Då det nya regeringsbeslutet tillkom mitt under denna studies genomförande vore det intressant att följa upp med en liknande studie för att undersöka vad verkställandet har haft för inverkan av
digitaliseringen i skolan. Hur arbetet med förändringen genomfördes hade även varit intressant att se, exempelvis genom intervjuer med rektorer respektive lärare. Försågs lärare med tillräckliga
förutsättningar för att kompetensutveckla sig inom de nya områden de förväntas undervisa i? Har elevers digitala kompetens utvecklats?
Referensförteckning
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber. Alexanderson, K., & Davidsson, P. (2016). Eleverna och internet 2016. Hämtad från Internetstiftelsen i Sverige webbplats: https://www.iis.se/?pdf-wrapper=1&pdf-file=eleverna_och_internet_2016.pdf Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Amhag, L. (2013). Introduktion om medie-och informationskunnighet. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 18(1–2), 4-9.
Backman, J. (2010). Rapporter och uppsatser. (2:6 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2005). Introduktion till forskningsmetodik. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, U. (2013). Medie-och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom.
Carlsson, U. (2014). Medie-och informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och
yttrandefrihet. Hämtad från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.738.3067&rep=rep1&type=pdf
Carlsson, U. (2016). Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet (SOU 2016:30). Stockholm: Elanders Sverige.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2. uppl.). Malmö: Gleerups.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4:6. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder (2. uppl. s. 34–54). Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (red) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Francke, H., & Sundin, O. (2016). Källkritik och nya publiceringsformer. Hämtad från
Forsman, M. & Dalquist, U. (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige: En kartläggning av aktörer. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:742098/FULLTEXT02.pdf
Forsman, M. (2013). Del 1 : Ramverk för läroplan och kompetens. I U. Carlsson (Red.), Medie- och
informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom.
Forsman, M. (2014). MIK it - Nordiskt ljus på ett Unesco-dokument. I U Carrsson (Red.), Medie-och
informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet (s. 107-116). Göteborg:
Nordicom.
Förordning om ändring i högskoleförordningen (SFS 2007:129). Hämtad från
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20070129.pdf
Gokhe, M. (2011). Information and Communication Technology. Hämtad 2017-06-12, från
http://www.tscermumbai.in/resources%20_paper_%204/IV.1_information_and_communication_techn ology.pdf
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups. Holme, I. M., Solvang, B. K., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kotter, J. P. (1996). Leading change. Harvard Business Press.
Liljenberg, M. (2015). Distributing leadership to establish developing and learning school
organisations in the Swedish context. Educational Management Administration & Leadership, 43(1), 152-170. doi: 10.1177/1741143213513187
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling - Varför - Vad - Hur?. (2:5, uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Magnusson. E. (2017, 16 januari). De ska bli lika digitala som sina elever. Sydsvenskan. Hämtad 2017-02-08 från http://www.sydsvenskan.se/2017-01-16/de-ska-bli-lika-digitala-som-sina-elever May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. (2:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2017a). IT. Hämtad 2017-06-12, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it
Nationalencyklopedin. (2017b). datorstödd undervisning. Hämtad 2017-06-12, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/datorstödd-undervisning
OECD. (2015). Students, Computers and Learning: Making the Connection. (ISBN 978-92-64-23954- 8). Hämtad från http://www.oecd-
ilibrary.org/docserver/download/9815021e.pdf?expires=1491998803&id=id&accname=guest&checks um=20B61C2D033513DF57EF5F7B41D4A225
Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad 2017-05-1 från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och- kursplaner/
Rouse, M. (2017). Definition. ICT (information and communications technology, or technologies). Hämtad 2017-06-12, från http://searchcio.techtarget.com/definition/ICT-information-and-
communications-technology-or-technologies
Samuelsson, U. (2014). Digital (o) jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital (Doctoral dissertation, School of Education and Communication, Jönköping). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011. Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2014). Kvalitetsarbete i praktiken. Hämtad 2017-06-12, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken
Skolverket. (2016b). Förstelärarens roll. Hämtad 2017-04-28 från
https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/skolledare/forstelararens-roll-1.257719
Skolverket. (2017). Källkritik. Hämtad 2017-04-12 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik
Statens Medieråd. (2016). Utveckla MIK-arbetet på skolan. Hämtad 2017-06-12 från
https://statensmedierad.se/download/18.544d41091535a4debe9db248/1458726565920/Utveckla-MIK- arbetet-pa-skolan-2.pdf
Sundin, O., & H. Francke (2009). In Search of Credibility: Pupils’ Information Practices in Learning Environments. Information Research 14 (4). Hämtad från http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ869359.pdf
Sundin, O. (2012). Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden. Ingår i U. Carlsson &
J. Johannisson (red.) Läsarnas marknad, marknadens läsare: En forskningsantologi. Stockholm: Fritze (Statens Offentliga utredningar (SOU), 2012: 10. s. 141–154. Hämtad från
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3342395/3632851.pdf
Svenning, C. (2003). Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och
nya metoder i informationssamhället. Källkritik på internet. (5. uppl.). Eslöv: Lorentz Förlag.
Swedsoft. (2017). Skolans digitalisering: Från IT-strategi till verksamhetsförändring?. Hämtad 2017- 05-07 från http://swedsoft.se/event/it-strategi-till-verksamhetsforandring-malmo/
Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (Dir. 2015:18). Hämtad från
http://www.regeringen.se/49bba7/contentassets/2e47be28d804423ba084fc4a7ae2e0c6/tillaggsdirektiv -till-digitaliseringskommissionen-dir.-201518
Torskildsen Gyllander, L., Nilsson, C., & Norrby, M. (2016) Att leda som man lär. K. Rönnerman, A. Olin, E. Moksnes Furu, A-C. Wennergren (Red.), Fångad av praktiken: skol-utveckling genom
partnerskap - En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning (s. 157-182). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46268/2/gupea_2077_46268_2.pdf
TT. (2016, 31 augusti). Författare: Vi måste bli mer vakna. Sydsvenskan. Hämtad 2017-02-08 från http://www.sydsvenskan.se/2016-08-31/forfattare-vi-maste-bli-mer-vakna
UNESCO. (2013). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen [Broschyr]. Hämtad från http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-
informationskunnighet-i-skolan-och-l%C3%A4rarutbildningen.pdf
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (ISBN: 91-7307-008-4). Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wennergren, A-C., Jonsson Hyttfors, H., & Josefsson, D. (2016). Elevers röster som drivkraft för utveckling och lärande gemenskaper. I K. Rönnerman, A. Olin, E. Moksnes Furu, A-C. Wennergren (Red.), Fångad av praktiken: skol-utveckling genom partnerskap - En rapport från det nordiska
nätverket i aktionsforskning (s. 135–156). Hämtad från