5. Resultat och analys
6.4. Förslag till vidare forskning
Då vi i denna uppsats valt att avgränsa oss till hur undersköterskorna hanterar självbestämmande, delaktighet och individanpassning i det dagliga arbetet, hade det varit intressant att studera omsorgstagarens uppfattningar om målen och om omsorgens kvalitet. Vi menar att en kvalitativ studie där omsorgstagaren är i fokus hade gett ytterligare en mycket central infallsvinkel åt forskningsfältet. Vi ser även att omsorgstagarens syn är viktig för det sociala arbetet och framtida förändringar i socialtjänstlagens värdegrund. Detta för att bibehålla målen i värdegrunden, vilket vi anser är på väg att förloras på bekostnad av kostnadseffektivitet. Det skulle även vara intressant med en kvantitativ studie som fokuserar på undersköterskornas förståelse av värdegrunden samt hur de anser att värdegrunden kan appliceras på det vardagliga arbetet. Detta anser vi skulle ge en bredare kunskap för att kunna utveckla systemet i positiv riktning för de som arbetar närmast omsorgstagarna. Vi anser att en sådan studie skulle komplettera vår studie samt den föreslagna som fokuserar på omsorgstagaren.
Referenslista
Ahnlund, P. & Sauer, L. (2016). Inflytande. I Johansson, S. & Taghizadeh Larsson, A. (red.) Förändringsperspektiv på äldreomsorg: Att leva som andra. Malmö: Gleerups, ss. 119–128.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2018). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 8–16.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och Reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, K. (2016). Individualisering. I Johansson, S. & Taghizadeh Larsson, A. (red.) Förändringsperspektiv på äldreomsorg: Att leva som andra. Malmö: Gleerups, ss. 129–138.
Blennberger, E. & Johansson, B. (2010). Värdigt liv och välbefinnande: äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Solna: Fortbildning. Breitholtz, A. Snellman, I. & Fagerberg, I. (2013). Older people's dependence on caregivers`
help in their own homes and their lived experiences of their opportunity to make independent decisions. International Journal of Older People Nursing, 8 (2), 139– 148. doi: 10.1111/j.1748-3743.2012.00338.x
Dahlberg, L. (2013). Äldreomsorg i utveckling mot välfärdspluralism. I Andersson, L. (red.) Socialgerontologi. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 221–248.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ede, L. & Rantakeisu, U. (2015). Managing Organized Insecurity: The Consequence for Care Workers of Deregulated Working Conditions in Elderly Care. Nordic journal of working life studies, 5 (2), 55-70. doi: 10.19154/njwls.v5i2.4793
Elmersjö, M. (2020). The principle of help to self-help in Sweden A study of representations and norms regarding old age and care needs their moral and ethical implications for care work. Nordic Social Work Research, 10 (3), 270–282. doi: 10.1080/2156857X.2018.1551240
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: - idéer, moden, förändring. Stockholm: Liber.
Erlandsson, S. (2018). Individuella bedömningar eller standardiserade insatser? Kommunala riktlinjers roll i biståndhandläggares arbete. I Jönson, H. & Szebehely, M. (red.)
Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Malmö: Gleerups, ss. 43–58.
Ernsth Bravell, M. Bennich, M. & Walfridsson, C. (2020). “In August, I Counted 24 Different Names”: Swedish Older Adults’ Experiences of Home Care [epubl. före tryckning]. Journal of Applied Gerontology. doi:10.1177/0733464820917568 Evertsson, L. & Johansson, S. (2017). Springet i hemtjänsten. I Johansson, S. (red.) Social
omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups, ss. 163–186
Fineman, M, A. (2019). Vulnerability and Social Justice. Forthcoming in 53 Valparaiso University Law Review, 2019, 1–34. doi:10.2139/ssrn.3352825
Furusten, S. (2007). Den institutionella: Omvärlden. Stockholm: Liber.
Gunnarsson, E. (2013). Alkoholmissbruk och självbestämmande: en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar att arbeta med äldre personer med alkoholproblem. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 30 (3), 227–242. doi: 10.2478/nsad-2013-0017
Jönsson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur. Karlsson, T. S. (2017). New Public Management: ett nyliberalt 90-talsfenomen? Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, K. Schüldt, J. Rother Schirren, T. Lagerstedt, A. Calleman, C. Nordell, P-J. Person, H, A. Radetzki, M. & Zila, J. (2019). Juridik: civilrätt, straffrätt, processrätt. 5. uppl. Stockholm: Sanoma utbildning.
Lundgren, L. & Sunesson, P-A. (2020). Nya sociallagarna: Med kommentar i lydelsen den 1 januari 2020. 33. uppl. Stockholm: Nordstedts Juridik.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
Socialstyrelsen (2020). Statistikdatabas för äldreomsorg.
https://sdb.socialstyrelsen.se/if_ald/resultat.aspx [2020-12-01] SOSFS 2012:3 (S). Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre.
Statistiska centralbyrån (2020). Yrken i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/ [2020-12-01]
Statens offentliga utredningar (SOU) (2020). Äldreomsorgen under pandemin: Delbetänkande av Coronakommissionen. Stockholm: Erlanders Sverige AB.
Storm, P. & Stranz, A. (2018). Äldreboendet i marknadiseringens tid: Konkurrens, organisering och vardagsomsorg. I Jönson, H. & Szebehely, M. (red.) Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Malmö: Gleerups, ss. 169–184.
Strandell, R. (2018). Lika olika hemtjänst: Omsorgspersonalens arbetssituation i stad och land. I Jönson, H. & Szebehely, M. (red.) Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Malmö: Gleerups, ss. 137–152.
