Förslag till fortsatt forskning

6.4 Förslag till fortsatt forskning

I arbetet med denna uppsats har det ständigt fötts nya idéer om vad som vore intressant att undersöka vidare. Som en direkt koppling till resultatet hade det varit intressant att göra kvalitativa intervjuer med medverkande förskollärare och barnskötare för att se i vilken grad de individuellt påverkar sättet att beskriva undervisning. Det vore också av intresse att veta om det resultat som framkommit skulle bli det samma i jämförelse med andra områden eller i en större

undersökning som omfattade ett större urval. I denna studie har resultatet tolkats utifrån förskollärarnas texter och säger därför inget om hur undervisningen genomförts i praktiken. Därför vore det intressant att observera praktiken för att se om förskollärarnas uttryck om undervisning överensstämmer med deras praktiska yrkesutövande. I sökandet efter tidigare forskning har det handlat mycket om undervisning av naturvetenskaplig karaktär. Kanske beror det på att barnens undersökande är nära besläktat med naturvetenskapens undersökande natur? Är osäker på om det finns forskning som bevisar det. Om inte, så vore det intressant att veta om vi vuxna med de godaste intentioner begränsar barnens utforskande.

6.5 Slutord

Förhoppningen är att denna studie trots att urvalet är begränsat kan vara relevant även för andra som i olika roller är intresserade av utvecklingsarbete med fokus på begreppet undervisning i förskolan. Denna tanke grundar sig i erfarenheterna av ett tidigare utvecklingsarbete i vårt förskolområde kring överlämningsdokumentet mellan förskolan och mottagande förskoleklass och fritidshem, som jag hade förmånen att driva tillsammans med min specialpedagogkollega. När andra rektorer för förskolan och förskoleklassen i kommunen fick ta del av detta arbete kunde de känna igen sig i resultatet. De menade att deras förskollärare och lärare för högre årskurser brottades med liknande dilemman med att beskriva barnens och elevernas lärande i förhållande till undervisningen förskolan och skolan erbjudit. Kanske är det så att vi tillsammans kan minska dokumentationsstressen och öka kvaliteten på undervisningen genom att identifiera framgångsfaktorer som vi kan delge varandra, för trots allt är det ju samma barn vi möter.

Jag vill avsluta med att referera till avsnitt 5.2.4. Kombination av olika medier, där det redovisas exempel från samtliga medverkande avdelningar. Här tycker jag mig se en tendens till den implementering av begreppet undervisning i förskolan som jag tidigare sagt mig se. Det blir här tydligt hur förskollärarna lyssnar in barnens frågor och låter barnen ta in kunskap genom flera olika språk. Kanske var det inte så viktigt för studien i sig att redovisa alla avdelningar, men för mig känns det angeläget som ett sätt att ge tillbaka till alla.

7 Referenslista

Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!": pedagogisk dokumentation som

förändringsverktyg i förskolan. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2013. Jönköping.

Bennet, J. (2010). Pedagogy in Early Childhood Services with Special reference to Nordic Approaches. Psychological Science and Education, 3, 16-21.

Bergnell, A. (2019). Med kroppen som illustration: hur förskolebarn prat-skapar

naturvetenskap med hjälp av multimodala och kroppsförankrade förklaringar. Diss.

(sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.

Björklund, C., Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning och lärande. (7:1, 64-85). Björklind, C., Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning, lek, lärande och omsorg –

förskolans hörnstenar. I Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm: Skolverket.

Björklind, C., Pramling Samuelsson, I., & Reis, M. (2018). Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik. Barn nr. 3-4 2018. Norsk senter for barneforskning (NOSEB) Institutt for pedagogikk og livslang læring Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NO-7491 Trondheim, Norge.

Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15-34). Högskolan i Borås.

Burr, V. (1995). An Introduction to Social Construktionism. London: Sage.

Delacour, L. (2013). Didaktiska kontrakt i förskolepraktik : Förskollärares transformering av

matematiska mål i ett läroplansdidaktiskt perspektiv. Licentiatavhandling Malmö: Malmö

högskola, 2013. Malmö.

Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och

lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber AB.

Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2018).

Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan – ett kvalitetsperspektiv. I

Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P.

Stockholm: Skolverket.

En.wikipedia. Hämtat 20-08-29 från https://en.wikipedia.org/wiki/Kindergarten

Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. (2. ed.) Harlow: Longman.

Ferlin, M. (2014). Biologisk mångfald i läroböcker i biologi. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.

Folke-Fichtelius, M. (2008). Förskolans formande: statlig reglering 1944-2008. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Uppsala.

Hagerman, F., Jeppsson, F., Axell, C., Frejd, J., & Sultan, U. (2018). NO och teknik på lekfulla villkor. I F. Jeppsson (Red.), Naturvetenskap och teknik genom estetiska

lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Hatch, J. A. (2010). Rethinking the Relationship Between Learning and Development:

Teaching for Learning in Early Childhood Classrooms. The Educational Forum, 74:3, 258-268, DOI: 10.1080/00131725.2010.483911.

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av

handlingskompetens för hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala

universitet, 2014. Uppsala.

Hildén, E., Löfdahl Hultman, A., & Bergh, A. (2018). Undervisning från svenska

förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter. Barn nr. 3-4

2018. Norsk senter for barneforskning (NOSEB) Institutt for pedagogikk og livslang

læring Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NO-7491 Trondheim, Norge. Johannessen, A., Tufte, P. A., & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Licentiatavhandling Kristianstad: Högskolan i Kristianstad, 2011. Kristianstad.

