Förslag till framtida forskning samt avslutande ord

Då denna studie undersökte sånglärares uppfattningar skulle fortsatt forskning kunna fokusera på hur läroböcker kan användas i ämnen nära förknippade med sång såsom ensemblespel eller i enskild undervisning på andra instrument. Det skulle även vara intressant att se hur och om behovet skiljer sig åt beroende på vilket instrument som utövas.

Som en fördjupning av föreliggande studie skulle det vara intressant att undersöka och synliggöra elevers behov och relation till sångläroböcker. Vad elever anser att en heltäckande sånglärobok bör innehålla, hur den bör vara uppbyggd samt på vilket sätt läroboken påverkar deras motivation skulle vara intressanta aspekter att undersöka. Slutligen anser vi att det finns ett forskningsutrymme att fylla gällande sambandet mellan sång och sångläroböcker då vi i studien emellanåt upplevde svårigheter att hitta forskning angående sångläroböcker.

Studien ger en antydan om hur förhållandet ser ut mellan läroböcker och sångundervisningen vilket vi själva kan ha nytta av i vårt kommande yrke. Vi har också förhoppningen att andra verksamma sånglärare kan finna fördelar med resultatet av vår undersökning då den bland annat visar sånglärobokens olika funktioner ur ett sociokulturellt perspektiv. Slutligen finner vi det intressant att i kommande yrkesroll få skapa en egen relation till sångläroböcker och då se vilken funktion den får i vår yrkesverksamhet.

Referenslista

Alexanderson, P. & Junker Miranda, U. (2003). Sång. I Bonniers musiklexikon. Stockholm: Bonnier.

Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I N. Ammert (red.), Att spegla

världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 25-41). Lund: Studentlitteratur.

Boström, L. & Wallenberg, H. (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för

skolan: [inlärningsstilar i klassrummet]. Jönköping: Brain Books.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenorafi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.),

Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Författarna och Liber.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dunn, R., Dunn, K. & Treffinger, D.J. (1995). Alla barn är begåvade - på sitt sätt:

utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor. Jönköping: Brain Books.

Dunn, R. (2001). Nu fattar jag!: att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe, (red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.

Englund, B. (2011). Vad gör läroböcker? I N. Ammert (red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik (s. 279-294). Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, C. & Lindgren, M. (2010). Musikklassrummet i blickfånget: Vardagskultur,

identitet, styrning och kunskapsbildning. Hämtad 11 dec 2014, från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-13978

Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.]

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Författarna och Liber.

Frick, B. (u.å.). Boktryckarkonst. I Nationalencyklopedin. Hämtad 4 januari, 2015, från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/boktryckarkonst

Hanken, I.M. & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk. (2. utg.) Oslo: Cappelen Damm akademisk.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige,

17(3-4), 152-170. Hämtad 26 december, 2014, från:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411/8173

Juhlin Svensson, A.-C. (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och

användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm:

Univ.. Stockholm.

Korsell, I. (2007). Läromedel – Det fria valet? Stockholm: Liber.

Kullberg Söderholm, B. & Sjögren, R. (2009). Sångsolist. Danderyd: Notfabriken.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lif, G. (1998). Konsten att undervisa i musik. 3, Konsten att öva. Stockholm: Gehrmans musikförlag.

Nielsen, K. & Kvale, S. (2000). Mästarlära som lärandeform av i dag. I K. Nielsen & S. Kvale (red.), Mästarlära: lärande som social praxis (s. 27-46). Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Peckham, A. (2000). The contemporary singer: elements of vocal technique. Boston, MA:

Persson, R. S. (1993). The subjectivity of musical performance – an exploratory music-

psychological real world enquiry into the determinants and education of musical reality. Diss. University of Huddersfield, School of Human and Health Sciences.

Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: några variationer

över ett läroplansteoretiskt tema = [The external conditions and inner life of music education]: [variations on a curriculum-theoretical theme]. Diss.

Stockholm: Univ.. Stockholm

Selander, S. (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från

läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.

Selander, S. (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I N. Ammert (red.), Att

spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 63-85). Lund:

Studentlitteratur.

Selander, S. (2014). Läromedel. I Nationalencyklopedin. Hämtad 15 december, 2014, från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel

Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

SFS 1938:630. Kungl. Maj:ts kungörelse angående granskning av vissa läroböcker. Hämtad 15 december, 2014, från:

http://weburn.kb.se/sou/212/urn-nbn-se-kb-digark-2114302.pdf SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011a). Instrument eller sång 1, 100 poäng ur Läroplan, examensmål och

gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 13 september, 2014, från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-

och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=mus&tos=gy

Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära, hälsa

och utveckling. Slutbetänkande av Elevvårdsutredningen. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer.

Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt.

Svensson, A.-C. (2011). Hur används läroboken? I N. Ammert (red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik (s. 295-315). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 13 september, 2014, från:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/H0014.pdf

Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological

processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Wallin Wictorin, M. (2011). Bilder i läroböcker. I N. Ammert (red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik (s. 219-232). Lund: Studentlitteratur.

Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ

analys (s. 62-80). Stockholm: Författarna och Liber.

Whitling, D. & Kågerman Hansén, M. (2011). Sedan är det väl bara att trycka? I N. Ammert (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 87-114). Lund: Studentlitteratur.

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters

lärande potential. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2004. Åbo.

Zangger Borch, D. (2012). Stora sångguiden: vägen till din ultimata sångröst. (3. rev. uppl.) Danderyd: Notfabriken.

Bilaga

Intervjufrågor

Namn: Anställning: Elevantal i sång:

Antal år som sånglärare: Annan yrkeserfarenhet:

1. Hur planerar du din sångundervisning? Utgår du från någon specifik mall eller har du någon annan utgångspunkt?

2.

a) Hur använder du sångläromedel i din sångundervisning?

b) Vad använder du för material istället? Varför använder du inte sångläromedel i undervisningen?

3.

a) Hur påverkar elevens färdigheter inom sång vid användandet av sångläromedel? b) Om du börjar använda dig av läromedelsmaterial i undervisningen, hur tror du att

det skulle påverka elevens färdigheter?

4. Finns det specifika områden i undervisningen som har större behov av sångläromedel? 5. Vad styr valet av läromedel? Är styrdokument (läroplan, kursplan) med i

beräkningen?

6. Upplever du att läromedel främjar måluppfyllelsen?

7. Upplever du att det finns tillräckligt med sångläromedel på marknaden? 8. Vad upplever du som positivt/negativt i användandet av sångläromedel?

• Ur lärarperspektiv. • Ur elevperspektiv.