Förslag till fortsatt forskning

Då jag sökte forskning inom ämnet fann jag över lag väldigt lite specialpedagogisk forskning gjord inom förskolan, vilket också Sandberg och Norling (2009) påstår. Därför finns fortfarande många områden att utforska. Det jag själv hade hållit som intressant att forska vidare på är hur ”vanliga pedagoger”, till skillnad från arbetslagsledarna, ser på bemötandet av barn med problemskapande beteende. Hade det varit någon skillnad i svaren? Finns det någon skillnad på svar från förskollärare respektive barnskötare? Det vill säga finns det någon tendens till att högskoleutbildningen utvecklar förhållningssättet? Att forska vidare kring hur barnen med det problemskapande beteendet upplever pedagogernas bemötande vore en annan vinkel, eller att forska kring föräldrarnas upplevelser om hur deras barn med problemskapande beteende blir bemötta inom förskolan. Det vore också spännande att fortsätta Siguardardottirs (1997) forskning där man kom fram till att barnen på en isländsk lågstadieskola fick skäll i 17 gånger om dagen. Studien skulle då rikta sig mot svenska förhållanden, och inom förskolan istället för skolan. Finns skillnad mellan antalet utskällningar på Island och Sverige? Mellan förskola och skola? Jag hade också tyckt det varit spännande att fördjupa mig i hur pedagoger med ett relationellt perspektiv upplever möjligheten att påverka verksamheten i en kategorisk organisation?

52

REFERENSER

Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm, Natur och kultur. Bergem, Tryggve. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur AB. Bingham, Charles. & Sidorkin, Alexander. (2010). No education without relation.

New York: Peter Lang Publishing inc.

Birnik, Hans. (1998). Lärare-elevrelationen: ett relationistiskt perspektiv = [The teacher-student relation]. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Björndal, Cato. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. Bowlby, John. (2010), En trygg bas. Stockholm: Natur och Kultur.

Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid. (1996). Vägval och växande – förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. (2:a uppl). Stockholm: Liber.

Drugli, May-Britt. (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber.

Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.

Emanuelsson, Ingemar. Persson, Bengt. & Rosenqvist, Jerry. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

FB - SFS 1949:381, 6 kap. 1 §

Folkman, Marie-Louise. (1998). Utagerade och inåtvända barn. Hässelby: Runa förlag.

Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Gassne, Jan. (2008). Salutogenes, KASAM och socionomer. Lund: Lunds universitet.

Gjems, Liv. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.

Greene, Ross. (2003). Explosiva barn. Stockholm: Cura bokförlag.

Gustafsson, Lars. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.

Havnesköld, Leif. & Risholm Mothander, Pia. (2010). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber.

53

Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber förlag.

Hejlskov Jørgensen, Bo. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB.

Helldin, Rolf. & Sahlin, Birgitta. (2011). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Henricsson, Lisbeth. (2006). Warriors and worriers: development, protective and exacerbating factors in children with behavior problems: a study across the first six years of school. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

Holm, Ulla. (2008). Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur.

Hundeide, Karsten. (2001). Vägledande samspel. Stockholm: Rädda barnen & ICDP Sweden

Johansson, Eva. (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Skolverket, Forskning i fokus, nr 6, Stockholm: Fritzes. Johnstone, Margaret. & Munn, Pamela. (1992) Discipline in Scottish Secondary

Schools: A survey. Edinburgh: SCRE.

Juul, Jesper. & Jensen, Helle. (2010). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber.

Kohler Riessman, Chaterine. (1993) Narrative analysis. London: SAGE Publications.

Kinge, Emelie (2010). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, Steinar. & Brinkman, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (2), 124-138.

Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forsknings fronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007

Normell, Margareta. (2002). Pedagog i en förändrad tid – om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

54

Normell, Margareta. (2008). Från lydnad till ansvar- kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag. Patel, Runa. & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att

planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken – Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter nr 11 Göteborgs universitet Institutionen för specialpedagogik.

Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber förlag.

Persson, Bengt. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I C, Nilholm. & E, Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (sid 52-65). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet

Pollak, Kay. (2001). Att växa genom möten. Stockholm: Hansson och Pollak. Pramling Samuelsson, Ingrid. & Sheridan, Sonja. (1999). Lärandets grogrund.

