6 REFLEKTION OCH FRAMÅTBLICK
6.2 Förslag till kommande studier
Först och främst skulle vi tycka det vore intressant om det om några år utreddes huruvida bankernas kundgrupper faktiskt påverkats till följd av Basel II och vilka konsekvenser det medfört för t.ex. små- och nyföretagsklimatet och bostadsmarknaden. Som alltid har det också tillkommit nya intressanta aspekter under resans gång. Det har bland annat framkommit att Basel II troligen leder till att en relativt stor mängd kapital kommer att frigöras hos bankerna. Enligt vår mening skulle det vara intressant att undersöka vad bankerna tänkt göra med detta kapital, kommer det att bli större utdelningar, kommer vi att se ett ökat antal uppköp eller kommer det frigjorda kapitalet att komma kunderna till glädje genom förbättrade villkor? Vi har även fått indikationer på att nordiska banker, till följd av stor andel hushållsutlåning, skulle kunna komma att bli mycket attraktiva ur ett uppköpsperspektiv eftersom hushållsutlåning förknippas med mycket låg risk. Därför skulle det på sikt vara intressant att studera eventuella uppköp på den nordiska bankmarknaden och dess koppling till Basel II och låg risknivå.
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor
Albemark, Christer, 1988: Kundkreditförsäkring. Stockholm: Juristförlaget
Balans, 2004: Basel II medför stora krav – och möjligheter för bankerna. I: Balans, 5/2004. s. 23-27. Stockholm: FAR Förlag
Broomé, Per m.fl. 1998: Kreditgivning till företag. Lund: Studentlitteratur
Carling, Kenneth m.fl. 2002: Capital Charges under Basel II: Corporate Credit Risk
Modelling and the Macro Economy, Sveriges Riksbank Working Paper Series, September
2002, No. 142
Funered, Urban E, 1994: Bankernas risktagande. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag Green, Erling, 1997: Kreditbedömning och intuition – ett tolkningsförslag. Lund: Lund University Press
Rozbach, Kasper, 1998: Essays on banking, credit and interest rates. Stockholm: EFI, Stockholm School of Economics
Svensson, Birgitta, 2003: Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora
företags kreditvärdighet. Uppsala: Uppsala University, Department of Business Studies
Doctoral Thesis No. 103
Svensson, Katarina & Ulvenblad, Per-Ola, 1994: Bankmäns hantering av krediter till små
företag – en studie ur ett informationshanteringsperspektiv. Lund: Lunds Universitet,
Företagsekonomiska institutionen
Elektroniska källor
Ahlqvist, Stefan, 2005: Vad är Basel II?. I: Finansvärlden, nr. 3/2005. www.finansforbundet.se – Finansvärlden (2005-03-30)
alternativ: http://www.finansforbundet.se/Resource.phx/pubman/templates/7.htx?id=478 Basel Committee on Banking Supervision 2004: International Convergence of Capital
Measurements and Capital Standards – A Revised Framework. June 2004. Bank for
International Settlements.
www.bis.org → Basel Committee → Publications → All Basel Committee publications in chronological order (2005-04-05)
alternativ: http://www.bis.org/publ/bcbs107b.pdf
Basle Committee on Banking Supervision 1988: International Convergence of capital
measurements and capital standards. Basle July 1988.
www.bis.org → Basel Committee → Publications → All Basel Committee publications in chronological order (2005-04-06)
FFFS 2003:10 - Föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar. www.fi.se → FI:s författningssamling (FFFS) → nummer 2003:10 (2005-04-04)
alternativ: http://www.fi.se/Templates/RegulationPage____2628.aspx
Finansiell stabilitet, 2001: Kreditgivning och kreditrisker. I: Finansiell stabilitet – Sveriges Riksbank, 2/2001, s. 65-78
www.riksbanken.se → Publicerat → Publikationer → Finansiell stabilitet → 2001 (2005-04-04)
alternativ: http://www.riksbanken.se/upload/5975/FS_2001_2.pdf
Finansinspektionen 2001, Riskmätning och kapitalkrav – Baselkommitténs förslag till nya
kapitaltäckningsregler ur ett svenskt perspektiv. 2001:1.
www.fi.se → Kapitaltäckningsregler (Basel II) (2005-04-04)
alternativ: http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/10_Rapporter/2001/ rapport2001_1.pdf
Finansinspektionen 2002, Riskmätning och kapitalkrav II – En lägesrapport om arbetet med
nya kapitaltäckningsregler. 2002:8.
