Hur konstrueras undervisning i förskolan genom förskollärarnas val av olika metoder? av olika metoder?

Förskollärarna ger i utvärderingarna uttryck för att de använder olika medier i sin undervisning. Under denna rubrik redovisas förskollärarnas val av undervisningsmetoder där temana utgår från olika medier för undervisning utifrån Gilbert (2004) matris, samt ett tema där undervisningen kan förstås som en blandning av två eller tre teman.

5.2.1 Konkreta och visuella mediet

Förskollärarna på Fasanen och Staren beskriver hur de riktar barnens intresse mot ett specifikt kunskapsinnehåll genom att använda konkreta modeller oavsett om det utgår från barnens intresse eller är vuxeninitierat:

Regnbågen

En morgon var det flera barn som sett en regnbåge och när de såg regnbågar i boken, så tog intresset fart. Vi tittade på bilder, målade med olika tekniker och skapade regnbågar i olika material. Barnen fick möjlighet att utforska och bearbeta på många olika sätt. Genom att barnen har fått undersöka och utforska på många olika sätt och prova sina hypoteser, så ser vi ett ökat kunnande. Vi poängterar att man lär på olika sätt och det är inget som är rätt eller fel. (Fasanen) Sortering

Där av ville vi ge barnen kunskap om begreppen stor och sätta det i relation till liten. Vi gjorde aktiviteter där barnen fick jämföra olika material och hade aktiviteter där barnen använde sin kropp i relation till begreppen. /…/ Aktiviteterna dokumenterades både på golvet i lärmiljön och genom dokumentationskort för att barnen skulle kunna reflektera på egen hand och med kompisarna och med oss vuxna. /…/ Barnen har under resans gång fått en förståelse för begreppen

stor och liten. De har från början sagt att allt var stort och de kunde inte sätta begreppen i relation till varandra. De har fått ökad kunskap genom att peka på något stort men inte att benämna det. Genom att vi vuxna sagt rätt benämning har det så småningom gjort att barnen spontant använder begreppen. (Staren)

Förskollärarna ger uttryck för att undervisningen på Fasanen och Staren om matematiska och naturvetenskapliga fenomen iscensätts utifrån barnens intresse och utforskas genom att leta fakta, samt att barnens föreställningar reflekteras genom konkreta ting, dokumentationer och olika skapandetekniker. Detta genom att medvetet lyfta fram aspekter som barnen tycks finna intressanta att undersöka vidare. Barnen ges då möjlighet att undersöka sina hypoteser och ta till sig det abstrakta kunskapsinnehållet genom att det visualiseras genom konkreta modeller eller skapande i olika material.

5.2.2 Verbala mediet

Förskollärarna på Lärkan och Lappugglan tar hjälp av det verbala mediet i sin undervisning:

Undervisning i barnkonventionen

Läst litteratur och diskuterat den med barnen. Inköp av barnböcker som främjar arbetet med allas lika värde. Arbetat med barnkonventionen i bokform men även som app på lärplattan. Gjort ljuslyktor för allas lika värde på torget. (Lärkan)

Ramsräkning och förståelse för mängder upp till 5

Vi har jobbat mycket med talen 1-5 just utifrån kvalitetsindikatorerna. Därför har vi använt Fem fina fåglar och Fem små apor mycket och därigenom arbetat med addition och subtraktion. De flesta barnen kan ramsräkna till 5 med olika uttryckssätt (räkneord och pekningar) Många barn använder spontant räkneord och annan matematik i vardagen. (Lappugglan)

Förskollärarna på Lärkan beskriver undervisning med verbala diskussioner och skriftliga medier som barnböcker samt en digital app använts i arbetet med barnkonventionen. Undervisningen på Lappugglan kan förstås som ett sätt att genom sång, ramsor och sagor ge barnen möjlighet att utveckla matematiska färdigheter som förskollärarna tror att det behöver ur ett samhällsperspektiv. (jfr Jonsson m.fl., 2017). När förskollärarna medvetet använder böcker i sin undervisning skapas förutsättningar att de lärs sig här och nu, men undervisningen kan också kopplas till lärande på längre sikt. Barn som ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga här och nu har större möjligheter till lärande inom målområdet på längre sikt (Williams & Sheridan, 2018).

