Kapitel 6 Slutsats
6.3 Förslag till fortsatt forskning
I denna studie har vi valt att studera revisorers professionella agerande utifrån professionens etiska värderingar. Vi är dock medvetna om att det finns andra sätt att undersöka och mäta det professionella agerandet, vilket skapar möjligheter för framtida undersökningar. Vi valde att betrakta revisorers professionella agerande utifrån ett mer restriktivt perspektiv, vilket innebar att professionens etiska värderingar utgjorde grunden för vår studie. För framtida
undersökningar hade det därför varit intressant att genomföra en liknande studie, men med ett annat synsätt på det professionella agerandet. Förhoppningen från vår sida är att ett annat synsätt, eventuellt med tillämpning av andra teorier, hade bidragit med ytterligare förståelse och förklaring till vad det är som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella agerande. Resultaten från denna studie hade då även kunnat användas som en jämförelse för ett rikare resultat.
Vår studie baserades vidare på en totalundersökning av populationen auktoriserade och godkända revisorer i Sverige, vilket sammanlagt resulterade i 3971 stycken revisorer (Revisorsnämnden, 2013b) (med hänsyn för nämnda bortfall under avsnitt 4.7
Bortfallsanalys). Framtida studier hade kunnat välja att fokusera på en specifik grupp bland
revisorer. Exempelvis hade gruppen revisorsassistenter kunnat studeras, där möjligheten till att finna andra samband hade getts. Likaså vill vi nämna gruppen revisorer som är delägare, vilka vi ser som en intressant grupp att studera djupare. Vi förväntar oss att det kan föreligga andra intressanta samband, framförallt med hänsyn till ekonomiska incitament, hos denna grupp som vi i vår studie inte lyckades finna.
Två faktorer som vi skapade utifrån diskussioner med hjälp av tidigare studier och egna idéer var Uppdragskomplexitet och Internrevisorers betydelse. Enligt vår mening utgör båda dessa tänkvärda faktorer för framtida studier. Beträffande Uppdragskomplexitet visade vår
empiriska undersökning att det förelåg ett samband mellan denna faktor och att ha fått en erinran från Revisorsnämnden. Ett samband som kräver mer undersökning, då
uppdragskomplexitet innefattar många olika delar, allt från svåra ställningstaganden till antal uppdrag, vilka kan påverka det professionella agerandet i olika stor utsträckning. Gällande Internrevisorers betydelse fann vi inget empiriskt stöd för att revisorers professionella agerande skulle påverkas av denna faktor. Vi är dock medvetna om att vi inte lyckades mäta variabeln på ett tillförlitligt sätt, vilket kan förklara vårt empiriska resultat. Med anledning av det anser vi att det finns möjligheter för framtida studier att finna en förklaring till det
professionella agerandet genom att studera internrevisorer genom ett annat tillvägagångssätt. I vår empiriska metod valde vi att utgå från en kvantitativ undersökningsmetod där
datamaterialet samlades in med hjälp av webbaserade enkäter. Vårt val av empirisk metod baserades framförallt på syftet att kunna generalisera resultatet från studien (Bryman & Bell, 2005). Vi ser därför en möjlighet för framtida studier att genomföra liknande studie, men med en kvalitativ metod där intervjuer med revisorer skulle utgöra den största källan för
datainsamling. Genom intervjuer hade möjligheten till en djupare förståelse för revisorers professionella agerande och varför vissa faktorer tenderar att påverka agerandet mer eller mindre än andra varit möjlig. Värt att tillägga är att ett par revisorer som deltagit i vår
enkätundersökning påpekat att vårt ämne, revisorers professionella agerande, hade lämpat sig bra även för intervjuer.
Beträffande en datainsamlingsmetod i form av intervjuer tycker vi det hade varit intressant att försöka intervjua revisorer som blivit tilldelade en erinran eller varning från
Revisorsnämnden. Vi är medvetna om att revisorers professionella agerande som ämne är känsligt och än känsligare är det att intervjua revisorer som, baserat på denna studie, agerat oprofessionellt, om de ens överväger att ställa upp på intervju. Vidare påpekade de revisorer som vi intervjuat att en erinran hos Revisorsnämnden är konkret fakta som kan likställas med ett oprofessionellt agerande. En studie som samlar in sitt empiriska material genom intervjuer med varnade revisorer hade därför varit en god idé. Dessutom hade de varnade revisorerna själva kunnat tala för hur de ser på sitt agerande. Kanske är det så att de bedömer sitt agerande som professionellt även om det inte var i enlighet med professionens etiska
värderingar. Genom detta tillvägagångssätt hade även möjligheten till nya påverkande faktorer skapats.