Lund: Studentlitteratur.

Rabe, Tullie. & Hill, Anders. (1990). Små barn stora behov. Malmö: Corona. Rask, Lena. & Wennbo, Ulla. (1983). Bemötas eller bedömas. Stockholm: Liber

utbildningsförlag.

Rye, Henning. (2009). Samspel, kommunikation och utveckling - barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB.

Salamancadeklarationen. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sandberg, Anette. (red), (2009). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur AB.

Sandberg, Annete. & Norling, Martina. (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan. (sid 37-53). Lund: Studentlitteratur

Sandberg, Jörgen. & Targama, Axel. (1998). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur AB.

55

Siguardardottir, Anna-Kristin, (1997) Disiplin i grunnskolen. Nordisk Tidsskrift for Spesialpedagogikk, 75(4), 182-191.

Skolverket, (2005). Skolverkets allmänna råd 2005. Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i Förskolan. Stockholm: Liber

Skolverket. (2011). Förskolans och skolans värdegrund- förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm

Skollagen (2010:800): Med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm, Norstedts juridik

Smidt, Sandra. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen

Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Taiet, Sven. & Algot, Torgunn. (1986). Kjeftepedagogikk. Barnehagefolks Debattserie

Tham, Amelie. (2000). Med känsla och kunskap: en bok om de grundläggande värdena. Stockholm: Statens skolverk.

Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

van Duijvenvoorde, Anna. (2008). Evaluating the negative or valuing the positive? Neural mechanisms supporting feedback-based learning across development, The Journal of Neuroscience 28(38), 9495-9503.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wrangsjö, Björn. & Eresund, Pia. (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund, Studentlitteratur

Vygotskij, Lev. (2010). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm:

56

Nätbaserade referenser:

Aspeflo, Ulrika.(2010) Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism. 2012-11-28

(http://media.pedagogisktperspektiv.se/2010/09/artikel_5_vad_ar_det_for_skillnad.pdf

Barnkonventionen.2012-11-21.

57 Bilaga 1

Staffanstorp den 2 november 2012

Hej!

Jag heter Linda Delvéus och går nu sista terminen på specialpedagogutbildningen vid Malmö högskola. I skrivande stund håller jag på att utarbeta en studie till mitt examensarbete som handlar om förskolepedagogers bemötande av barn med problemskapande beteende.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka och fördjupa mig i hur personal i förskolan förstår och lägger vikt vid värdegrundsbegrepp som pedagogiskt förhållningssätt och bemötande när det gäller barn med problemskapande beteende. Jag är också intresserad av hur man som förskolepedagog upplever fenomenet ”skäll och tillrättavisningar”. I egenskap av specialpedagog vill jag också undersöka hur jag kan underlätta att det pedagogiska förhållningssättet vidareutvecklas och förbättras för förskolepersonal som möter barn med problemskapande beteende i förskolan.

Inför detta arbete behöver jag därför intervjua pedagoger som är verksamma i förskolans värld för att ta del av era upplevelser och tankar kring detta. Jag hoppas att just du är en av dem som skulle finna detta givande och intressant att vara del av. Beräknad tidsåtgång per intervju är ca 1 timme. Plats och tid bestämmer du. Jag är ytterst tacksam för din eventuella medverkan, utan dig blir det ingen studie. Naturligtvis får du gärna ta del av det färdiga examensarbetet, vilket beräknas vara färdigt i januari 2013, om så önskas.

58

Självklart kommer din medverkan anonymiseras och ingen obehörig kommer kunna ta del av resultatet. Allt råmaterial (anteckningar och inspelningar) som intervjun genererar kommer att förstöras när studien är slut. Medverkan är också frivillig och kan när som helst avbrytas utan vidare förklaring.

Har du frågor eller funderingar, tveka inte att ta kontakt med mig. Mitt telefonnummer är xxxx-xxxxxx och jag nås även på följande mailadress: linda_delveus@yahoo.se

Tack på förhand! Linda Delvéus

59 Bilaga 2