Hypoteser kan tolkas som kvalificerade gissningar och kopplas till lekdimensionen, som inkluderas i gissandet som ett didaktiskt delmoment i undervisningen (Vallberg Roth & Tallberg Broman, 2018). Här blir kopplingen till det vetenskapliga sättet att formulera hypoteser synlig och det blir möjligt för barnen att pröva sina hypoteser om olika fenomen, vilket kan utläsas av vad som förskollärarna säger sker på Lärkan:

Arbetat med hypotesgubben som tycker om att vi tänker olika om saker är ett medel i undervisningen som syftar till att barnen ska utveckla sin förmåga att ställa frågor, där första steget är att våga fråga. (Lärkan)

Förskollärarna på Lärkan ger uttryck för att hypotesgubben är ett sätt att stödja barnen i att våga fråga och tänka olika. När barnen ställer frågor lär sig förskollärarna mer om hur de tänker samtidigt som det är ett steg i barnens undervisning i att utöva sina demokratiska rättigheter. 5.2.3 Gester och andra fysiska rörelser

Det finns exempel på hur barnen har fått erfara och undersöka olika matematiska begrepp med hela kroppen. I beskrivningen av aktiviteter på Staren och Fasanen förekommer undervisning som berör begreppen stor och liten samt rumsuppfattning:

Stor och liten

Där av ville vi ge barnen en kunskap av begreppet stor och sätta det i relation till liten. Vi gjorde aktiviteter där barnen fick jämföra olika material och hade aktiviteter där barnen använde sin kropp i relation till begreppen /…/ I aktiviteter kring musik har barnen uttryckt sin förståelse för begreppen i form av att dansa med kroppen och uppleva ljud med hjälp av stor och liten trumma. (Staren)

Rumsuppfattning

När de använde skattkartor, så frågade vi om vad kartor används till. Vi ritade på den karta på över området där förskolan ligger och alla barnen bor och promenerade hem till alla barn. Vi följde kartan och fotograferade dem framför huset. /---/ Vi har använt oss av räkneramsor, uppdrag då barnen fått olika utmaningar om både antal och begrepp. Vi har också bearbetat begrepp med bild och form. Barnen har fått prova att använda olika mätmetoder. Även sin egen kropp. (Fasanen)

Förskollärarna på Staren och Fasanen ger uttryck för att de förstår kroppen som ett viktigt verktyg i undervisningen innan barnen tillägnar sig det verbala uttrycket. När barnen får erfara med kroppen tillför det ytterligare ett språk att förstå något nytt, då detta kompletteras med konkreta föremål och pedagogernas stöttning genom att de sätter ord på det barnen erfar, vilket kan jämföras med Bergnell (2019) som menar att det är förskollärarnas uppgift att i dialogen guida barnen i pendlingen mellan de abstrakta och konkreta. I beskrivningen av språkutvecklande aktiviteter på Lärkan och Fasanen nämns flera medier:

Språklek

Genom att vi arbetade med barnens individuella utveckling i förhållande till kvalitetsindikatorerna har vi medvetet jobbat med språket genom rim och ramsor – både verbalt och konkret, sagoläsning med reflektion. Så ser vi att barnen har utvecklat en nyfikenhet på att leka med språket, bokstäver och ljud. Vi har observerat en stor nyfikenhet och ivrighet till att lära sig bokstäver och att själva skriva. (Lärkan)

Kommunikation

Klapplekar, klappramsor, klappa stavelser och ordbilder. Introducera och använda oss av facklitteratur i syfte att barnen ska förstå nyttan med att kunna läsa. (Fasanen)

Förskollärarna på Lärkan uttrycker att språkutvecklande aktiviteter syftar till att barnen ska lära sig skriva och läsa. I undervisningen används det konkreta och visuella mediet tillsammans med det verbala mediet. Även gester och fysiska rörelser förekommer i viss mån när barnen får erfara hur det känns i handen att skriva en bokstav eller hur många klapp som behövs för att återge antal stavelser i ett ord. Detta som ett exempel på hur kroppsliga erfarenheter används som ett verktyg för att göra det abstrakta mer konkret och som förespråkas av Bergnell (2019). 5.2.4 Kombination av flera medier

I samtliga utvärderingar beskriver förskollärarna om undervisning som bygger på flera olika medier och uttryckssätt. Exempel från samtliga avdelningar redovisas här för att styrka detta, samt att de visar på en mångfald i undervisningen som känns angeläget att ta upp i diskussionen i nästa avsnitt:

Social interaktion genom drama

Barnen tyckte mycket om sagan och ville höra den om & om igen. Vi fortsatte sjunga sången om bockarna och även det tyckte barnen var roligt. Vi började dramatisera sången och det blev mycket populärt bland barnen så pass mycket att vi valde att göra om i vår lärmiljö & skapade ett dramarum. /…/ En effekt av barnens förändrade kunnande inom drama &dans är att det goda samspelet har smittat av sig i andra delar av vår verksamhet. (Örnen)

