Undersköterskornas handlingsutrymme

Det är tydligt att undersköterskorna förväntas agera på ett visst sätt i arbetet, då de är normbundna i förhållande till organisationen samt kollegorna. Inom dessa ramar har undersköterskorna en viss möjlighet till handlingsutrymme. Handlingsutrymmet medför en

37

oförutsägbarhet i insatserna då undersköterskorna kommer agera på olika sätt beroende på kontext. Detta medför att undersköterskorna har ett visst inflytande över hur implementeringen av värdegrunden kommer att ske i insatserna. Underkategorin undersköterskornas handlingsutrymme utgörs av tre koder, som belyser faktorer som influerar hur undersköterskornas agerar under insatsen. Koderna är kameleonten, prioriteringar och arbetsglädje.

5.3.2.1. Kameleonten

En faktor som styr undersköterskornas handlande under insatsen är deras förmåga att anpassa sig efter omsorgstagaren. Flera respondenter lyfter denna förmåga som något positivt, vilket förenklar mötet med omsorgstagaren och motverkar stress samt frustration. En av respondenterna uppger att, genom sina år av arbete inom hemtjänsten har denne blivit bra på att anpassa sig efter omsorgstagaren. Respondenten berättar att hen ser sig själv som “Doktor Jekyll och Mister Hyde” vilket betyder att, beroende på omsorgstagaren anlägger respondenten en mild eller en sträng sida. Respondenten gör detta för att på ett bra sätt nå fram till omsorgstagaren. En annan av respondenterna berättar att hen är som en “kameleont” och har “tusen förhållningssätt” i arbetet. Denna förmåga att anpassa sig efter omsorgstagaren är främjande för samspelet mellan undersköterskorna och omsorgstagaren. Respondenterna lyfter denna förmåga som positiv när det kommer till att arbeta flexibelt efter omsorgstagarens behov. En av respondenterna beskriver hur målen om självbestämmande samt individanpassning implementeras genom att undersköterskorna arbetar lyhört och flexibelt efter omsorgstagarens behov.

En annan aspekt av att anpassa sig är när undersköterskorna arbetar på obetald tid för att skapa handlingsutrymme. Flera respondenter uppger att de är på jobbet innan arbetsdagen börjar för att läsa på om dagens arbetsuppgifter.

“Oftast är jag på jobbet en timme innan jag börjar. För att jag ska hinna läsa igenom alla anteckningar från dagen innan och för att kunna samla på mig alla nycklar jag ska ha och kolla igenom schemat för hur dagen ser ut”

Detta är ett sätt att anpassa sig efter en arbetssituation när tiden är knapp, för att hinna med arbetsuppgifterna känner respondenterna att de måste arbeta på privat och obetald tid. För de undersköterskorna som arbetar på obetald tid, innebär detta att de kommer få mer tid till omsorgstagaren. Mer tid i arbetet ökar undersköterskornas möjlighet att arbeta flexibelt efter omsorgstagarens behov. I detta sammanhang främjar undersköterskornas anpassningsförmåga, implementeringen av individanpassning. Detta medför dock en problematisk situation mellan kollegor då alla inte är beredda att arbeta på privat tid och obetald tid, vilket medför att undersköterskor kommer arbeta under olika förutsättningar.

5.3.2.2. Prioriteringar

Det framgår att undersköterskornas handlande under insatsen påverkas av vilka prioriteringar de har. En av respondenterna berättar hur denne undviker att fråga om omsorgstagaren ska med och handla när det är ont om tid för insatsen

38

“Nej, vissa dagar är ju stressiga, och då kanske jag inte tar med Britta 95 till Coop och strosar utan då kanske jag mer tar listan och åker själv och springer snabbt genom affären.”

Citatet visar hur respondenten bortprioriterar målet om delaktighet för att spara tid, vilket är hämmande för målets implementering. Vidare berättar en annan respondent liknande tankar och uppger “Små vardagliga saker att, som dom faktiskt kan göra men som är så lätt att man kanske bara, tar ifrån dom.” Fenomenet belyser hur viktig undersköterskorna är för implementeringen av delaktighet, då de genom sitt handlande kan påverka omsorgstagarens delaktighet

En av respondenterna uppger att “Vi jobbar ju inte med problematiken där vi jobbar ju med liksom omvårdnadsinsatserna“ vilket tyder på att respondenten prioriterar den beviljade insatsen framför omsorgstagarens säregenskaper. Det finns en risk att ett sådant förhållningssätt leder till att undersköterskorna bortser från omsorgstagarens individualitet för att istället fokusera på uppdragsdokumentet. Detta kan hämma implementeringen av självbestämmanderätt och individanpassning då undersköterskorna slutar att arbeta flexibelt efter omsorgstagarens behov. En annan respondent uppger att “Vårdtagaren alltid ska vara i centrum” vilket enligt respondenten handlar om att det alltid är omsorgstagarens önskemål som ska prioriteras.

