4. Resultatredovisning och analys
5.4 Förslag till vidare forskning
Under arbetet med denna undersökning har det blivit tydligt att forskning på och om skrivundervisning på högstadiet är sparsamt förekommande. Merparten av forskning som finns tillgänglig avser yngre elever och har därmed fokus riktat mot skrivutveckling för lägre åldrar. De forskare som riktar sig mot äldre elever framhåller de effekter som långvariga läs- och skrivsvårigheter skapar hos elever som känslor av misslyckande, mindervärdeskänslor och bristande självförtroende (Hagtvet m.fl. 2016; Fouganthine, 2018; Mossige m.fl. 2009). Vi skulle utifrån ovanstående gärna se en mer praktiknära forskning om skrivundervisningens förutsättningar i en högstadiekontext. Vi kan också se behov av longitudinella studier inom ämnesområdet. Annan önskad inriktning för vidare forskning som vi tycker oss ha sett i vår studie är undersökningar som studerar lärare och speciallärares förutsättningar för samverkan och samarbete inom skolans organisation.
Slutligen ser vi ett behov av att forska kring lärares utbildning i skrivundervisning i förhållande till de krav som styrdokumenten implicerar i det praktiska arbetet med en skrivundervisning som ska omfatta alla elever.
Referenser
Ahlberg, A. (2017). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Liber.
Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent. Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson. U., Svensson. A-K. & Sventelius. E. (2018). Språklig sårbarhet i
förskola och skola: Barnet språket och pedagogiken. Studentlitteratur.
Byström, A. (2019). Den nya speciallärarutbildningen. I B. Bruce (Red.), Att vara
speciallärare: (s. 15-22). Gleerups.
Bronfenbrenner, B. (1977). Toward an experimental ecology of human development.
American Psychologist, 32(7), 513-531.https://doi.org/10.1037/0003-066X.32.7.513
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=78d1636a- dd5f-4462-aa92-fd799a205a76%40sessionmgr4006
Carlsson, N. (2011). I kamp med skriftspråket.Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter
i ett livsvärldsperspektiv. (0436-1121) [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet,
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik]. Gupea.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24959/2/gupea_2077_24959_2.pdf
Creswell, J.W. & Poth, C.N. (2018). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing
Among Five Approaches. SAGE Publications, Inc.
David, A. D. & Jansky, K. (2018). Let it roll on by: Refocusing writing instruction in times of change. A Journal of the Texas Council of Teachers of English Language Arts. 48(1). ERIC https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1262744.pdf
Dysthe, O. (2007). How a reform affects writing in higher education. Studies in Higher
Education, 32(2), 237-252. doi: 10.1080/03075070701267285
Ekegren Johansson, E. (2016). Jag vill bli bemött för den jag är – Ungdomars perspektiv på
att vara elever med läs- och skrivproblematik. (1651-9256; 229) [Licentiatuppsats,
Mälardalen Högskola, Akademin för utbildning, kommunikation och kultur].
Diva. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A915060&dswid=-3109
Ericson, B. (2016). Läs- och skrivsvårigheter i ett historiskt perspektiv. I B. Ericson (Red.),
Utredning av läs- och skrivsvårigheter: (s. 23-54). Studentlitteratur.
Fitzgerald, J. (2013). Constructing instruction for struggling writers: what and how. Annals of
Dyslexia, 63(1), 80-95. doi:10 1007/s11881-011-0063-z
https://www.jstor.org/stable/23764728?seq=1
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Specialpedagogiska
Institutionen]. Diva.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01.pdf
Franker, Q. (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig
Friedmann, D. B. & Neuman Allen, K. (2011). Systems theory. In J. R. Brandel (Ed.), Theory
& Practice in Clinical Social Work: (p. 3-20). SAGE.
https://www.researchgate.net/profile/Bruce-Friedman-
3/publication/266615989_Systems_Theory/links/543575fd0cf2643ab9866838/Systems- Theory.pdf
Gibbons, P. (2007). Stärk språket stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.
Göransson, K. & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038/889
Graham, S. (2008). Effective Writing Instruction for All Students. Written for Renaissance
Learning. https://doc.renlearn.com/KMNet/R004250923GJCF33.pdf
Graham, S. & Hall T. E. (2016). Writing and Writing Difficulties From Primary Grades to College: Introduction to the Special Issue. Learning Disability Quarterly, 39(1), 3-4. doi:10.1177/0731948715592154
Hagtvet, B. E., Frost, J. & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning. Studentlitteratur. Harris, K. R. & Graham, S. (2011). “An adjective is a word hanging down from a noun”: Learning to write and students with learning disabilities. Annals of Dyslexia, 63, 65-79. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11881-011-0057-x
Herbert, M., Kearns, D. M., Baker Hayes, J., Bazis, P. & Cooper, S. (2018). Why Children With Dyslexia Struggle With Writing and How to Help Them. Language, Speech, and
Hearing Services in Schools, 49(4), 843-863. doi:10 1044/2018_LSHSS-SYSLC-18-0024
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: Från teori till praktik. Natur & Kultur.