Genom arbete med mönster kunna beskriva sin omvärld på nya sätt

Genom projektet har de fått använda många sinnen och olika tekniker, material och metoder för att undersöka och uttrycka sin förståelse av upplevelser. De har letat och upptäckt linjer överallt i skogen, maten och musiken. Vi upptäckte linjer när barnen skrev sina namn i en gemensam gruppmålning. I ateljén har barnen använt sig av färg, lera och återbruksmaterial och bla. arbetat med mönsterskapande -Mandalas. (Kattugglan)

Lutande plan

Vi har erbjudit barnen lutande plan (brädor) i olika storlekar. Lång-smal, lång-bred och bred-kort, olika underlag till brädorna tex: bubbelplast, heltäckningsmatta och aluminiumfolie. Barnen har rullar bollar/kulor i olika färger. De har rullat sig själva både på barmark och i snö./---/ Barnen har fått ett nytt lärande kring att underlaget påverkar rullningen. Från början gick de glatt in och provade alla olika material för att sen upptäcka att tex heltäckningsmattan gick trögt och föremålen flyttade sig knappt. Vi ser att barnen väljer bort underlagen och tycker bara att det lutande planet som det ät, är bäst. (Jordugglan)

Fakta om hajar

När barnen visade ett intresse för hajar, så tillförde vi filmer och bilder. De har fått undersöka och reflektera och vi har bearbetat de olika hypoteserna barnen kom med. Genom tydlig dokumentation på väggarna och genom färger, lera, drama, byggmaterial och mycket mer, som barnen fick bearbeta. (Fasanen)

Balans

Barnen har fått ta del av olika aktiviteter så som balanssagor, yoga, balansbanor och andra rörelsesånger. /…/ Barnen har i projektet fått en förståelse till vad sin kropp klarar av i olika aktiviteter. /Vi har ofta använt olika begrepp kring balans och detta har vi sett en progression i hos barnen då de själva använder samma begrepp. (Staren)

Att konstruera en båt

Frågor, tankar, reflektioner kring båtar kom upp hos barnen. Detta intresse tar vi tillvara på. Barnen har som förslag att vi ska bygga en båt. Vi introducerar nytt material, denna gång tomma mjölkpaket. Barnen fick prova, bygga, känna och utforska materialet tillsammans. De upptäckte att det gick jättebra att bygga med mjölkpaket. Allteftersom bygget fortlöpte kom barnen med egna idéer om detaljerna på färjan, exempelvis lampor och tuta. På så sätt känner barnen att det är deras färja. De har själva fått bestämma hur den ska se ut. Det resulterar i att de är rädda om sin färja. (Ejdern)

Språk- och matematik utifrån en bok

Språket stimulerades genom att barnen lyssnade på, tittade på, själva berättade med rekvisita och dramatiserade sagan om Lisen. /…/ Rekvisitan var både flanobilder och Lisens saker i större storlek så att barnen själva kunde vara Lisen och använda hennes saker. Lisens tio saker var utgångspunkten för hur vi stimulerade matematiken. Vi räknade dem tillsammans när vi berättade berättelsen, de fanns också på bilder med antal och siffror på en vägg. (Lappugglan)

Alla förskollärare ger uttryck för att barnens undersökande är i fokus, de ges möjlighet att sätta sig själva i relation till det förskollärarna avser att undervisa. Barnen får erfara att undersöka med hjälp av den egna kroppen. Leken blir synlig i olika grad när förskollärarna beskriver sina undervisningsmetoder. Allt från att den kan läsas in mellan raderna till att förskollärarna ger uttryck för att leken är ett verktyg till lärande inom flera olika målområden:

Leken som undervisningsmetod för andra målområden

Vi har låtit leken ta plats och använt den som ett verktyg till lärande för barnen /…/ Vi ser att barngruppen har stärkt sitt kunnande under läsåret och erövrat ny kunskap kring matematik, läs och skriv, normer och värden, skapande verksamhet, natur och teknik hand i hand med leken. (Lärkan)

Förskollärarna på Lärkan uttrycker att leken är ett viktigt verktyg i undervisningen, då målområdena för barnens lärande går hand i hand med leken. Detta kan förstås som en metod där förskollärarna växlar mellan olika målområden som integreras i barnens lek. Barnens progression i lärandet inom olika målområden tyder på att barn och pedagoger har samma idé om innehållet i undervisningen, vilket Nilfyr (2008) framhåller som viktigt.