Selghed, Bengt (2004). Doktorsavhandling: Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara
betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Malmö studies in educational sciences, No. 15. Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Skolinspektionen (2010). Betygssättning i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning Rapport 2010:12. Skolinspektionen, Stockholm.
Skollag (2010). Skollag (2010:800). Svensk författningssamling
Skolverket 2004: Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning, dnr. 2004:556.
56
Skolverket (2007a). Provbetyg- slutbetyg- Likvärdigbedömning? Stockholm
Skolverket(2007b). Bli ännu bättre på att sätta likvärdiga betyg. Fritzes, Stockholm Skolverket (2009). Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? Fritzes, Stockholm. Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan-praxis, bergrepp, problem och
möjligheter. Fritzes, Stockholm.
Skolverket (2011b). Gymnasieskola 2011. Fritzes, Stockholm.
Skolverket (2011c). Kommunalt huvudmannaskap. Rapport 362. Fritzes, Stockholm. Skolverket (2011d). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Fritzes, Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2001). Samverkande styrning – Om läroplanerna som
styrinstrument. Ds 2001:48. Fritzes, Stockholm
Utbildningsdepartementet (2008a). En ny betygsskala. Ds 2008:13. Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2008b). Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Statens offentliga utredningar. Stockholm.
Vlachos, Jonas. (2010). Betygens värde – En analys av hur konkurrensen påverkar
57
Bilaga: Intervjuguide
INTRODUKTION nyckelord vid sondering
Vi börjar med att berätta om studiens syfte, att intervjumaterialet kommer att avidentifieras och att den intervjuade kommer få ta del av det transkriberade materialet och har rätt att i ett senare skede, fram till publiceringen, välja att inte delta.
Skulle du kunna börja berätta om dig själv i din yrkesroll?
Ålder, erfarenhet, nuvarande skola, skolform, ämnen, mm
Hur skulle du vilja beskriva skolan du arbetar på?
Stor/liten, antal elever, program, kommunal/fristående, konceptskola
tema 1: STYRDOKUMENTEN och GY 2011 nyckelord vid sondering
Kan du berätta lite om hur insatt du känner dig i de nya nationella styrdokumenten?
förtrogenhet med innehållet, fortbildning Vilka möjligheter har ni fått att sätta er in i de
nya styrdokumenten?
Konferenser, stödmaterial, diskussioner, Gymnasieskola 2011 (gröna boken), TID Hur skulle du beskriva syftet med det centrala
innehållet för kursen? Undervisning, planering. Hur skulle du beskriva syftet med
kunskapsmålen beskrivna för ämnet?
Progression, mål korrelerat med kunskapskraven (betygskriterierna), fetmarkerade ord
tema 2: SAMSYN nyckelord vid sondering
Hur skulle du beskriva samsynen mellan lärarna i vad gäller bedömning och kunskapskrav inom ditt ämne/kurs?
Kunskapskraven i ditt ämne/kurs, bedömningsanvisningar, sambedömning, lärardiskussioner, vems initiativ
Hur arbetar ni på skolan för att främja
likvärdigheten i bedömning och betygssättning? – Hur tycker du att det fungerar?
bedömningsanvisningar, sambedömning, lärardiskussioner, konkretisering av målen, gemensamma matriser
Har du erfarenhet av att ni bedömer varandras
klasser/elever - Hur tycker du det fungerar? Sambedömning, lärardiskussioner, vems initiativ Vad tycker du är viktigt för att nå samsyn och
hög likvärdighet i bedömning och betygssättning?
58
tema 3: UNDERVISNINGEN nyckelord vid sondering
I vilken utsträckning brukar du använda dig av styrdokumenten i din undervisning?
kunskapsmål, kunskapskrav, centralt innehåll, bedömningssituationer
Varför så mycket/lite, hur resonerar du? Formativ bedömning, styrdokument synliga i klassrummet.
Skulle du kunna ge exempel på hur kunskapsmål, centralt innehåll och
kunskapskrav kommer in i din undervisning?
Samstämmighet dem emellan, planering av undervisning, bedömningssituationer, formativ bedömning.
Hur upplever du att mål, undervisningen och bedömningen samstämmer?
Bra/dåligt, svårigheter, tidsmässigt, planeringen, fungerar oftast som du tänkt, elevernas
upplevelse Kan du ge exempel på situationer när du känner
att styrdokumenten ett stöd i din undervisning? Kan du ge exempel på situationer när du känner att styrdokumenten ett hinder/problem?
tema 4: BEDÖMNINGSPRAKTIKEN nyckelord vid sondering
Kan du berätta lita vad bedömning är för dig och vad det innebär?
Underlag för betyg, bedömningsmatriser, bedömningssituationer, nyttan för elever respektive lärare, löpande bedömningar, stödmaterial.
Skulle du kunna beskriva hur du går tillväga vid en bedömning? Vad brukar du utgå ifrån när du gör dina bedömningar?
Styrdokument, matriser, prov, egna tolkningar, läromedel, nationella provet, formativ
bedömning, löpande bedömningar Vad brukar du utgå ifrån i det slutliga betyget?
Vad väger tyngst?
Styrdokument, nationella provet, läromedel, prov, magkänsla, egna tolkningar, löpande bedömningar
Vilka typer av stödmaterial för bedömningsarbetet känner du till?
Matriser, Skolverkets stödmaterial, styrdokumenten.
Vilka typer av stödmaterial tycker du att du har nytta av som stöd vid bedömningsarbetet?
Matriser, Skolverkets stödmaterial, styrdokumenten.