Ivanič, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education,
18(3), 220-245.
https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/09500780408666877?needAccess=true
Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för
utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Jordan, J. (2006). Change from Within, the Power of a Homegrown Writing Center. The
Clearing House, 80(2), ERIC
Kiuhara, S. A., Hawken, L. S. & Graham, S. (2009). Teaching Writing to High School Students: A National Survey. Journal of Educational Psychology, 101(1), 136-160. doi:10.1037/a0013097
Kirsten, N. (2020). Kompetensutveckling som styrning. Om statliga insatser för lärares
kompetensutveckling och hur de förhandlas i lärares lokala praktik.[Doktorsavhandling,
Uppsala Universitet, The Faculty of Educational Sciences 19]. Diva. https://uu.diva-
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Diva. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/fulltext01
Mason, L. H., Harris, K. R. & Grahams, S. (2011). Self-Regulated Strategy Development for Students With Writing Difficulties. Theory Into Practice, 50(1), 20-27.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00405841.2011.534922
Mendelowitz, B. & Lazar, K. (2020). “Even if it’s my story it can have your touch”: using dialogic processes as an entry point to a culturally responsive writing pedagogy. English in
Education, 54(1), 27-40. doi: 10.1080/04250494.2019.1668721
Mossige. M., Röskeland. M. & Skaathun. A. (2009). Flera vägar mot mål: Läs- och
skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Liber.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning - vad kan man lära sig av
forskningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Sandström, M., Lindqvist, G. & Klang, N. (2017). På spaning efter “superläraren” - om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering. I A. Garpelin & A. Sandberg (Red.), Barn och Unga i Samhälle och Skola: (s.178-199). Mälardalen Studies in Educational Sciences.
Scott, C. M. (2014) Learning to Write. I A.G. Kamhi & H. W. Catts (Red.) Language and
Reading Disabilities: (s. 253-278). PEARSON.
Tanner, M. & Pérez Prieto, H. (2016) Förändrade dokumentationspraktiker - förändrade stödinsatser? KAPET Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, 12(2), 21-38. Diva.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1066585/FULLTEXT01.pdf
Tomlinson, C. (1999). Mapping a Route Toward Differentiated Instruction. Educational
Leadership, 57(1), 12-16.
Wahleithner, J. (2018). Five Portraits of Teachers’ Experiences Teaching Writing:
Negotiating Knowledge, Student Need, and Policy. Teachers College Record, 120(1), 1-29. Westling Allodi, M. (2016) Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt: en
jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser. Working Paper
Serie, 3: 2016. Diva.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1040570&dswid=9982 Winzell, H. (2018) Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i
ämneslärarutbildningen och läraryrket. (1653-0101; 35) [Doktorsavhandling, Linköpings
Universitet, Institutionen för kultur och kommunikation]. Diva.
https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1265856/FULLTEXT01.pdf
Zamel, V. (1987). Recent Research on Writing Pedagogy. TESOL QUARTERLY, 21(4), 697- 715.https://www.jstor.org/stable/3586990
Öquist, O. (2018) Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia Fortbildning AB.
Styrdokument och digitala dokument:
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.
Kvalitetgranskningsrapport. Skolinspektionen
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra- anpassningar.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2020a). Sambanden mellan mattebetyg och andra ämnen.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/sambanden- mellan-mattebetyg-och-andra-amnen
Skolverket. (2020b). Läroplan för grundskolan (LGR11), samt för förskoleklassen och
fritidshemmet. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket (2020c). Sök statistik, tabell 7A.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-
vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Betyg%20%C3%A5rskurs%209&lasar=2019/20&run= 1
Skolverket (2020d). Sök statistik, tabell 1B.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-
vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Betyg%20%C3%A5rskurs%209&lasar=2019/20&run= 1
Skolverket. (2020e). Så använder du läroplanen för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan
Skolverket (2020f). Allmänna råd om betyg och betygssättning.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2018/allmanna-rad-om-betyg-och- betygssattning?id=4000
Skolverket (2020g). Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt- stod-och-atgardsprogram-i-skolan Skolverket (2020h). Språket på väg. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-svenska-svenska-som- andrasprak-grundskolan
Skolverket (2020i). Gamla prov och exempeluppgifter i grundskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-
grundskolan/forbereda-och-bestalla-prov-i-grundskolan/gamla-prov-i-grundskolan#h- Nationellaproviarskurs9
Skolverket (2020j). Genomföra och bedöma prov i grundskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-
grundskolan/genomfora-och-bedoma-prov-i-grundskolan#Provresultatetsbetydelseforbetyget Skolverket (2020k). Att möta och tolka multimodala texter.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/029- vardagssprak- amnessprak/del_06/Material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M29_Gr_06A_01_mota.docx Salamancadeklarationen 2/2006. http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Bilaga I
Intervjuguide
Inledningsvis får informanten ge en kort bakgrundsberättelse om sig själv, den egna skolan, synen på yrket och eventuellt sitt eget förhållande till skrivande. Därefter går vi in på de tematiska områdena med koppling till våra tre frågeställningar. Punktsatserna, med indrag, tjänar som möjliga följdfrågor. Syftet med frågeguidens utformning är att vi ska få in ett så komplett underlag som möjligt oavsett vem av oss som genomför intervjun.
Öppningsfrågor (Kontextrelaterade frågeställningar):
A. Hur ser du på svenskläraryrket?
• Hur många år har du utövat yrket? • Eget intresse för läsning och skrivning? • Vad gjorde att du valde att bli svensklärare?
• Hur skulle du säga att lärarutbildningen förberett dig för yrket? • Vad är det roligaste med att vara svensklärare/vad motiverar dig?
• Vad är det jobbigaste med att vara svensklärare/vad får dig att tappa motivation?
B. Beskriv ett typiskt undervisningsmoment i din skrivundervisning, t.ex. hur du undervisar dina elever i att skriva en argumenterande text/debattartikel.
Frågeställningar (Studiens huvudfrågeställningar i kursiv stil)
1. Hur beskriver lärare att de planerar, genomför och utvärderar skrivundervisning