Nedan följer det empiriska materialet inhämtat från Lisbeth Amhag, universitetslektor och fil.dr. i pedagogik och nätbaserat lärande vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
4.2.1
Lärarutbildningen
uttrycker att ”Det [kurser inom media] finns. Men det är frivillig basis, det ingår ju inte i själva utbildningen som ett obligatorium.” (L. Amhag, personlig kommunikation, 28 februari 2017). L. Amhag tycker absolut att MIK bör ingå i lärarutbildningar, men att det hittills inte skett i praktiken. Malmö högskola erbjuder valfria kurser med media i fokus, men i nuläget är det just de intresserade som väljer att utbilda sig inom området och det är inget som ingår i samtliga lärarstudenters
utbildning. Det behövs en strategi för att väva in ämnet i lärarutbildningen men L. Amhag påpekar att det är utmanande att fördela ut högskolepoäng på olika kurser. Hon anser att lärarstudenter i nuläget generellt sett inte besitter tillräcklig kompetens inom MIK, dock beror detta i sin tur på hur deras lärare väljer att lägga upp undervisningen.
2011 genomgick lärarutbildningen en uppdatering där bland annat L. Amhag (personlig
kommunikation, 28 februari 2017) förespråkade att det skulle införas lärandemål inom media och dess användning i den obligatoriska utbildningen, dock var det inget som infördes. Det är många ämnen som behöver ligga i fokus, vilket försvårar arbetet med att uppmärksamma att medier spelar en viktig roll i dagens informationssamhälle.
Då kan de [elever] ju surfa och sms:a och de kan ju med Instagram och Facebook och allt vad de använder. Det klarar dem ju. Men att vara kunnig i, det är en helt annan sak. Det är mycket större. Än att bara använda sociala medier, för det ser ni ju, varenda en håller ju på på något vis. Det gör vi själva med. Men det räcker ju absolut inte.
L. Amhag, personlig kommunikation, 28 februari 2017
L. Amhag (personlig kommunikation, 28 februari 2017) menar att det krävs kontinuerlig undervisning för att någon form av kunnighet ska ha möjlighet att utvecklas. Hon anser att MIK bör plockas upp i lärarutbildningen för att det i sin tur ska kunna genomsyra ungdomars utbildning. Då de använder medier i hög utsträckning krävs det att de utvecklar en förståelse för det, att använda är inte detsamma som att vara kunnig.
4.2.2
Utveckling styrs av intresse
Det går sakta det som händer, och vad är bromsklossarna? För mig ser jag för mycket frivillighet, det är för lite styrning i skolan, alltså i läroplaner och här, det följer hela vägen. Och då händer de inget, då är det på intresse.
L. Amhag, personlig kommunikation, 28 februari 2017
L. Amhag (personlig kommunikation, 28 februari 2017) tror att arbetet med MIK hade gått snabbare ifall medier hade fått en obligatorisk plats i läroplaner. Frivillighet är bra, men det kan även bli
hämmande för utvecklingen. Sker det inga faktiska direktiv uppifrån resulterar det i att undervisningen grundas i intresse. Hon är av uppfattningen att grundutbildning för unga idag i hög grad styrs mycket av lärarens intressen. Har de ett intresse för digitala verktyg och mediers roll är sannolikheten att de lär ut om det större, och att detta är helt avgörande för hur undervisningen utformas. L. Amhag tror att då UNESCOs ramverk är väldigt omfattande, kan vara anledning till att den inte anammats i praktiken. Hon ser kompetensutveckling som grundläggande för lärare i det föränderliga samhället som finns idag. Att digital kompetens skulle vara kopplat till ålder avfärdar hon och ser snarare att det styrs av intresse.
4.3
Workshop om skolans digitalisering
Det inhämtade materialet från de gruppdiskussioner som ägde rum under workshopdagen behandlar förslag på hur kompetensutveckling och verksamhetsförändring i skolan kan gå till. Detta presenteras under rubrikerna 4.3.1 Resultat från Grupp 1 respektive 4.3.2 Resultat från Grupp 2.