www.fi.se → Kapitaltäckningsregler (Basel II) (2005-04-04)
alternativ: http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/10_Rapporter/2002/ rapport2002_8.pdf
Finansinspektionen 2003, Riskmätning och kapitalkrav – Vägledning II – Implementeringen
av IRB-metoder för kreditrisk. Dec 2003.
www.fi.se → Kapitaltäckningsregler (Basel II) → Kreditrisk - 2003 (2005-04-04) alternativ: http://www.fi.se/upload/30_Regler/50_Kapitaltackning/10_Kreditrisk/ kapitaltackning_riskmatning.pdf
FöreningsSparbankens årsredovisning 2004
www.fsb.se → Finansiell information (2005-04-25)
alternativ: http://www.fsb.se/sst/www/inf/out/fil/0,,193485,00.pdf
Machauer, Achim & Weber, Martin, 1998: Bank behavior based on internal credit ratings of borrowers. I: Journal of Banking & Finance, Volume 22, Issues 10-11, October 1998, Pages 1355-1383.
www.sciencedirect.com → Quick search → Machauer (2005-03-31) Nordeas årsredovisning 2004
www.nordea.se →Om Nordea → Årsredovisningar → Nordeakoncernens årsredovisningar (2005-04-25)
alternativ: http://www.nordea.com/sitemod/upload/Root/www.nordea.com%20-%20se/Investorrelations/Report_2004_SE.pdf
Riksbanken.se, 2004: Group of Ten, G10
www.riksbanken.se → Internationellt → G10 (2005-04-08)
Secretariat of the Basel Committee on Banking Supervision 2001: The New Basel Capital
Accord: an explanatory note. January 2001. Bank for International Settlements.
www.bis.org → Basel Committee → Publications → All Basel Committee publications in chronological order (2005-04-08)
alternativ: http://www.bis.org/publ/bcbsca01.pdf
SFS 1994:2004 - Lag (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.
www.riksdagen.se → Lagar och förordningar → Författningar i fulltext → SFS-nummer (2005-04-04)
Muntliga källor
Evertsson, Pia, chef Competence Center, Nordea. 2005: Besöksintervju. Stockholm (2005-04-22)
Gustafsson, Per, Kreditchef Regionbank Stockholm, Nordea. 2005: Besöksintervju. Stockholm (2005-04-28)
Hedendahl, Ulf, Regionansvarig Företag, FöreningsSparbanken. 2005: Besöksintervju. Stockholm (2005-04-28)
Lind, Göran, Kreditchef Sverige, Nordea. 2005: Återkommande kontakt.
Referenslitteratur
Dahmström, Karin, 2000: Från datainsamling till rapport – Att göra en statistisk
undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Hallén, Lars & Åkerblom, Mats, 2002: Farliga ord och vanliga oarter i företagsekonomiska
rapporter och uppsatser på svenska. Version 7. (2005-05-02)
http://fek.uu.se/ikt/dexav05/ → Kursinformation → Farliga ord
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, 1997: Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv, 2003: Uppsatshandboken. 3 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag Wiedersheim-Paul, Finn & Eriksson, Lars Torsten, 1987: Att utreda och rapportera. 2:1 uppl. Malmö: Liber
BILAGOR
1 Intervjuguide 1
2 Intervjuguide 2
3 Intervjuguide 3
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE 1
Allmänt om kapitaltäckningsregler
• Finns det ett behov av nya regler och vad innebär införandet för banken? • Hur kommer de nya reglerna att påverka Er kapitaltäckning?
• Vad är den största förändringen med de nya reglerna och vilken förändring blir tydligast för bankens kunder?
Nuvarande kapitaltäckningsregler Basel I
• Hur beaktar Ni för närvarande kapitaltäckning vid utlåning?• Vilka metoder/metod använder Ni för att bestämma kreditrisk? Hur beräknas kreditrisk? Schablonmetod?
• Vad innebär i korta drag dagens schablonmetod?
• Vilka riskklasser används vid beräkning av kreditrisk? Var placeras bankens kundgrupper i dessa riskklasser?
• På vilket sätt tar Ni hänsyn till riskklasserna vid kreditgivning?
• Påverkas några kundgrupper mer positivt/negativt än andra av dagens system? Vilka?
Kommande kapitaltäckningsregler Basel II
• Hur kommer Ni att beakta kommande kapitaltäckningsregler vid utlåning? • Vilka metoder kommer att användas för att bestämma kreditrisk? Hur kommer
kreditrisk beräknas? Schablonmetod el. IRB-metod (grundläggande/avancerad)? • Vad innebär i korta drag respektive metod?
• Vilka riskklasser kommer att användas vid beräkning av kreditrisk? Var placeras bankens kundgrupper i dessa riskklasser?
