Studiens implikationer

Teoretiska implikationer

Den teori och de tidigare studier som gjorts kring revisorer och deras agerande fokuserar till stor del på hur revisorer förhåller sig till oberoende och objektivitet. Vi valde att betrakta revisorers professionella agerande utifrån ett bredare perspektiv som inkluderar professionen som helhet och det den står för samt de etiska värderingar som denna förespråkar (Parsons, 1939). Enligt vår mening innefattar det professionella agerandet mer än bara oberoende och objektivitet, varför hänsyn också bör tas till helheten av vad som skapar ett professionellt agerande där etiska värderingar har stor betydelse. Vår studie har därför bidragit till en ny teoretisk dimension av att studera revisorer och deras professionella agerande.

Genom att vi studerade revisorers professionella agerande utifrån ett helhetsperspektiv med hänsyn till professionen inkluderade vår studie många indirekta faktorer som skulle kunna förklara det professionella agerandet. Syftet var dock inte att helt och hållet kunna förklara

professionellt agerande, utan att också visa på att det finns många faktorer som faktiskt kan ha en påverkan på det professionella agerandet. För att tydliggöra samtliga faktorers påverkan på revisorers professionella agerande skapades därför en teoretisk modell (se avsnitt 3.5

Teoretisk modell över revisorers professionella agerande), vilken formades utifrån

diskussioner kring tidigare forskning och egna tankar och idéer. Modellen tydliggör de eventuella samband som samtliga av våra indirekta faktorer kan ha på det professionella agerandet och enligt vår vetskap finns ingen liknande teoretisk modell presenterad i befintliga studier idag. Således blir vår modell ett teoretiskt bidrag som framtida studier kan tillämpa och utveckla för att finna förklaringar till revisorers professionella agerande.

Vidare kan samtliga av studiens faktorer kopplas till tre teoretiska områden, vilka utgörs av revisorers ekonomiska incitament (Diamant, 2004; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976; Lee et al, 2009), den sociala identitetsteorin (Ashforth & Mael, 1989; Hogg & Terry, 2000; Tajfel & Turner, 1979) och revisorers ryktesrisk (Cravens et al, 1994; Watts & Zimmerman, 1983). Att samtliga av våra faktorer kan kopplas till något av de tre områdena har gett ett nytt teoretiskt bidrag i form av att härleda faktorer, vilket framtida studier kan tillämpa kring forskning om revisorer.

Beträffande de ovan nämnda teoretiska områdena konstaterades i avsnitt 5.6 Sammanfattning

av faktorernas teoretiska förankring att det ekonomiska- och socialpsykologiska området var

de som, enlig vår empiriska undersökning, kunde förklara det professionella agerandet mest. Dessutom var sambanden som härletts från den sociala identitetsteorin starkare jämfört med det ekonomiska området, varför vi också förväntar oss att det finns fler möjliga förklaringar att finna inom det socialpsykologiska området. De faktorer som utmärkte sig i vår studie var exempelvis Nära klientrelation (Bamber & Iyer, 2007; Warren & Alzola, 2009) och Kön (Jonnergård & Stafsudd, 2009; Mueller et al, 2011) som mer eller mindre argumenterats utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv (Ashforth & Mael, 1989; Hogg & Terry, 2000; Tajfel & Turner, 1979), men även Uppdragskomplexitet som istället härstammar utifrån teori baserat på ekonomiska incitament (Diamant, 2004; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976; Lee et al, 2009). Värt att tillägga är att faktorn Organisatorisk socialisering visade ett starkt motsatt samband, jämfört med vår hypotes, vilket gör att vi kan konstatera betydelsen av starka socialisringsprocesser på revisionsbyråerna.

Med hänsyn till vår empiriska undersökning kan vi därför stärka den teori som tillämpats för att motivera samtliga av dessa faktorer. Exempelvis beträffande Nära klientrelation kan vi

med vår studie stärka teorin om att revisorer som identifierar sig för mycket med sina klienter, till följd av privat umgänge, tenderar att agera mindre professionellt, vilket till stor del beror på en lägre identifiering med professionen och dess värderingar (Bamber & Iyer, 2007). För Kön kan vi stärka en annan teori som också kopplas till det socialpsykologiska området, vilken påpekar att typiska manliga egenskaper som att vara riskbenägen (Byrnes et al, 1999) och besitta förmågan att bygga nätverk (Elg & Jonnergård, 2011; Jonnergård & Stafsudd, 2009) kan ha en negativ inverkan på det professionella agerandet.

Praktiska implikationer

Genom en ökad kunskap kring vilka faktorer som förstärker respektive försvagar revisorers professionella agerande kan såväl revisorer som revisionsbyråer och professionella

organisationer få en ökad förståelse för hur de bör agera, vilka regler som bör finnas och vilket förhållningssätt de ska ha till olika typer av händelser. Genom kunskap kan olika förhållningsregler tas fram som kan hjälpa och underlätta för revisorer i sitt dagliga arbete. Genom kunskapen om att det finns en ökad risk för ett oprofessionellt agerande vid privat umgänge med klienter, kan revisionsbyråer på ett tydligare sätt markera att det inte är ett lämpligt beteende. Exempelvis kan detta förhållningssätt till umgänge med klienter, prägla introduktionsprogram och interna kurser som ges. Vidare kan professionella organisationer som FAR på ett tydligare sätt betona att privat umgänge med klienter är felaktigt och något som de helt tar avstånd från. I ett större perspektiv skulle detta också sända signaler till allmänheten om att något faktiskt görs för att minska riskerna för revisonsmisslyckanden. Dessa signaler skulle därför kunna leda till ett ökat förtroende för revisorer hos allmänheten. En annan viktig kännedom är att Uppdragskomplexitet i studien hade ett signifikant samband med oprofessionellt agerande. Denna vetskap är något som revisionsbyråer också kan arbeta med genom introduktionsprogram och utbildningar, där situationer som medför svåra ställningstaganden för revisorer kontinuerligt kan diskuteras. Professionella organisationer som FAR kan anordna kurser där exempelvis svåra ställningstaganden diskuteras och med ett fokus på kollegialt samarbete, inte minst för att revisorer från små revisionsbyråer ibland saknar kollegor att fråga om råd.

Att många klientuppdrag tenderar öka risken för oprofessionellt agerande är viktigt att revisorer och revisionsbyråer är medvetna om. För revisorers del handlar det om att ha en insikt i risken med att ha allt för många klientuppdrag och inte ta på sig fler uppdrag än vad som bedöms möjligt att klara av, baserat på uppdragens omfattning. För revisionsbyråers del

hade en möjlig lösning varit någon form av regel där antalet klientuppdrag som en och samma revisor är ansvarig för begränsas.

Som nämnts tidigare har den organisatoriska socialiseringen en viktig roll i att stötta revisorer i sitt professionella agerande. Då revisionsbranschen blir allt mer kommersiell (Agevall & Jonnergård, 2013) är det också genom organisatorisk socialisering som det är möjligt att styra revisorers ekonomiska incitament, då professionens värderingar och FARs etiska regler bör genomsyra introduktionsprogram och utbildningar.

Sammanfattningsvis kan vår studie hjälpa revisorer, revisionsbyråer och professionella organisationer i deras agerande där ett ökat fokus på organisatorisk socialisering och kollegialt samarbete skulle kunna påverka revisorer att agera mer professionellt och därigenom öka allmänhetens förtroende för revisorsprofessionen som helhet.