Det som har kommit fram från denna rapport är att det finns många olika arbetssätt och metoder som kan stötta elever med lässvårigheter i deras matematikinlärning. Det är inte alla gånger att motivet från lärarna uttalat vilar på vetenskaplig grund utan mer på beprövad
erfarenhet. Flera av lärarna pratade under intervjuerna utifrån sina egna erfarenheter och delade med sig av sina bästa arbetssätt för att stötta elever med lässvårigheter vilket visar på hur viktigt det är att lyssna och ta in det lärarkollegor säger. Några av lärarna hänvisade också till arbetssätt och metoder som de hade läst under sina utbildningar, fortbildningar eller av eget intresse som man kan använda sig av i undervisningen. Detta gör att de arbetssätt och metoder som har framkommit här alla kan tas med som en idébank för alla lärare. Detta är inte bara något som sker på den aktuella skolan i rapporten utan kan säkert generaliseras till alla skolor runtom i landet och även världen.
Rapporten har också visat på de styrkor som finns i att klasslärare och speciallärare arbetar både med likadana och olika arbetssätt och metoder, där de framför allt kan tänkas stärka upp eller komplettera varandra. Det är därför viktigt att man för en dialog mellan klasslärare och speciallärare för att gynna elevernas fortsatta undervisningen och ta reda på vad som fungerar bra och inte.
Förslag till fortsatt forskning är att utgå från specifika bakgrundsfaktorer hos elever som ge upphov till lässvårigheter. I dagens mångkulturella samhälle kan det därför vara bra att gå rikta fokuset på de lässvårigheter som kan uppkomma på grund av andraspråket och hur lärare arbetar kring det för att stötta elever i matematikinlärningen. Det behövs också mer forskning på hur bra olika arbetssätt och metoder är där fokuset är på bara ett fåtal arbetssätt och metoder för att därmed kunna jämföra deras resultat av elevernas inlärning.
REFERENSER
Aaron, P.G., Joshi, M. & Williams, K. A. (1999). Not all reading disabilities are alike. Journal of
learning disabilities, 32(2), 120-137. https://doi.org/10.1177/002221949903200203
Anghileri, J. (2006). Teaching number sense. Continuum International Publishing Group
Carter, T.A. & Dean, E. O. (2006) Mathematics Intervention for Grades 5–11: Teaching Mathematics, Reading, or Both?, Reading Psychology, 27(2-3), 127-146, https://doi.org/10.1080/02702710600640248
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Catts, H.W., Compton, D., Tomblin, J.B. & Bridges M.S. (2012). Prevalence and Nature of Late-Emerging Poor Readers. Journal of Educational Psychology, 104(1), 166 –181. DOI: 10.1037/a0025323
Dyslexiförbundet. Läs-och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2021-02-15 från https://www.dyslexi.org/skrivknuten/dyslexi
Grauberg, E. (1998). Elementary mathematics and language difficulties.Whurr Publishers Ltd Hairston, A. (2011). Identifying and helping struggling readers. Journal of the American
Hall, L.A. (2004). Comprehending expository text: Promising strategies for struggling readers and students with reading disabilities? Literacy Research and Instruction, 44(2), 75-95, https://doi.org/10.1080/19388070409558427
Hegarty, M., Mayer, R.E. & Monk, C.A. (1995). Comprehension of Arithmetic Word Problems: A Comparison of Successful and Unsuccessful Problem Solvers. Journal of Educational
Psychology, 87(1), 18-32. https://doi/10.1037/0022-0663.87.1.18
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Natur och Kultur.
Kasule, D., & Mapolelo, D. (2005). Teachers’ strategies of teaching primary school mathematics in a second language: A case of Botswana. International Journal of Educational
Development, 25(6), 602-617. https://doi.org/10.1016/j.ijedudev.2004.11.021
Kieffer, M. J. (2010). Socioeconomic Status, English Proficiency, and Late-Emerging Reading
Difficulties. Educational Researcher, 39(6), 484–486
https://doi.org/10.3102%2F0013189X10378400
Kooperativt (2016a, 22 augusti). Struktur: APE – alla, par, enskilt. Hämtad 2021-04-22 från https://kooperativt.com/2016/08/22/struktur-ape-alla-par-enskilt/
Kooperativt (2016b, 25 mars). Grundprinciper för kooperativt lärande. Hämtad 2021-04-22 från https://kooperativt.com/2016/04/25/startskott-for-bloggen/
Lindahl, A. (2015). Matematiksvårigheter. Skolverket
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-matematik/Vuxenutbildning/470_vuxendidaktiskaperspektivpamatematiklarande/6_matemati ksvarigheter/material/flikmeny/tabA/Artiklar/Vx_06A_01_matematiksvarigheter%20X.docx Lindstrom, J. H. (2019). Dyslexia in the Schools. Assessment and Identification. TEACHING
Exceptional Children, 51(3), 189–200. https://doi.org/10.1177/0040059918763712
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren
– hur hänger de ihop?. Natur och kultur.
Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. Liber.
Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Studentlitteratur.
Mayer, R.E. (1992). Thinking, problem solving, cognition. W.H. Freeman and Company
Möllehed, E. (2001). Problemlösning i matematik: en studie av påverkansfaktorer i årskurserna
4-9 (Studia psychologica et paedagogica) [Doktorsavhandling]. Lärarhögskolan i Malmö
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2019, 25 oktober). Vad innebär translanguaing? Hämtad 2021-04-22 från
NE (2021). Allmänbegåvning. Hämtad 28-04-2021 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/allm%C3%A4nbeg%C3%A5vnin g
Rapp, S. (2017). Skolans lagar och förordningar – det legala ramverket. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 631-654). Natur och kultur.