• På vilket sätt kommer Ni att ta hänsyn till riskklasserna vid kreditgivning? • Hur kommer Ni att beräkna de olika riskkomponenterna (PD, LGD, EAD, M)?
• Kommer några kundgrupper att påverkas mer positivt/negativt än andra av kommande system? Vilka?
Sammanfattning
• Vilken påverkan kommer Basel II att få på utlåningen till bankens olika kundgrupper? • Hur kommer räntesättningen att påverkas?
Bilaga 2
INTERVJUGUIDE 2
Kreditbedömning vid nuvarande kapitaltäckningsregler
• Vad har kapitaltäckningsreglerna för betydelse för kreditbedömning och kreditgivning? • Schablonmetod för att mäta kreditrisk – inverkan på kreditbedömning?
• Vilka metoder används vid kreditbedömning? Skiljer de sig åt mellan olika
kundgrupper? (rating och scorekort, finansiell information, kvalitativ information...) • Hur klassificeras bankens kundgrupper vid kreditgivning?
• Hur viktigt är säkerheter?
• Vilka risker beaktas (ex. risk för, och vid, betalningsinställelse) och hur beaktas de? (främst vid krediter till småföretag och hushåll; bostadslån)
• Hur räntesätts krediter till bankens olika kundgrupper?
Kreditbedömning vid kommande kapitaltäckningsregler
• Kommer metoderna för kreditbedömning att anpassas till de nya reglerna? • Schablon el. IRB-metod för att mäta kreditrisk – inverkan på kreditbedömning? • Hur kommer Ni att gå tillväga gällande kreditbedömning?• Hur kommer bankens kundgrupper att klassificeras vid kreditgivning? Sker det någon förändring?
• Kommer säkerheter att bli viktigare?
• Kommer risk beaktas på annat sätt och i så fall hur? (främst för småföretagskrediter och hushållskrediter)
• Kommer det att bli hårdare krav på låntagarens återbetalningsförmåga? • Hur kommer räntespann/räntesättning att påverkas?
Effekter på bankens kundgrupper
• Kommer Basel II att medföra ett ökat räntespann?
• Hur kommer det i så fall att påverka bankens kundgrupper? • Påverkas någon/några grupper mer positivt/negativt än andra?
• Vad anser Du om de eventuella ränteförändringarna? Skulle det kunna medföra ytterligare konsekvenser i förlängningen? (bolåneboom, konjunkturnedgång, försvårat företagsklimat)
Bilaga 3
INTERVJUGUIDE 3
Kreditbedömning vid nuvarande kapitaltäckningsregler
• Vad har kapitaltäckningsreglerna för betydelse för kreditbedömning och kreditgivning? • Vilka metoder används för att bestämma kreditrisk – hur beräknas kreditrisk?
Schablonmetod? Inverkan på kreditbedömning?
• Vilka metoder används vid kreditbedömning? Skiljer de sig åt mellan olika
kundgrupper? (rating och scorekort, finansiell information, kvalitativ information...) • Hur klassificeras bankens kundgrupper vid kreditgivning?
• Hur viktigt är säkerheter?
• Vilka risker beaktas (ex. risk för, och vid, betalningsinställelse) och hur beaktas de? (främst vid krediter till småföretag och hushåll; bostadslån)
• Hur räntesätts krediter till bankens olika kundgrupper?
Kreditbedömning vid kommande kapitaltäckningsregler
• Hur kommer Ni att beakta kommande kapitaltäckningsregler vid utlåning - kommer metoderna för kreditbedömning att anpassas till de nya reglerna?
• Hur kommer kreditrisk att beräknas? Schablon el. IRB?
• Kommer risk att beaktas på annat sätt och i så fall hur? (främst för småföretagskrediter och hushållskrediter)
• Inverkan på Er kreditbedömning?
• Hur kommer bankens kundgrupper att klassificeras vid kreditgivning? Sker det någon förändring?
• Kommer det att bli hårdare krav på låntagarens återbetalningsförmåga? • Kommer säkerheter att bli viktigare?
• Hur kommer räntespann/räntesättning att påverkas?
Effekter på bankens kundgrupper
• Vilken påverkan kommer Basel II att få på utlåningen till bankens olika kundgrupper? • Kommer Basel II att medföra ett ökat räntespann?
• Hur kommer det i så fall att påverka bankens kundgrupper? • Påverkas någon/några grupper mer positivt/negativt än andra?
• Vad anser Du om de eventuella ränteförändringarna? Skulle det kunna medföra ytterligare konsekvenser i förlängningen? (bolåneboom, konjunkturnedgång, försvårat företagsklimat)