Strandell, R. (2019). Care workers under pressure: A comparison of the work situation in Swedish home care 2005 and 2015. Health & Social Care in the Community, 28 (1), 137-147. doi: 10.1111/hsc.12848
Szebehely, M. & Trydegård, G-B. (2018). Generell välfärd och lokalt självstyre: Ett dilemma i den svenska äldreomsorgen? I Jönson, H. & Szebehely, M. (red.) Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Malmö: Gleerups, ss. 21–42. Thornberg, R. & Fejes, A. (2016). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes,
A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Malmö: Liber, ss. 256–278.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2016). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Malmö: Liber, ss. 44–70.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-12-16].
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2020-12-15]
Vetenskapsrådet (2020). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [2020-12-10]
Wällstedt, N. (2019). Sources of dissensions: The making and breaking of the individual in Swedish aged care. Accounting, Organizations and Society, 80. doi: 10.1016/j.aos.2019.101077
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej Respondenter c-uppsats
Vi är två socionomstudenter som heter Viktor Bergerus och Patrik Bengtsson, vi studerar vid Karlstads universitet. Vi har påbörjat arbetet med vårt examensarbete (C-uppsats) och är i behov av respondenter. Vi hoppas att det finns någon som arbetar hos dig som har lust och möjlighet att ställa upp. Vi är intresserade av att intervjua omsorgspersonal (undersköterskor) inom hemtjänsten.
Vårt syfte med undersökningen är: Uppsatsen syftar till att med en explorativ ansats, undersöka hur omsorgspersonal i hemtjänsten uppfattar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen.
Intervju kommer bygga på dessa tre forskningsfrågorna:
1. I vilka sammanhang talar självbestämmande, delaktighet och individanpassning? 2. Hur konkretiseras självbestämmande, delaktighet och individanpassning i deras
omsorgspraktik?
3. Vad hindrar respektive främjar möjligheterna att tillgodose självbestämmande, delaktighet och individanpassning?
Vi är väl medvetna om rådande läge i samhället (Covid-19) och därför vill vi genomföra intervjuerna på distans genom antingen Zoom eller Microsoft teams. Vi är även medvetna om att med rådande läge har hemtjänsten en ökad belastning, därav har vi valt att intervjun kommer att ta ca 45 minuter i anspråk. Vi kommer att spela in intervjun på en ljudfil, respondenten kommer i samband med starten av intervjun få lämna ett muntligt samtycke att delta i intervjun, och med detta samtycke kommer mer information om tillvägagångssätt meddelas. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet.
Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.”
Kontaktuppgifter:
Handledare:
Ulla Rantakeisu, professor i socialt arbete
ulla.rantakeisu@kau.se Studenter: Viktor Bergerus viktberg102@student.kau.se Patrik Bengtsson patrbeng103@student.kau.se
Tack på förhand och hoppas vi ses! Viktor och Patrik
Bilaga 2. Intervjuguide
Hej!
Under intervjun kommer vi att ställa frågor om hur du ser på ditt arbete och hur du som undersköterska konkret arbetar med mål som självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Fokus för oss är att veta vad som eventuellt försvårar ditt arbete för att nå dessa mål och vad som eventuellt underlättar ditt arbete. Vi vill veta hur personal som dagligen möter enskilda omsorgstagare hanterar den här typen av frågor, till exempel om det finns motsättningar i arbetet för att nå målen. Vi tycker därför att det är viktigt att du vet om att alla dina svar är konfidentiella och kommer att avidentifieras i uppsatsens resultat. Vi vill därmed ödmjukast tacka för att du ställer upp på en intervju och gör det möjligt för oss att genomföra arbetet med vår examensuppsats. Nedan kommer de frågor som vi huvudsakligen utgår från. Tack på förhand
Patrik Bengtsson och Viktor Bergérus
Bakgrundsuppgifter
Utbildning/Titel? År i yrket? heltid/deltid?
Har arbetet förändrats över tid hur? Beskriv en arbetsdag?
Vad tycker du är viktigast i arbetet? Vad är det mest positiva i arbete? Vad är det mest negativa i arbete?
Om du fick ändra något i jobbet vad skulle det då vara?
Hur benämner du de personerna som tar emot hemtjänstinsatser? Självbestämmanderätt
Vad är självbestämmande för dig?
Hur arbetar du för att förverkliga självbestämmande för den enskilde omsorgstagaren? Vad gör det svårt att utföra det arbetet?
Vad underlättar för att utföra arbetet?
Finns det någon rutin i arbetsgruppen för att utföra arbetet med självbestämmanderätt för den enskilde omsorgstagaren?
Vad skulle du vilja förändra i arbetsmetoderna för att öka/minska det som främjar/hindrar införandet av självbestämmande?
Delaktighet
Vad är delaktighet för dig?
Hur arbetar du för att konkretisera delaktighet för den enskilde omsorgstagaren? Vad gör det svårt att utföra det arbetet?
Vad underlättar för att utföra arbetet?
Finns det någon rutin i arbetsgruppen för att utföra arbetet med delaktighet för den enskilde omsorgstagaren?
Vad skulle du vilja förändra i arbetsmetoderna för att öka/minska det som främjar/hindrar införandet av delaktighet?
Individanpassning
Vad är individanpassning för dig?
Hur arbetar du för att realisera individanpassning för den enskilde omsorgstagaren? Vad gör det svårt att utföra det arbetet?
Vad underlättar för att utföra arbetet?
Finns det någon rutin i arbetsgruppen för att utföra arbetet med individanpassning för den enskilde omsorgstagaren?
Vad skulle du vilja förändra i arbetsmetoderna för att öka/minska det som främjar/hindrar införandet av individanpassning?
Stödord
tid
dokumentation
kännedom om den enskilde arbetsvillkor
schema/arbetstider
organisationen ensamarbetet arbetskamrater chefens stöd hjälpmedel m.m.