Ett ytterligare förslag på en tänkvärd infallsvinkel är att utveckla resonemanget kring ryktesriskens påverkan på revisorers professionella agerande. Många av de tidigare studier som vi stött på under studiens gång har förklarat sitt resultat utifrån den kostnad som följer med ett dåligt rykte (Francis & Krishnan, 1999;Watts & Zimmerman, 1983; Wright &
Wright, 1997). Även vi förklarade resultatet för variablerna Rådgivningstjänster, Klientstorlek och Klientstatus utifrån den ryktesrisk som revisorer är utsatta för. Det hade därför varit intressant att undersöka både hur revisionsbyråer och enskilda revisorer påverkas av denna risk. Vi ser dock att det kan föreligga svårigheter i att undersöka revisorers professionella agerande i förhållande till ryktesrisk, eftersom många revisorer kanske inte är medvetna om den påverkan som ryktet har på deras agerande. Å andra sidan skulle denna infallsvinkel kunna bidra med både nya givande resultat och en medvetenhet hos revisorer.
Under studiens gång har vi blivit införstådda med att det är vanligt förekommande, bland tidigare forskning, att studera revisorer i förhållande till deras oberoende och/eller
objektivitet. Att studera dem utifrån ett bredare perspektiv, såsom den profession de är medlemmar av, är inte lika vanligt förekommande. Det är därför viktigt att lyfta fram revisorsprofessionen och de värderingar den står för, dels för att stärka förtroendet för branschen som helhet, dels för att göra samhället medvetna om den viktiga funktion som revisorer faktiskt fyller i dagens samhällsekonomiska system. Vidare förväntar vi oss att detta bredare perspektiv kan bidra till nya möjligheter inom forskningen kring revisorer och då framförallt deras professionella agerande.
Källförteckning
Abbott, A. (1988) The systems of professions: An essay on the division of expert labor, The University of Chicago Press, Chicago and London.
Agevall, L. & Jonnergård, K. (2013) Bilden av revisorn, Forum för Professionsforskning working paper series no. 4, Linnéuniversitetet.
Alchian, A. & Demsetz, H. (1972) Production, Information Costs and Economic Organization. The American Economic Review, Vol. 62. pp. 777-795.
Andersson, S. (1979) Positivism kontra hermeneutik. Göteborg. Bokförlaget Korpen. Anderson-Gough, F., Grey, C. & Robson, K. (2005). “Helping them to forget…” the
organizational embedding of gender relations in public audit firms. Accounting Organization
and Society, Vol. 30. pp. 469-490.
Arnold, D. F, Bernardi, R. A., Neidermeyer, P. E. & Schmee, J. (2005). Personal versus professional ethics in confidentiality decisions: an exploratory study in Western Europe,
Business Ethics: A European Review, Vol. 14 (3). pp. 277-289.
Arruñada, B. & Paz-Ares, C. (1997) Mandatory rotation of company auditors: A critical examination. International Review of Law and Economics, Vol. 17 (1). pp. 31-61. Ashbaugh, H., LaFond, R. & Mayhew, B.W. (2003), “Do nonaudit services compromise auditor independence? Further evidence”, The Accounting Review, Vol. 78, pp. 611-40. Ashforth, B. E. & Mael, F. (1989) Social Identity Theory and the Organization. Academy of
Management Review, Vol. 14 (1). pp. 20-39.
Aula, P. (2010) Social media, reputation risk and ambient publicity management. Strategy &
Leadership, Vol. 38 (6). pp 43-49.
Bamber, E. M. & Iyer, V. M. (2002). Big 5 Auditor´s Professional and Organizational Identification: Consistency or conflict? Auditing: A Journal of Practice & Theory, Vol. 21 (2). pp. 21-38.