Jonsson, A., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1): 90-109.

Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling: en policystudie av

systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Diss.

(sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.

Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till

intra-aktiv pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lpfö 98. Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan 1998. Stockholm: Fritzes. Lpfö 98. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan 1998: reviderad 2016. Lpfö 18. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan 2018.

Lilja, P. (2014). Negotiating teacher professionalism: on the symbolic politics of Sweden's

teacher unions. Diss. (sammanfattning) Malmö : Malmö högskola, 2014. Malmö.

Löfdahl, A. & Folke –Fichtelius, M. (2014). Förskolans nya kostym: omsorg i termer av

lärande och kunskap. I Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S.

NE. Hämtat 20.08.29 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/transdisciplin%C3%A4r Nicolini, D. (2013). Practice Theory, Work, & Organization - An Introduction. Oxford:

University Press.

Nilfyr, K. (2018). Dokumentationssyndromet: en interaktionistisk och socialkritisk studie av

förskolans dokumentations- och bedömningspraktik. Licentiatavhandling Växjö: Linnaeus

University, 2018. Växjö.

Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K., & Ferholt, B. (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. Barn nr. 3-4 2018. Norsk senter for barneforskning (NOSEB) Institutt for pedagogikk og livslang læring Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NO-7491 Trondheim, Norge.

Moss, P. (2013). The relationship between early childhood and compulsory education: A properly political question. I: P. Moss, (Red.), Early Childhood and Compulsory

Education: Reconceptualising the Relation ship: 2–50. London: Routledge.

Pihlgren, A. (2017a). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur.

Pihlgren, A. S. (2017b). Förskolans, förskoleklassens och fritidshemmets kvalitetsindikatorer:

bedöma undervisningen i läsa, skriva, räkna och lärandeidentitet. Falkenberg: Falkenbergs

kommun.

Pyle, A., & Danniels, E. (2017). A Continuum of Play-Based Learning: The Role of the Teacher in Play-Based Pedagogy and the Fear of Hijacking Play. Early Education and

Development, 28:3, 274-289, DOI: 10.1080/10409289.2016.1220771.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets Grogrund. Lund: Studentlitteratur. Proposition 1984/85:209. Förskola för alla.

Regeringskansliet. (2018). Hämtat från nätet 200629.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/en-fortydligad-laroplan-ska-hoja-kvaliteten-i-forskolan/

Russel, L. J. (2011). From Child's Garden to Academic Press: The Role of Shifting Institutional Logics in Redefining Kindergarten Education. American Educational

Research Journal Vol. 48, No. 2 (April 2011), pp. 236-267.

Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: om villkor för olika barns delaktighet och

skriftspråkslärande. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2012. Uppsala.

SAOB. Hämtat 20-08-29 från https://svenska.se/saob/?id=D_1271-0040.WMIa&pz=7

Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2010). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbete. Stockholm: Liber.

Sheridan, S., & Williams, P. (2018a). Sammanfattning och slutsatser. I Undervisning i

förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm:

Skolverket.

Sheridan, S., & Williams, P. (2018b). Läroplanen och förskolans undervisning -ett

forskningsperspektiv. I Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm: Skolverket.

Sheridan, S., & Williams, P. (2018c). Forskning om förskolan. I Undervisning i förskolan: En

kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm: Skolverket.

SFS 1973:1205. Lag om förskoleverksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen. SFS 1980:620. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och

förskollärares ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt

regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Skollagen. 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan 98. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och

fritidshem. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan.

Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98: reviderad 2016. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Göteborg: Elanders.

Skolverket. (2018b). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.), Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd 1987:3. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 1972:26-27. Förskolan del 1 och 2. Betänkanden från 1968 års barnstugeutredning. SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredning om en ny

lärarutbildning. Stockholm: Fritzes.

Tallberg Broman, I. (2006). Förhandlande och normerande praktiker i ett vidgat läraruppdrag. I A-K. Boström, & B. Lidholt (Red.). Lärares arbete – pedagogikforskare reflekterar

utifrån olika perspektiv. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling.

Thulin, S., & Johnsson, A. (2018). Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Barn nr. 3-4 2018. Norsk senter for

barneforskning (NOSEB) Institutt for pedagogikk og livslang læring Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NO-7491 Trondheim, Norge.

Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A-C., Holmberg, Y., Palla, Y., Stensson, C. & Tallberg Broman, I. (2018).

Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016. Malmö högskola.

Vallberg Roth, A-C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskolan – med koppling till ett samverkansprojekt. I Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (Red.),

Sheridan, S. & Williams, P. Stockholm: Skolverket.

Williams, P., & Sheridan, S. (2018). Förskollärarkompetens –Skärningspunkt i

undervisningens kvalitet. Barn nr. 3-4 2018. Norsk senter for barneforskning (NOSEB) Institutt for pedagogikk og livslang læring Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NO-7491 Trondheim, Norge.

Wibeck, W. (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Winther Jörgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Virtanen, M. (2018). Förskolans dokumentations- och bedömningspraktik: en diskursanalys

av förskollärares gemensamma tal om dokumentation och bedömning.

Licentiatavhandling: Linnaeus University, 2018. Växjö.

Wood, E. A. (2014). Free choice and free play in early childhood education: troubling the discourse. International Journal of Early Years Education, 22:1, 4-18, DOI:

10.1080/09669760.2013.830562

Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.