Förslag till fortsatt forskning

Vi valde i vår studie att endast undersöka Facebook på grund av tidsbegränsningen för studien och även som en konsekvens av att vi bedömde att en jämförelse mellan olika sociala nätverk skulle vara svår att genomföra eftersom de har olika användningsområden (Bonsón & Bednárová, 2013). Det skulle därför vara intressant att göra en liknande studie men med fokus på ett annat socialt nätverk, till exempel LinkedIn, som i jämförelse är ett uttalat professionellt socialt nätverk (Bonsón & Bednárová, 2013). Studier om LinkedIn har visserligen genomförts, exempelvis av Bonsón & Bednárová (2013), men inte i svensk kontext och inte med fokus på CSR. Vi valde att fokusera på just Facebook eftersom vi trodde att detta skulle vara det mest använda sociala nätverket bland företag då denna plattform är den största både i Sverige och i världen (Dagens Industri, 2017; Svenskarna och internet, 2017). Det visade sig dock under studiens gång att endast ungefär hälften av företagen på Stockholmsbörsen och NGM hade en officiell Facebooksida. Vårt intryck under empiriinsamlingen var att det var vanligare att ett företag hade en officiell Twitter- eller LinkedInsida än en Facebooksida, vilket ger ytterligare en anledning till varför dessa sociala nätverk vore relevanta för framtida studier.

Man skulle även kunna kombinera andra forskningsområden i en utforskande, induktiv studie, till exempel forskning kring kommunikationsteori och CSR-upplysningar. Jämfört med tidigare redovisningsteoretisk forskning om CSR-upplysningar i årsredovisningar och på hemsidor sker kommunikationen på sociala nätverk till stor del på användarnas villkor. Under empiriinsamlingen märkte vi tydligt att företag som använder Facebook skriver för att väcka uppmärksamhet på ett annat sätt än i sina andra traditionella kanaler. Vår kodningsmanual, som byggde på tidigare forskning från hemsidor samt CSR-riktlinjer, utvecklades och förändrades gradvis för att vi bättre skulle kunna fånga upp hur företag beskriver sin verksamhetpå Facebook.

Som ett sista förslag på framtida forskning kan även en studie med longitudinell design vara av relevans. Med en sådan studie kan statistiska kausalsamband fastslås, något som inte kan göras i en tvärsnittsstudie (Bryman & Bell, 2011). Vi valde bort en longitudinell design i vår studie på grund av tidsbegränsningen, men i en studie med längre tidsram skulle en sådan vara intressant för att kunna fastslå vilka variabler som påverkar varandra och i vilken riktning.

52

7 Referenslista

Abitbol, A. & Lee, S. Y. (2017). Messages on CSR-dedicated Facebook pages: What works and what doesn’t. Public Relations Review, 43(4), s. 796–808.

Adams, C., Hill, W. Y., & Roberts, C. (1998). Corporate Social Reporting Practices in western Europe: Legitimating Corporate Behavior? British Accounting Review, 30(1), s. 1– 21.

Aguinis, H., & Glavas, A. (2012). What We Know and Don’t Know About Corporate Social Responsibility: A Review and Research Agenda. Journal of Management, 38(4), s. 932–968.

Barnea, A., & Rubin, A. (2010). Corporate Social Responsibility as a Conflict Between Shareholders. Journal of Business Ethics, 97(1), s. 71–86.

Basil, D. Z., & Erlandson, J. (2008). Corporate Social Responsibility website representations: A longitudinal study of internal and external self-presentations. Journal of

Marketing Communications, 14(2), s. 125–137.

Belkaoui, A., & Karpik, P. G. (1989). Determinants of the corporate decision to disclose social information. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 2(1), s. 36-51.

Boesso, G. & Kumar, K. (2007). Drivers of corporate voluntary disclosure. Accounting,

Auditing & Accountability Journal, 20(2), s. 269–296.

Bonsón Ponte, E., Carvajal-Trujillo, E., & Escobar-Rodríguez, T. (2015). Corporate Facebook and stakeholder engagement. Kybernetes, 44(5), s. 771–787.

Bonsón, E., & Bednárová, M. (2015). CSR reporting practices of Eurozone companies.

Revista de Contabilidad, 18(2), s. 182–193.

Bonsón, E., Bednarova, M., & Escobar-Rodríguez, T. (2014). Corporate YouTube practices of Eurozone companies. Online Information Review, 38(4), s. 484–501.

Bonsón, E., & Ratkai, M. (2013). A set of metrics to assess stakeholder engagement and social legitimacy on a corporate Facebook page. Online Information Review, 37(5), s. 787–803.

Botan, C. (1997). Ethics in strategic communication campaigns: The case for a new approach to public relations. Journal of Business Communication, 34(2), s. 188–202. Bortree, D. S. & Seltzer, T. (2009). Dialogic strategies and outcomes: An analysis of

environmental advocacy groups’ Facebook profiles. Public Relations Review, 35(3), s. 317–319.