Bamber, E. M. & Iyer, V. M. (2007). Auditors’ Identification with Their Clients and Its Effect on Auditors’ Objectivity Auditing: A Journal of Practice & Theory, Vol. 26 (2). pp. 1-24. Bazerman, M.H., Morgan, K.P. & Loewenstein, G.F. (1997) The impossibility of auditor independence. Sloan Management Review, Vol. 38 (4).pp. 89-94.
Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö. Liber. Uppl. 1:2.
Byrnes, J. P., Miller, D. C. & Schafer,W. D. (1999) Gender differences in risk raking: A meta-analysis. Psychological Bulletin, Vol. 125 (3).pp. 367–383.
Carey, P. & Simnett, R. (2006) Audit Partner Tenure and Audit Quality. Accounting
Review. Vol. 81 (3). pp. 653-676.
Cassel, F. (1996) Den reviderade revisorsrollen: en oren berättelse, Stockholm erenius & Sant rus.
Chung, H. & Kallapur, S. (2003) Client Importance, Non-Audit Services, and Abnormal Accruals, The Accounting Review, Vol. 78 (4).pp. 931-955.
Coffee Jr., JCA. (2005) Theory of Corporate Scandals: why the USA and Europe differ,
Oxford Review of Economic Policy, Vol. 21 (2). pp. 198-21.
Cogan, M.L. (1955) The Problem of Defining a Profession, Annals of the American Academy
of Political and Social Science, Vol. 297. pp. 105-111.
Cohen, D. & Prusak, L. (2001) In Good Company: How Social Capital Makes
Organizations Work, Harvard Business School Press, Boston, MA.
Chia, Y. M. (2003) Career drivers of junior auditors: an explanatory study, Managerial
Auditing Journal. Vol. 18 (2). pp.100-111.
Chia, Y. M., Koh, H. C. & Pragasm, J. (2008) An international study of career drivers of accounting students in Singapore, Australia and Hong Kong, Journal of Education and
Work, Vol. 21 (1). pp.41-60.
Chung, J. (2001) An examination of potential public accounting recruits´ attitudes toward women. British Accounting Review, Vol. 33. pp. 307-331.
Cravens, S. C., Flagg, J. C. & Glover, H. D. (1994) A comparison of client
characteristics by auditor attributes. Managerial Auditing Journal. Vol. 9 (3). pp. 27-36. Dahmström, K. (2005) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk analys. Lund. Studentlitteratur. Uppl. 4.
DeAnglo, L. E. (1981) Auditor size and Audit Quality. Journal of Accounting and
Economics. Vol. 3 (3). pp. 183-199.
DeFond, M., Raghunandan, K. & Subramanyam, K. (2002), “Do non-audit service fees impair auditor independence? Evidence from going concern audit opinions”, Journal of Accounting Research, Vol. 20, September, pp. 1247-74.
Desai, N. K., Gerard, G. J. & Tripathy, A. (2011). Internal Audit Sourcing Arrangements and Reliance by External Auditors. A Journal of Practice & Theory, Vol. 30 (1). pp. 149-171. Diamant, A. (2004) Revisorns oberoende – om den svenska oberoenderegleringens
utveckling, dess funktion och konstruktion. Iustus Förlag. Uppsala.
Doukas, J. A. & Chansog, K. (2000) Security Analysis, Agency Costs and Company Chararcteristics, Financial Analysts Journal, Vol. 56 (6). pp. 54-65.
Dowling, G. & Moran, P. (2012) Corporate reputations: built in or bolted on? California
management review, Vol. 54 (2). pp 25-42.
Duska, R.F. (2005) The Responsibilities of Accountants, The Geneva Papers, Vol. 30.pp. 410–424.
Dutton, J. E., Dukerich, J. M. Harquail, C. V. (1994) Organizational Images and Member Identification, Administrative Science Quarterly, Vol. 39 (2), pp. 239-263.
Dye, R.A. (1991) Informationally motivated auditor replacement. Journal of Accounting and
Economics, Vol. 14.pp. 347-374.
Elg, U & Jonnergård, K .(2011) Att träda in i en profession. Om hur kvinnor och män
etablerar sig inom revisionsbranschen och akademin. Lund Business Press.
Ellemers, N., Dick, G. & Haslam, S.A. (2004) Motivating individuals and groups at work: a social identity perspective on leadership and group performance, Academy of Management Review, Vol.29 (3).pp.459-478.
