6. Resultatredovisning och analys
7.1. Förslag till vidare forskning
Denna studies deltagargrupp bestod av fyra socialarbetare från samma enhet vilka varierade i ålder och kulturell bakgrund men ej i kön. Förslag till vidare forskning kan förslagsvis ske med en större deltagargrupp på olika enheter med varierande kön, ålder och kulturell bakgrund för att möjliggöra en bredare bild av socialarbetares erfarenheter i arbetet med ensamkommande barn. Under studiens gång uppstod det flera frågor som vi inte hade möjlighet att besvara. Ett förslag till vidare forskning skulle kunna vara hur socialarbetare kan verka för att ensamkommande barn ska få en adekvat förståelse för sin kontext som klient i det svenska välfärdssystemet och vilka förväntningar som kan ställas på barnet gällande detta. Fortsatta studier av begreppet samverkan och vilka orsaker som föreligger när samverkan är bristfällig mellan myndigheter som besitter olika kompetenser och expertis. Effekten av mångkulturell kompetens i mötet med ensamkommande barn kan även undersökas närmre. En annan fråga som kan vara betydelsefull att undersöka är hur
socialpolitik påverkar socialarbetarnas dagliga arbete, till exempel vid införandet av nya lagar, samt vilka effekter detta har på deras klienter.
Referenslista
Berger, E. (2016) Ett år sen flyktingkrisen – så ser det ut i dag. Hämtad 19 december, 2018, från SVT, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-sen-flyktingkrisen-sa-ser-det-ut-i-dag
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., uppdaterade uppl.) Malmö: Liber
Börjesson, M. & Rehn, A. (2017). BeGreppbart - Makt. Stockholm: Liber AB
Carlson, B. E., Cacciatore, J., & Klimek, B. (2012). A risk and resilience perspective on unaccompanied refugee minors. Social Work, 57(3), 259–269.
doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/sw/sws003
Christoffersen, S.A. (red.) (2017). Professionsetik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt (1 uppl.) Örebro: Läromedia
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hanberger, A., Wimelius, M. E., Ghazinour, M., Isaksson, J., & Eriksson, M. (2016). Local service-delivery networks for unaccompanied children in sweden: Evaluating their
effectiveness. Journal of Social Service Research, 42(5), 675–688. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/01488376.2016.1147516
Hopkins, P., & Hill, M. (2010). The needs and strengths of unaccompanied asylum-seeking children and young people in scotland. Child and Family Social Work, 15(4), 399–408. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2206.2010.00687.x
Lindgren, S. (2015). Michel Foucault och sanningens historia. I P, Månsson (Red), Moderna samhällsteorier: Traditioner riktningar teoretiker. (347–372). Stockholm: Norstedt
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete : Teori, reflektion och praxis (2. uppl.. ed.). Malmö: Gleerups Utbildning
Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (red.) (2006). Socialt arbete: en grundbok. (2., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Migrationsverket. (u.å.). Migrationsverket. Hämtad 19 december, 2018, från https://www.migrationsverket.se/
Migrationsverket. (2014). Inkomna ansökningar om asyl 2013. Hämtad 12 november, 2018, från Migrationsverket,
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166ddae/1485556207418/In komna%20ansökningar%20om%20asyl%202013%20-
%20Applications%20for%20asylum%20received%202013.pdf
Migrationsverket. (2016). Inkomna ansökningar om asyl 2015. Hämtad 12 november, 2018, från Migrationsverket,
https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871593f89/1485556210405/Å rsredovisning%202015.pdf
Migrationsverket. (2017). Inkomna ansökningar om asyl 2016. Hämtad 12 november, 2018, från Migrationsverket,
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214938/I nkomna%20ansökningar%20om%20asyl%202015%20-
%20Applications%20for%20asylum%20received%202015.pdf
Migrationsverket. (2018). Inkomna ansökningar om asyl 2017. Hämtad 12 november, 2018, från Migrationsverket,
https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc6146d7/1514898751102/In komna%20ansökningar%20om%20asyl%202017%20-
%20Applications%20for%20asylum%20received%202017.pdf
Miller, K., P.H.D., Irizarry, C., P.H.D., & Bowden, M., B.L.I.B.S.T. (2013). Providing culturally safe care in the best interests of unaccompanied humanitarian minors. Journal of Family Studies, 19(3), 276–284. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.5172/jfs.2013.19.3.276
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data: halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. uppl.) (s.149– 165). Malmö: Gleerup
Skau, G.M. (2007). Mellan makt och hjälp: [om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare]. (3.,[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
SFS 1949:381 Föräldrabalken. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 1990:52 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 1993:137 Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2005:716 Utlänningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
Socialstyrelsen. (2016a). Ensamkommande barn och unga: en handbok. Hämtad: 8 november 2018, från: Socialstyrelsens hemsida.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20400/2016-11-8.pdf Socialstyrelsen. (2016 b). Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn: läget januari 2016 (Dnr 10.5-29723/2015) Stockholm. Från
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/socialtjanstens-arbete-med- ensamkommande-barn-laget-januari-2016.pdf
Sundqvist, J., Ögren, K., Padyab, M., & Ghazinour, M. (2016). Collaboration patterns among swedish professionals in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: An explorative study. European Journal of Social Work, 19(6), 901–916.
doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/13691457.2015.1082981
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Unicef. (2018) Barnkonventionen. Hämtad från https://unicef.se/barnkonventionen/las- texten#full
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 19-01-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wade, J. (2011). Preparation and transition planning for unaccompanied asylum-seeking and refugee young people: A review of evidence in england. Children and Youth Services Review, 33(12), 2424–2430. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1016/j.childyouth.2011.08.027
Wright, F. (2014). Social work practice with unaccompanied asylum-seeking young people facing removal. British Journal of Social Work, 44(4), 1027.
doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/bjsw/bcs175
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej! Vi är två studenter vid namn Christopher Sletto och Hannah Grönstedt. K, som läser termin sex inom socionomprogrammet vid Örebro universitet.
Vid en litteratursökning visade det sig att få studier undersökte hur socialsekreterare arbetar med ensamkommande barn och att de flesta tidigare studier har undersökt hur
boendepersonal arbetar med ensamkommande barn. Därför ansåg vi att de är av stor vikt av att göra en professionsstudie över hur socialsekreterare arbetar med ensamkommande barn. Syftet med studien är därför att undersöka hur socialsekreterare vid socialtjänsten i er arbetskommun arbetar med ensamkommande barn och unga. Studiens frågeställningar fokuserar på socialsekreterares arbetsmetoder med ensamkommande och socialsekreterares samverkan med aktörer inom och utanför socialtjänsten. I undersökningen kommer även socialsekreterarens handlingsutrymme att undersökas samt hur socialsekreterares och klientens egna identitet (kön, ålder, kultur och etnicitet) spelar in vid socialsekreterarens arbete med ensamkommande barn och unga.
Tillvägagångssätt/studiens resultat
Vad gäller tid och plats för intervjuerna, kommer vi att ta hänsyn till dina önskemål som respondent. Dock önskar vi helst att genomföra intervjuerna vecka 47 och 49 för att studien ska kunna bli färdigskriven i tid. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter. Vidare kommer intervjuerna att spelas in för att sedan kunna transkriberas. När studien är färdigskriven kommer inspelningarna att raderas, detta då intervjuerna endast ska nyttjas till föreliggande studie. Inspelningsmaterialet kommer att förvaras i ett låst skåp, så att inga obehöriga kan få tillgång till materialet. Deltagandet i studien bygger på frivillighet och du kan när som helst avbryta din medverkan. Du som respondent är anonym i studien och intervjun kommer inte att kunna kopplas till dig. Materialet kommer att presenteras i en uppsats. Uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på internet så att allmänheten kan ta del av den. Du som respondent kan få uppsatsen skickad till dig om du så önskar.
Vi hoppas att du vill delta i vår studie. Återkom med svar till oss vad gäller din medverkan på mejl eller via telefon.
Med vänliga hälsningar
Christopher Sletto och Hannah Grönstedt Kristiansson
Vid frågor, vänligen kontakta oss.
Christopher Sletto Hannah Grönstedt Kristiansson Telefon: Telefon:
Mail: Mail:
Örebro universitet – Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Härmed samtycker jag till att delta i studien
Namn Datum
________________________________ _____________________________
Bilaga 2: Intervjuguide
Bakgrund
❏ Vad har ni för utbildning?
❏ Har ni fått en fortbildning på arbetsplatsen? ❏ Hur många år i yrket har ni?
Hur arbetar socialsekreterare med ensamkommande barn?
❏ Beskriv dina arbetsuppgifter?
❏ Kan du beskriva ett typiskt “fall/ärende” som speglar ditt arbete? ❏ Vad finns det för insatser som du kan använda dig av?
❏ Vilka, om några, organisatoriska riktlinjer måste du förhålla dig till på arbetsplatsen? ❏ Hur har din identitet som privatperson (tex. ålder eller könsidentitet) påverkat ditt
arbete?
❏ Påverkar klientens identitet (tex. ålder eller könsidentitet) arbetet?
Hur sker samverkan?
❏ Hur sker samverkan och med vilka aktörer? ❏ Finns det för brister i samverkan?
❏ Kan du ge exempel? ❏ Varför tror du att det är så?
❏ Finns det för förtjänster med samverkan? ❏ Kan du ge exempel?
❏ Varför tror du att det är då?
Avslutning
❏ Hur upplever du att du som privatperson har påverkats av ditt arbete? ❏ Finns det något du vill tillägga?