Flera respondenter ger uttryck för att det främst är insatser som riktas mot personlig omvårdnad samt medicin som prioriteras av undersköterskorna. En respondent som arbetat inom hemtjänsten i drygt 30 år ger en tillbakablick på hur arbetsuppgifterna kunde se ut innan ädelreformen.

“Men det var inga problem för då kunde jag ta bussen och åka från... åka hemifrån henne och ta bussen in till stan och in till den här lilla butiken, köpa köttfärsen och korven och åka hem till henne, utan att det, det var något konstigt, det skulle ju inte funka idag liksom.”

Respondenten poängterar att detta inte skulle fungera i den moderna hemtjänsten. Anledningen till detta är att omsorgstagaren i dagsläget är betydligt sjukare än vad de var innan ädelreformen. Respondenten uppger att på grund av låg personaltäthet, måste undersköterskorna prioritera personlig omvårdnad och medicinska insatser framför serviceinsatser, annars riskerar omsorgstagaren att fara illa. Detta leder till att målet om självbestämmande samt individanpassning påverkas, beroende på vilken typ av insats omsorgstagaren önskar hjälp med. Insatser som anses vara omoderna av undersköterskorna bortprioriteras då de faller utanför ramen för modern hemtjänst.

5.3.2.3. Arbetsglädje

Undersköterskornas arbetsglädje är en viktig del för att en hemtjänstorganisation ska fungera. Flera respondenter berättar att arbetsglädjen är den avgörande faktor som ligger till grund för att de arbetar inom hemtjänst. Arbetsglädjen kommer från mötet mellan omsorgstagaren och undersköterskorna, en av respondenterna uppger att “Jag älskar mitt arbete, vet du vad roligt det är och komma ut och möta dessa gamla tanter och farbröder” och en av respondenterna uppger att “Ja, men det är ju våra vårdtagare dom är ju helt sköna faktiskt.”. Undersköterskorna bildar sig relationer till omsorgstagaren genom vardaglig kontakt, en av respondenterna berättar

39

att “Får man ju ett speciellt band till dem …du träffar ju typ dem här personerna mer än vad du träffar din egen familj.” Utan arbetsglädjen skulle undersköterskorna inte finna sig i de ansträngda arbetsförhållandena. En av respondenterna uppger att om det inte vore för glädjen att arbeta med människor, då skulle hen aldrig arbeta i hemtjänsten. En annan ger uttryck för liknande åsikter då hon uppger att “även om arbetsförhållandena är dåliga, så är det världens roligaste jobb”. Arbetsglädjen inom yrket bidrar till att undersköterskorna stannar vid nuvarande hemtjänstorganisation, vilket är positivt för omsorgstagaren då det motverkar hög personalomsättning. Detta i sin tur främjar undersköterskorna och omsorgstagaren att få till ett lyckat samspel.

En annan aspekt av arbetsglädje är den som uppstår när undersköterskorna upplever att de gör positiv skillnad för omsorgstagaren. En av respondenterna uppger att det mest positiva med yrket är att “Det är och vara, finnas där, vara det här stödet som dem som har hemtjänst behöver.” och att det är just känslan av att hjälpa som motiverar till att göra ett bra jobb. Flera respondenter delar denna motivation att göra positiv skillnad. För omsorgstagaren är detta positivt om motivationen att göra skillnad baseras på omsorgstagarens uppfattning. Om undersköterskor bortser från omsorgstagarens uppfattning, finns det en risk att de vill väl, men att det kan bli fel. Då kan omsorgstagarens önskemål riskeras att bortprioriteras för undersköterskornas drivkraft att göra skillnad.

40

6.

Diskussion

Uppsatsen syfte är att med en explorativ ansats, undersöka hur undersköterskor i hemtjänsten hanterar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen. Fem intervjuer har genomförts med undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten i fyra olika kommuner. Diskussionskapitlet inleds med en sammanfattning av studiens resultat utifrån uppsatsens frågeställningar. Vidare kommer resultatet att diskuteras, därefter diskuteras uppsatsens metod och kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.