Brammer, S., & Pavelin, S. (2008). Factors influencing the quality of corporate environmental disclosure. Business Strategy and the Environment, 17(2), s. 120– 136.

Branco, M. C., & Rodrigues, L. L. (2008). Factors influencing social responsibility disclosure by Portuguese companies. Journal of Business Ethics, 83(4), s. 685–701.

Broberg, P., Tagesson, T., & Collin, S. O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management and Governance, 14(4), s. 351–377. Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder, andra upplagan.

Malmö, Liber.

Castelo Branco, M., Delgado, C., Sá, M., & Sousa, C. (2014). Comparing CSR communication on corporate web sites in Sweden and Spain. Baltic Journal of Management, 9(2), s. 231–250.

Castelo Branco, M., & Lima Rodrigues, L. (2006). Communication of corporate social responsibility by Portuguese banks. Corporate Communications: An International

Journal, 11(3), s. 232–248.

Colleoni, E. (2013). CSR communication strategies for organizational legitimacy in social media. Corporate Communications: An International Journal, 18(2), s. 228–248. Cormier, D., Magnan, M., & van Velthoven, B. (2005). Environmental disclosure quality in large German companies: Economic incentives, public pressures or institutional conditions? European Accounting Review, 14(1), s. 3–39.

Dawkins, J. (2005). Corporate responsibility: The communication challenge. Journal of

Communication Management, 9(2), s. 108–119.

Dagens Industri. 2017. Facebook har 2 miljarder användare. Hämtad 8 februari, 2018, från https://digital.di.se/artikel/facebook-har-2-miljarder-anvandare

Decator, D. (2015). Winsorizing and transforming data. [blogg] 24 juni. Hämtad 27 april, 2018, från https://www.ddecator.com/blog/2015/6/winsorizing-and-transforming-data Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental

disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability

Journal, 15(3), s. 282-311.

Deegan, C. & Unerman, J. (2011) Financial Accounting Theory. Maidenhead: McGraw-Hill Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 – multivariat analys. Lund:

Studentlitteratur.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, R. (2018). Statistisk verktygslåda 1 –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:

Studentlitteratur.

FAR. (u.å.). Lär dig regelverket hos FAR. Hämtad 10 april, 2018, från https://kompetens.far.se/kursomraden/redovisningskurser/ifrs/

Freeman, R. E. (2010). Strategic Management: A stakeholder approach. Cambridge: Cambridge University Press.

Freeman, R. E., Harrison, J. S., Wicks, A. C., Parmar, B. L., & de Colle, S. (2010). Stakeholder

54

Gallego-Álvarez, I., & Quina-Custodio, I. A. (2016). Disclosure of corporate social responsibility information and explanatory factors. Online Information Review,

40(2), s. 218–238.

Gamerschlag, R., Möller, K., & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR disclosure: Empirical evidence from Germany. Review of Managerial Science, 5(2), s. 233–262.

Global reporting standards. (u.å.). Sustainable Development Goals. Hämtad 14 mars, 2018, från https://www.globalreporting.org/information/SDGs/Pages/SDGs.aspx

God morgon, världen! (2015). Årsredovisningarna tjocka men lästa av få. [Radioprogram]

Reporter: Emelie Rosén, Sveriges radio P1, 30 april. Hämtad den 20 mars, 2018, från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6154706 Gomez, L. M. & Chalmeta, R. (2011). Corporate responsibility in U.S. corporate websites: A

pilot study. Public Relations Review, 37(1), s. 93–95.

Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S., (1995a). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting,

Auditing & Accountability Journal, 8(2), s. 47–77.

Healy, P. M. & Palepu, K. (2001) Information asymmetry, corporate disclosure, & the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and

Economics, 31(1-3), s. 405-440.

Heath, L. R., Pearce, W. B., Shotter, J., Taylor, R. J., Kersten, A., Zorn, T., Roper, J., Motion, J., & Deetz, S. (2006). The processes of dialogue: Participation and Legitimation.

Management Communication Quarterly, 19(3), s. 341–375.

Ho, L. C. J., & Taylor, M. E. (2007). An empirical analysis of triple bottom line reporting and its determinants: Evidence from the United States and Japan. Journal of

International Financial Management & Accounting, 18(2), s. 123–150.

Holder-Webb, L., Cohen, J. R., Nath, L., & Wood, D. (2009). The supply of corporate social responsibility disclosures among U.S. firms. Journal of Business Ethics, 84(4), s. 497–527.

Islam, M. A., & Deegan, C. (2010). Media pressures and corporate disclosure of social responsibility performance information: A study of two global clothing and sports retail companies. Accounting and Business Research, 40(2), s. 131–148.

Jensen, M. & Meckling, W. (1976). Theory of the firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305–360.

Kent, M. L. & Taylor, M. (1998). Building dialogic relationships through the world wide web.