Erlingsdottir, G. & Jonnergård, K. (2006) Att trolla med kvalitét, - om kvalitetssäkring inom
hälso- och sjukvård och revisionsbranschen, Lund: Studentlitteratur.
Fama E.F. & Jensen M.C. (1983) Separation of Ownership and Control, Journal of Law &
Economics, Vol. 26 (2), pp. 301-325.
FAR (2003). FAR:s revisionsbok 2003. Stockholm, FAR Förlag AB. FAR (2013) Fars yrkesetiska regler.
http://www.far.se/PageFiles/7025/ETIKR01_JAN_2012.PDF, hämtad 2013-02-28.
Felix, W.L., Gramling, A.A. & Maletta, M.J. (2001) The Contribution of Internal Audit as a Determinant of External Audit Fees and Factors Influencing This Contribution, Journal of
Accounting Research, Vol. 39 (3).pp.513-534.
Flesher, D.L. & Flesher, T.K. (1986), “Ivar Kreuger’s contribution to U.S. financial reporting”. The Accounting Review, Vol. 61 (3). pp.421-434.
Francis, J. R. & Krishnan, J. (1999) Accounting Accruals and Auditor Reporting Conservatism. Contemporary Accounting Research, Vol 16. (1). pp. 135-165.
Frankel, R., Johnson, M. & elson, K. (2002), “The relation between auditor’s fees for nonaudit services and earnings quality”, The Accounting Review, Vol. 77, pp. 71-105, Supplement.
Friedson, E. (2001) Professionalism. The third Logic. Chicago: The University of Chicago Press.
Fogarty, T. J. (1996) Gender differences in the perception of the work environment within large international accounting firms. Managerial Auditing Journal, Vol. 11.pp.10-19. Forstmoser, P. & Herger, N. (2006) Managing Reputational Risk: A Reinsurer's View,
Geneva Papers on Risk & Insurance, Vol. 31 (3). pp 409-424.
Glover, S.M., Prawitt, D.F. & Wood, D.A. (2008) Internal Audit Sourcing Arrangement and the External Auditor´s Reliance Decision, Contemporary Accounting Research,
Vol.25(1).pp.193-213.
Gold, A., Hunton, J. E. & Gomaa, M. I. (2009) The Impact of Client and Auditor Gender on Auditors´s Judgement. Accounting Horizons, Vol 23. (1). pp. 1-18.
Goldman, A. & Barlev, B. (1974) The Auditor-Firm Conflict of Interests: Its Implications for Independence, The Accounting Review, Vol. 49 (4). pp. 707-718.
Greenwood, R., Hinings, C.R. & Brown, J. (1990) “P2-Form” Strategic Management Corporate Practices in Professional Partnerships, Academy of Management Journal, Vol. 33(4).pp. 725-755.
Grey, C. (1998) On being professional in a big six firm. Accounting, Organization and
Society, Vol.23(5/6).pp.569-587.
Hair, J.F. Jr. , Anderson, R.E., Tatham, R.L., & Black, W.C. (1998). Multivariate Data
Analysis. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.
Hair, J.F. Jr., Anderson, R.E., Black, W.C., & Babin, B.J. (2010). Multivariate Data Analysis. Prentice Hall.
Hall, D. T. & Foster, L. W. (1977) A Psychological Success Cycle and Goal Setting: Goals,Performance, and Attitudes, The Academy of Management Journal, 20(2): 282-290. Heinonen, V. (1972). Inlärningspsykologi, Almqvist & Wiksell Förlag AB Stockholm, Uppsala.
Hellgren, B. & Löwstedt, J. (1997) Tankens företag- kognitiva kartor och meningsskapande
processer i organisationer. Stockholm: Nerenius & Sante.
Hogg, M.A. & Terry, D.J. (2000) Social Identity and Self-Categorization Processes in Organizational Contexts.
Holme, I. & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund. Studentlitteratur. Uppl. 2.
Houston, R.W. (1999) The effects of fee pressure and client risk on audit seniors ‘time budget decisions. Auditing: A journal of Practice and Theory. Vol. 18 (2).
Hulaj, B. & Nilsson, D. (2012). Kvinnliga karriärstrategier I revisionsbranschen. Häckner, E., Johansson, S-E. & Wallerstedt, E. (2005) Uppdrag revision-
Revisorsprofessionen i takt med förväntningarna? Första upplagan. Tryckt: Finland, 2005. Ibarra, H. (1992) Homophily and Differential Returns: Sex Differences in Network
Structure and Access in an Advertising Firm. Administrative Science Quarterly, Vol. 37 (3). pp. 422-447.
