Studiens slutsats

Syftet med denna studie var att förklara vad som förstärker eller försvagar revisorers

professionella agerande. För att kunna uppnå syftet använde vi oss av befintliga teorier inom området, vilka tillsammans med egna tankar och idéer ledde oss fram till våra hypoteser. För att kunna testa våra hypoteser använde vi oss av en kvantitativ metod där vi först utförde en förundersökning för att öka förståelsen kring framförallt professionellt agerande och för att kunna definiera begreppet professionellt agerande. Därefter genomfördes en

enkätundersökning. Enkäten skickades ut till samtliga 3971 revisorer i Revisorsnämndens register (med undantag för bortfall se 4.7 Bortfallsanalys), vilket resulterade i 296 svar. Vår studie resulterade i en modell med nio signifikanta förklarande faktorer till den beroende variabeln Erinran som i vår studie har störst dignitet. Av de förklarande variablerna hade samtliga sitt ursprung i någon av de teoretiska områdena ekonomiska incitament eller sociala identitetsteorin, vilket tydliggör dessa teoretiska områdens inverkan och betydelse för

revisorers professionella agerande. En tydlig observation i studien är den komplexitet som ligger bakom ett professionellt agerande, där olika bakomliggande faktorer förstärker eller försvagar revisorers professionella agerande i olika grad, beroende av andra faktorers inverkan och den aktuella situationen. Det kan därför vara svårt att dra slutsatser då

kombinationen av andra faktorer och sättet som professionellt agerande mäts på, i hög grad påverkar resultatet. Dock uppnåddes flera signifikanta samband som kunde generaliseras. Mer specifikt kan nämnas att Nära klientrelation var den faktor som i analyserna hade flest signifikanta samband med professionellt agerande och utgör därför studiens starkaste resultat. Genom att umgås privat med klienter ökar således risken för ett oprofessionellt agerande, vilket kan förklaras av att revisorer vid en nära relation med klienten identifierar sig mer med klienten än med professionen, vilket kan leda till beroende bedömningar (Warren & Alzola,

2009). Utifrån detta resultat bör revisorer undvika att umgås privat med klienter, vilket i högre grad skulle kunna undvikas genom att ännu mer betona detta under den socialiseringsprocess som sker på revisionsbyråer, eftersom revisorsassistenter redan i ett tidigt skede blir

informerade om vikten av att knyta nya klientkontakter och betydelsen av nya affärskontrakt (Elg & Jonnergård, 2011).

Socialiseringsprocessens betydelse styrks av resultatet för variabeln Organisatorisk

socialisering, där det tvärtemot vår hypotes uppnåddes ett signifikant samband mellan stark organisatorisk socialisering och ett professionellt agerande. Detta resultat visar betydelsen av den starka socialiseringsprocess som framförallt finns på större revisionsbyråer (Agevall & Jonnergård, 2013).

Vidare visade studien ett signifikant samband mellan kvinnor och professionellt agerande där även typiska manliga karaktärsdrag som riskbenägenhet, att anse sig vara duktig på att skaffa nya klienter och användande av ett stort kontaktnät i arbetet, visade ett signifikant samband med oprofessionellt agerande. Att män anser sig vara duktiga på att skaffa nya klienter, är mer riskbenägna och använder ett stort kontaktnät i sitt arbete, kan tänkas leda till att de också umgås mer privat med klienter, vilket i vår studie resulterade i ett mer oprofessionellt agerande och därmed också kan förklara varför kvinnor enligt studien i större utsträckning tenderar att agera mer professionellt än män. Då den professionella identiteten för både kvinnor och män skapas genom organisatorisk socialisering (Agevall och Jonnergård, 2013) kan en förklaring till skillnaden mellan manliga och kvinnliga revisorers professionella agreande finnas i den organisatoriska socialiseringen. Detta på grund av att det redan under tidig socialisering skapas ett socialt kön där det görs skillnad mellan män och kvinnor

(Anderson-Gough et al, 2005), vilket senare resulterar i högre löner och positioner för männen (Agevall & Jonnergård, 2013) och enligt vår studie ett mer oprofessionellt agerande. I detta sammanhang handlar det inte längre om organisatorisk socialisering och identifiering utan om ekonomiska incitament, vilket enligt vår studie är en annan av de tre teoretiska grundpelarna som utgår från att betrakta individer som nyttomaximerande och därmed kan ge ytterligare förklaringar till det professionella agerandet.