Resultatet från gruppdiskussionerna har sammanfattats utifrån deltagarnas diskussioner kring de fem frågor som presenteras nedan:
1. Vad kan jag/min organisation göra?
2. Vad kan jag/min organisation sprida till fler lärare/skolor? 3. Hur ser effektiv kompetensutveckling ut?
4. Vilka förslag skulle du vilja se (och från vem) och vad skulle de uppnå (effektlogik)? 5. Vilka behov löser vi bäst tillsammans för att uppnå en smartare och mer effektiv
4.3.1
Resultat från Grupp 1
Grupp 1 (personlig kommunikation, 15 mars 2017) utgick ifrån införandet och genomförandet av programmering i skolan i sin diskussion. Ett återkommande förslag i diskussionerna som fördes var att det hade varit fördelaktigt ifall det fanns bättre förutsättningar för samarbete lärare emellan, att
uppmuntra till kollegialt lärande. Det togs upp förslag om att upprätta ett nätverk där lärare kan inspireras av varandras undervisning och få både tips och hjälp kring deras tillvägagångssätt för utbildning. Fördelen här skulle vara att lärare skulle få möjligheten att kontinuerligt fortbilda sig genom att samarbeta med varandra. De diskuterade även att lärares kompetensnivå inom digitalisering kan vara väldigt olika varav en individbaserad kompetensutveckling hade varit att föredra. En annan aspekt som togs upp med fokus på elevernas lärande var att kontakten med det verkliga arbetslivet bör vara större. Genom att arbeta med verkliga projekt menar de att elever kan motiveras till lärande. Ännu ett förslag var att upprätta tävlingar inom exempelvis programmering för att bidra till ytterligare motivation att engagera sig i ämnet. Grupp 1 diskuterade även rektorns roll i detta arbete och menade på att ett aktivt ledarskap hade varit centralt för arbetet. De tog även upp problematiken angående tillgängliga resurser, det finns behov av utrustning och kompetensbrist vilket kommer kräva resurser för att arbetet ska röra sig framåt.
Då exempelvis programmering inte ingår i lärarutbildningen blir det än mer problematiskt för lärare att i sin tur bedriva undervisning i ämnet, och utan medel kommer det bli en tidskrävande process.
Kompetensutvecklingen grundar sig i intresse vilket inte är tillräckligt. Genom gemensamt arbete uppnås målet snabbare och det måste erbjudas lättillgängligt material som lärare har möjlighet att använda sig av. (Grupp 1, personlig kommunikation, 15 mars 2017)
4.3.2
Resultat från Grupp 2
Diskussionerna i Grupp 2 (personlig kommunikation, 15 mars 2017) fokuserade på hur
kompetensutveckling kan gå till i praktiken. För utveckling hos både elever och lärare behövs det projekt som utbildar lärare, vilka i sin tur kan förmedla sina kunskaper vidare till eleverna. Det diskuterades att elevernas digitalisering kommer av sig självt genom deras nyfikenhet, och genom en 1–1 lösning kan elevernas digitala kompetens utvecklas, dock är utbudet av teknisk utrustning utmanande. Kompetensutveckling kan även ske genom att utnyttja andra aktörer i näringslivet inom det digitala området, programmering och MIK. Andra aktörer kan vara behjälpliga genom att utveckla tjänster vilka skulle motverka fusk, dock uppmärksammas det att möjligheter för att det tekniska ska göras tillgänglig för skolan inte är utmaningen, utan att utmaningen grundar sig i det finansiella. Flera påpekar att ett nationellt forum för kollegialt lärande är det som krävs för en effektiv kompetensutveckling, likväl som att digitaliseringen måste bli ämnesövergripande. Dela-kulturen
skolor emellan behöver även förstärkas, den hämmas idag ofta med grund i konkurrens om elever. Inspiration kan hämtas från våra grannländer, exempelvis Danmark, som har infört science reach där de behandlar ett visst tema en vecka om året i skolan. Ett digitaliseringslyft skulle kunna vara aktuellt, likt läs- och mattelyftet. (Grupp 2, personlig kommunikation, 15 mars 2017)
I diskussionerna med Grupp 2 (personlig kommunikation, 15 mars 2017) underströks det att rektorerna även de måste följa med i digitaliseringen och inte endast förlita sig på att lärare gör det. Samtidigt bör de uppmuntra till kompetensutveckling och få med sig hela lärarlaget på konferenser och liknande, utan tvång. För lärare finns det dock inte tid eller utrymme för att åka iväg på konferenser, detta är förutsättningar som måste ges för att det ska kunna ske någon form av
kompetensutveckling. Det underströks även att lärande ofta sker bäst i grupp och flera upplever det som meningslöst att endast en ur lärarlagen åker på en konferens, samt att inte endast de som är intresserade ska åka.
En effektivisering som hade underlättat arbetet för lärarna hade exempelvis kunna vara ett och samma inlägg till flera olika lärarplattformer eller ske genom ett system som gör det enkelt att flytta över information från en läroplattform till en annan. Att föredra är att alla lärare i Sverige hade en och samma läroplattform att arbeta ifrån, dock påpekas det att smak och tycken är olika och en plattform som ska fungera bra för samtliga är utmanande. (Grupp 2, personlig kommunikation, 15 mars 2017)