Ickes, W. & Gonzales, R. (1994) “Social” cognition and social cognition from the subjective to the intersubjective. Small Group Research, Vol. 25 (2). pp. 294-315.
Iyer, V.M. & Rama, D.V. (2004). Clients´ Expectations on Audit Judgements: A Note.
Behavioral research in accounting, Vol. 16. pp. 63-74.
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen, Studentlitteratur, Lund, Sverige
Jansson, A., Jonnergård, K. & Larsson, U. (2010). Bolagsstyrning på svenska.
Jensen, M.C.& Meckling, W.M. (1976) Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure, Journal of Financial Economics, Vol. 3 (4). pp. 305-360. Jonnergård, K., Stafsudd, A. & Elg, U. (2010) Performance Evaluations as Gender Barriers in Professional Organizations: A Study of Auditing Firms, Gender, Work and Organization, Vol. 17 (6).pp.721-747.
Jonnergård, K. & Stafsudd, A. (2009) Om kvinnligt och manligt inom
revisionsbranschen, i Bok om genus: Nyfikenhet, nytänkande och nytta, Nilsson, C & Schömer (red), 177-206.
Knapp, M.C. (1985), “Audit conflict an empirical study of the perceived ability of auditors to resist management pressure”, The Accounting Review, Vol. 60 April, pp. 202-11.
Lee, T. (1995) The professionalization of accountancy; A history of protecting the public interest in a self-interested way, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 8 (4). pp. 48-69.
Lee, T. H., Ali, A. M. & Bien, D. (2009) Towards an Understanding of the Audit Expectation Gap, Journal of Audit Practice, Vol. 6 (1). pp. 7-35.
Liyanarachchi, G. A. & McNamara, S. M. (2007) Time budget pressure in New Zealand audits. University of Auckland Business Review, Vol. 9 (2). pp. 61-68.
Low, K. & Ta, H. (2011). Does Time Constraint Lead to Poorer Audit Performance? Effects of Forewarning of Impending Time Constraints and Instructions. A Journal of Practice &
Theory, Vol. 30 (4). pp. 173-190.
Madsen, K. (1976). Allmän psykologi, Norstedts Tryckeri, Stockholm.
Malmlund, 2011. Vilka revisorer kan småföretagare lita på, publicerad 2011-05-31. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vilka-revisorer-kan-smaforetagare-lita- pa_6211973.svd, hämtad 2013-02-28.
Moreno, K. & Bhattacharjee, S. (2003) The Impact of Pressure from Potential Client Business Opportunities on the Judgments of Auditors across Professional Ranks. A Journal of Practice
& Theory, Vol. 22 (1).
Mueller, F., Carter C. och Ross-Smith, A. (2011). Making sense of career in a Big Four Accounting Firm, Current Sociology, Vol. 59 (4). pp. 551-567.
Palmrose, Z. (1988) An Analysis of Auditor Litigation and Audit Service Quality.
Accounting Review, Vol. 63 (1). pp. 55-73.
Parsons, T. (1939). The Professions and Social Structure. Social Forces, Vol. 17 (4). pp. 457- 467.
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur. Uppl. 3.
Persson, S. (2013) De yngre sjukskriver sig oftare än de äldre, Publicerad 2013-04-05. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/de-yngre-sjukskriver-sig-oftare-an-de-
aldre_7967282.svd, hämtad 2013-04-05.
Peterson, D. Rhoads, A. & Vaught, B. (2001) Ethical belief of business professionals: A study of gender, age and external factors, Journal of business ethics, Vol. 31.pp. 221-232.
Power, M., Scheytt, T., Soin, K. & Sahlin, K. (2009). Reputational Risk as a Logic of Organizing in Late Modernity, Organization studies, Vol. 30 (2/3). pp 301-324. Revisorslagen (2001:883), http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911& bet=2001:883, hämtad 2013-04-11.
Revisorsnämnden (2013a), Revisorsnämndens register.
http://www.revisorsnamnden.se/rn/register/revisorsnamndens_register.html, hämtad 2013-04- 20.