Public Relations Review, 24(3), s. 321–334.

Knox, S., Maklan, S., & French, P. (2005). Corporate social responsibility: Exploring stakeholder relationships and programme reporting across leading FTSE companies. Journal of Business Ethics, 61(1), s. 7–28.

Kongisburg, D. (2013). Fördjupning: Hur påverkar sociala medier bolagsstyrning? Balans. 1

juni. Hämtad 8 februari, 2018, från

https://www.tidningenbalans.se/fordjupning/hur-paverkar-sociala-medier- bolagsstyrning/

Krippendorff, K. (2013) Content Analysis. An Introduction to its Methodology. Thousand Oaks, Kalifornien: Sage.

Lee, L. F., Hutton, A. P. & Shu, S. (2015). The Role of Social Media in the Capital Market: Evidence from Consumer Product Recalls. Journal of Accounting Research, 53(2), s. 367–404.

Lim, J. S. & Greenwood, C. A. (2017). Communicating corporate social responsibility (CSR): Stakeholder responsiveness and engagement strategy to achieve CSR goals. Public

Relations Review, 43(4), s. 768–776.

Nasdaq OMX Nordic. (u.å.). Aktier - sektor. Hämtad 19 april, 2018, från http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Patten, D. M. (1991). Exposure, legitimacy, and social disclosure. Journal of Accounting and

Public Policy, 10(4), s. 297–308.

Prencipe, A. (2004). Proprietary costs and determinants of voluntary segment disclosure: evidence from Italian listed companies. European Accounting Review, 13(2), s. 319–340.

PwC. (2018). Redovisning, revision; internrevision - Bank och Kapitalbranschen. Hämtad 19 mars, 2018, från https://www.pwc.se/sv/bank-kapital/bank-kapital- redovisning-revision-internrevision.html

Rahbeck Pedersen, E. (2006). Making Corporate Social Responsibility (CSR) operable: How companies translate stakeholder dialogue into practice. Business & Society

Review, 111(2), s. 137–163.

Reverte, C. (2009). Determinants of corporate social responsibility disclosure ratings by Spanish listed firms. Journal of Business Ethics, 88(2), s. 351–366.

Roberts, R. W. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: an application of stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society, 17(6), s. 595–612.

Safko, L. (2012) The social media bible: tactics, tools & strategies for business success. Hoboken, New Jersey: Wiley.

Scott, W. R. (2015) Financial accounting theory. Sjunde upplagan. Toronto: Pearson. SFS 1995:1 554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SOI. (2017). Användning av sociala plattformar, Svenskarna och internet 2017. Hämtad 7 mars, 2018, från http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-

56

Statista. (u.å.). EU social network penetration 2011-2017. Hämtad 19 februari, 2018, från https://www.statista.com/statistics/271430/social-network-penetration-in-the- eu/

Sundell, A. (2010). Guide: Regressionsanalys. Hämtad 24 april, 2018, från

https://spssakuten.com/2010/05/11/guide-regressionsanalys-med- dummyvariabler/#more-176

Sundell, A. (2012). Guide: Konstruera ett index från flera variabler.

Hämtad 28 mars, 2018, från https://spssakuten.com/2012/04/28/guide-konstruera- ett-index-fran-flera-variabler/

Sweetser, K. D. & Lariscy, R. W. (2008). Candidates Make Good Friends: An Analysis of Candidates’ Uses of Facebook. International Journal of Strategic Communication,

2(3), s. 175–198.

Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., & Collin, S.-O. (2009). What explains the extent and content of social disclosures on corporate websites? Corporate Social

Responsibility and Environmental Management, 364(March), s. 352–364.

Ullmann, A. A. (1985). Data in Search of a Theory: A Critical Examination of the Relationships Among Social Performance, Social Disclosure and Economic Performance of U.S. Firms. Academy of Management Review, 10(3), s. 540–557. van der Laan Smith, J., Adhikari, A., & Tondkar, R. H. (2005). Exploring differences in social

disclosures internationally: A stakeholder perspective. Journal of Accounting and

Public Policy, 24(2), s. 123–151.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 13 mars,

2018, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wanderley, L. S. O., Lucian, R., Farache, F., & De Sousa Filho, J. M. (2008). CSR information disclosure on the web: A context-based approach analysing the influence of country of origin and industry sector. Journal of Business Ethics, 82(2), s. 369–378. Watts & Zimmerman (1978). Towards a positive theory of the determination of accounting

standards. The accounting review, 53(1), s. 112-135.

Westman, T. 2017. Svenska bolag bäst på att lyfta FN:s hållbarhetsmål i sin redovisning.

KPMG. Hämtad 19 april, 2018, från

https://home.kpmg.com/se/sv/home/nyheter-rapporter/2017/10/se-news- svenska-bolag-bast-pa-att-rapportera-om-fn-hallbarhetsmal.html

Bilaga