Ett resultat från vår studie som visar att även ekonomiska incitament har betydelse för professionellt agerande är det signifikanta sambandet mellan Antal barn och oprofessionellt agerande. Då revisorer med flera barn hamnar i en annan ekonomisk situation än revisorer

utan barn, kan det enligt vår studie leda till ett mer oprofessionellt agerande, vilket visar den ekonomiska drivkraftens påverkan.

Likaså visar det signifikanta sambandet mellan Uppdragskomplexitet och oprofessionellt agerande betydelsen av ekonomiska incitament. Då det i vår alternativa modell finns ett samband mellan antal klientuppdrag och oprofessionellt agerande kan ses en oro i att antal klientuppdrag per revisor hela tiden ökar (Malmlund, 2011). Om denna trend håller i sig skulle allt fler klientuppdrag per revisor i framtiden kunna leda till ett mindre professionellt agerande än idag, vilket skulle kunna innebära ett ytterligare försämrat förtroende för revisorer. Även i vår huvudmodell kunde ett samband mellan Uppdragskomplexitet och professionellt agerande ses, där revisorer som upplevde att deras arbete innebar svåra ställningstaganden, tenderade att agera mer oprofessionellt. Även här kan organisatorisk socialisering ha en viktig roll då socialiseringsprocessen syftar till att skapa en professionell identitet (Agevall & Jonnergård, 2013) som ska hjälpa revisorer i sitt agerande och därmed också gör att revisorer känner sig trygga i sitt beslutsfattande i komplicerade situationer. Under vår förundersökning framkom att på större revisionsbyråer hjälper kollegor varandra och vid svåra komplexa situationer rådfrågas alltid en kollega. På mindre revisionsbyråer kan det därför tänkas att svåra ställningstaganden upplevs som ett större problem då det inte finns någon att fråga om råd. Dessutom har inte mindre revisionsbyråer den socialiseringsprocess som finns på större byråer (Agevall & Jonnergård, 2013), varför det på mindre byråer blir viktigt med andra metoder för att säkerställa ett professionellt agerande. Enligt Warren & Alzola (2009) kan den professionella identifieringen öka då professionella organisationer kontinuerligt anordnar utbildningar, rådgivning och program med fokus på kollegialt

samarbete. För mindre revisionsbyråer kan därför samarbete mellan mindre revisionsbyråer, liksom betydelsen av utbildningar där revisorer från olika revisionsbyråer träffas, vara mycket viktiga för säkerställandet av ett professionellt agerande hos revisorer.

Då organisatorisk socialisering har en stor betydelse för den påverkan som flera förklarande faktorer har på professionellt agerande, bör vikten av en stark organisatorisk socialisering betonas. Genom att ha ett noggrant och genomtänkt introduktionsprogram och många interna utbildningar ökar revisorers kunskap om yrket (Palmrose, 1988), vilket enligt vår studies resultat senare leder till ett mer professionellt agerande. Vidare betonar Bamber & Iyer (2002) vikten av att revisionsbyråer stöttar revisorer i sin professionella roll, då detta kan leda till en högre grad av identifiering med både professionen och revisionsbyrån. Enligt vår studies resultat beter sig revisorer som känner att revisionsbyrån fullt ut stöttar dem i sin

professionella roll, mer professionellt än de som inte känner det. Detta stärker Bamber & Iyers (2002) teori och visar vikten av att revisionsbyråer strävar efter en företagskultur där professionellt agerande uppmuntras. Eftersom organisatorisk socialisering idag leder till att skillnader mellan kvinnliga och manliga revisorer görs, finns här en stor möjlighet för revisionsbyråer att förändra. Dock är detta komplicerat eftersom det på revisionsbyråer förekommer homosociala strukturer där män på höga positioner anställer andra män med samma utbildning och preferenser som de själva (Anderson-Gough et al, 2005; Jonnergård et al, 2010).

Sammanfattningsvis säkerställs mycket av revisorers professionella agerande i den

organisatoriska socialiseringsprocessen och denna skulle kunna få än större betydelse genom att tydligare markera att privat umgänge med klienter inte är att rekommendera, samt att på något sätt komma till rätta med de skillnader som idag finns mellan män och kvinnor på revisionsbyråer.

I ett större perspektiv visar studien de stora problem som revisionsbranschen brottas med, där såväl svårföränderliga homosociala strukturer som en ökad arbetsbelastning och allt större ekonomiska incitament försvårar för revisorers professionella agerande. Om inte

revisionsbranschen kommer tillrätta med dessa problem och hittar ett sätt att hantera dessa, kommer troligtvis fler skandaler inträffa och förtroendet för såväl revisorer,

revisorsprofessionen och revisionsbranschen som helhet att försämras.