Revisorsnämnden (2013b), Att bli godkänd revisor.
http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/godkannande_auktoriseration/att_bli_godkan d_revisor.html, hämtad 2013-05-19.
Revisorsnämnden (2013c), Att bli auktoriserad revisor.
http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/att_bli_auktoriserad_revisor.html, hämtad 2013-05-19.
Revisorsnämnden (2013d), Mer om disciplinärenden.
http://www.revisorsnamnden.se/rn/tillsyn/mer_om_disciplinarenden.html, hämtad 2013-05- 19.
Reynolds, J. K. & Francis, J. R. (2001) Does size matter? The influence of large clients on office-level auditor reporting decisions. Journal of accounting and Economics, Vol. 30. pp. 375-400.
Ryan, R.M., Deci, E.L. (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and
New Directions, Contemporary Educational Psychology, Vol. 25. pp. 54-67.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009) Research Methods for Business Students. Rotalito Lombarda. Pearson Education Limited. Upplaga 5.
SCB (2013a), Aktuell statistik ur Företagsregistret, publicerad 2013-03-06 http://www.scb.se/Pages/List 259330.aspx, hämtad 2013-04-11.
SCB (2013b), Analysmetoder. http://www.scb.se/Pages/List 293737.aspx, hämtad 2013- 05-19.
Schein, E. H. (1978) Career dynamics: Matching individual and organizational needs. Reading, MA: Addison-Wesley.
Seabright, M.L., Levinthal, D.A. & Fichman, M. (1992) Role of individual attachments in the
dissolution of interorganizational relationships, Academy of Management Journal, Vol. 35
(1). pp. 122-160.
Accounting Review, Vol. 56 October, pp. 785-800.
Simunic, D.A. (1984) Auditing, Consulting, and Auditor Independence. Journal of
Accounting Research, Vol. 22 (2).
SKL (2013), Länsregister, Publicerad 2013-04-22,
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/lansregister, Hämtad 2013- 04-25.
Stefaniak, C. M., Houston, R. W. & Cornell R. M. (2012). The Effects of Employer and Client Identification on Internal and External Auditors’ Evaluations of Internal Control Deficiencies. A Journal of Practice & Theory, Vol. 31(1). pp. 39-56.
Sullivan, W.M. (2000) Medicine under threat: professionalism and professional identity,
Review Synthèse, Vol. 162(5).pp.673-5.
Swann, W.B., Gómez, Á., Jetten, J., Whitehouse, H. & Bastian, B. (2012) When Group Membership Gets Personal: A Theory of Identity Fusion, Psychological Review, Vol. 119 (3).pp.441-456.
Tajfel, H. (1982) Social Psychology of Intergroup Relations. Annual Review of
Psychology,Vol. 33. pp. 1-39.
Tajfel, H. & Turner, J.C. (1979) Social comparison and group interest in group favoritism,
European Journal of Social Psychology, Vol.9, pp.187-204.
Umar, A. & Anandarajan, A. (2004) Dimensions of pressures faced y auditors and its impact on auditors independence. A comparative study of the USA and Australia, Managerial
Auditing Journal. 19 (1),pp.99-116.
Wallerstedt, E. (2002) From accounting to professional services: The emergence of a Swedish auditing field. In Sahlin- Andersson, K. and Engwall, L. (red.) The Expansion of Management
Knowledge, Carriers, Flows and Sources. Stanford, CA: Stanford Business Books, 246-274.
Wallerstedt, E. (2009), Revisorsbranschen i Sverige under 100 år. Stockholm: SNS Förlag. Wallerstedt, E. & Öhman, P. (2012) Audit regulation and the development of the auditing profession: The case of Sweden. Accounting History, Vol. 17 (2).pp. 241-257.
Warren, E. D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the
Saliency of the professional identity. Group Decision and Negotiation, Vol. 18. pp. 41-56. Watts R. L. & Zimmerman J. L. (1983) Agency Problems, Auditing, and the Theory of the firm: Some evidence, Journal of Law and Economics. Vol XXVI. pp. 613-633.
Wright, A. & Wright, S. (1997). An Examination of Factors Affecting the Decision to Waive Audit Adjustments. Journal of Accounting, Auditing & Finance, Vol. 12 (15).
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade stigar, Luleå Tekniska Universitet, kapitel 1-2, 5-7.