Rygvold, A.L. (2001). Läs- och skrivsvårigheter. I S. Asmervik, T. Ogden, A.L. Rygvold (Red.).
Barn med behov av särskilt stöd (14-83). Studentlitteratur.
Rystedt, E. & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? Göteborgs universitet
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Shyyan, V., Thurlow, M. L., & Liu, K. K. (2008). Instructional strategies for improving achievement in reading, mathematics, and science for english language learners with disabilities. Assessment for Effective Intervention, 33(3), 145-155. https://doi.org/10.1177%2F1534508407313239
Skolverket (2011). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. En utvärdering av Matematiksatsningen.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6598ea/1553964112774/pdf2724. pdf
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/getFile?file=3299
Skolverket (2016a). Legitimation för speciallärare. Om behörighet att undervisa som
speciallärare och som lärare i särskola och specialskola. Hämtad 2021-04-06 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6567f1/1553959850429/pdf3683. pdf
Skolverket (2018, 7 oktober). Högpresterande elever har många lässtrategier. Hämtad 29-04-2021 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/hogpresterande-elever-har-manga-lasstrategier
Skolverket (2019a). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad
2019 Hämtad 2021-02-24 från
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf420 6.pdf
Skolverket (2019b). Lärarprognos 2019. Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande
prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier.
https://www.skolverket.se/getFile?file=5394
Skolverket (2020a, 21 september). Vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet. Hämtad 2021-04-06 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning- pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet
Skolverket (2021a, 29 mars). Timplan för grundskolan. Hämtad 2021-04-06 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan
Skolverket. (2021b, 20 januari). Allmänna råd. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/allmanna-rad
Spear-Swerling, L. (2016). Common types of reading problems and how to help children who have them. The Reading Teacher, 69(5), 513–522. https://doi.org/10.1002/trtr.1410
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020a, 2 december). Matematiksvårigheter. Hämtad 20-03-08 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/matematiksvarigheter/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020b). Stödmaterial matematiksvårigheter. Del 1. Att
upptäcka behov av stöd i matematik.
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial-delwebbar/matematiksvarigheter/spsm_matte_del1_hr_tillg.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020c). Stödmaterial matematiksvårigheter. Del
3.Laborativt material och digitala verktyg.
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial-delwebbar/matematiksvarigheter/spsm_matte_del3_hr_tillg.pdf
Statistiska centralbyrån (2021, 25 mars). Invandring till Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. (NCM-rapport 2002:2). Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. http://arkiv.ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del1.pdf
http://arkiv.ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del2.pdf http://arkiv.ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_bilaga.pdf
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251-310). Natur och kultur. Uppsala universitet (2020, 20 oktober). Läsningen minskar bland unga.
BILAGOR
Bilaga 1. Förfrågan om observation och intervju:
Hej! Jag heter Ina Supponen och är en lärarstudent med inriktning mot grundskollärare F-3 vid Högskolan i Gävle. Just nu skriver jag mitt examensarbete inom matematikdidaktik som handlar om vilka undervisningsmetoder och arbetssätt lärare i årskurs 1-3 använder för att motverka att lässvårigheter påverkar matematikinlärningen. Som en del av arbetet skulle jag vilja komma ut och observera tre matematiktillfällen där jag fokuserar på vad det är för arbetssätt och metoder ni använder. Utifrån det jag har observerat så genomförs en
uppföljande intervju baserat på det. Det är er lärare jag observerar, jag kommer inte att ha något fokus på eleverna. Jag vill observera behöriga lärare, specialpedagoger och speciallärare som är verksamma i årskurserna 1-3.
Målet är att hinna med observationerna och intervjuerna innan påsklovet, men fungerar eller hinns det inte med så går det bra även efteråt. När exakt observationerna sker är något vi gemensamt kommer överens om och jag kan anpassa mig efter hur det fungerar för er. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att ge någon förklaring. Det jag får fram kommer att anonymiseras och behandlas konfidentiellt.
Vid frågor kan ni kontakta mig på telefon: 076-xxx xx xx, eller på mail: xxx@hotmail.com. Mvh Ina Supponen
Bilaga 2. Informationsbrev till vårdnadshavare:
Hej! Jag heter Ina Supponen och är lärarstudent med inriktning mot grundskollärare F-3 vid Högskolan i Gävle. Just nu skriver jag mitt examensarbete inom matematikdidaktik och kommer därför att närvara vid ett antal matematiktillfällen för att observera vad läraren till ditt barn gör. Observationerna undersöker vilka matematikdidaktiska undervisningsmetoder och arbetssätt läraren använder för att motverka att lässvårigheter påverkar
matematikinlärningen. Mitt fokus kommer att vara helt och hållet riktat mot vad läraren gör i undervisningssituationerna, inte på vad barnet/eleven säger eller gör. Jag har också
tystnadsplikt.
De uppgifter jag får in kommer att vara anonymiserade och behandlas konfidentiellt. I slutrapporten kommer alla de närvarandes identiteter att vara anonyma och inte möjligt att spåra bakåt. Materialet används så att obehöriga inte kan ta del av det under arbetsprocessen. Opponent, andra forskare och behöriga kan ta del av materialet. Efter examensarbetets genomförande arkiveras allt arbetsmaterial på Högskolan i Gävle.