Förslag till vidare forskning

Under arbetet med denna undersökning har flera tankar väckt mitt intresse. En vinkel som skulle vara intressant att undersöka vidare är hur och i vilken grad de olika uppfattningar som presenterats här hör samman med specifika branscher och yrkesprogram. Flera av lärarna tar upp den egna branschens bredd som en fördel och en tillgång när det handlar om att eleverna så småningom ska ha en anställning. De menar att yrket innehåller så många olika delar att det finns en plats för alla i den egna branschen. En annan tillgång inom en bransch som lyfts fram är dess storlek. En förhållandevis liten och specialiserad bransch anses då innebära en fördel för utbildade ungdomar eftersom nätverket är litet och lättillgängligt. Läraren som har sin yrkesbakgrund inom vården lyfte fram fördelarna i sin bransch med att tala om värdegrund och en vana vid att arbeta med alla sorters människor, och menade att detta underlättar för

40 elever med behov av anpassade arbetsplatser och arbetsuppgifter. Stämmer dessa

uppfattningar och på vilket sätt kan det gynna eleverna redan under utbildningen? Ett annat möjligt ämne för vidare undersökning kan vara frågan om överlämningar från grundskolan till gymnasiet. Lärarna i denna undersökning uttryckte höga förväntningar på överlämningarna samtidigt som det var tydligt att dessa förväntningar endast i undantagsfall uppfylldes. Grundskola och gymnasium är två olika skolformer. Den ena är obligatorisk och samtliga elever läser samma ämnen och förväntas i någon mån nå samma mål. Den andra är frivillig och eleverna har i de flesta fall valt en inriktning de har intresse för. På vilket sätt påverkar detta överlämningarna från grundskola till gymnasium?

Detta lyfter vidare frågor kring vinsterna med överlämning utan efterföljande samarbete. Om skolan får information som inte känns igen och som därför inte tas till vara kan det

ifrågasättas om syftet med informationsöverlämning uppfylls.

Ytterligare en fråga som kan vara aktuell för vidare forskning är hur elever med AST stöttas i att utveckla sin sociala kompetens för att fungera på arbetsmarknaden i framtiden. Som framgått av denna undersökning förekommer den typen av träning i mycket liten grad. Skulle den typen av träning kunna införlivas i undervisningen? Hur skulle den i så fall kunna se ut? Vilket resultat kan sådan träning få?

41

Referenser

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber AB.

Allwood, C., & Erikson, M. (2012). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra

beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Autism & Aspergerförbundet. (den 08 01 2018). Hämtat från http://www.autism.se/

Autismforum. (u.d.). Hämtat från Autismforum: http://habilitering.se/autismforum-0 den 10 04

2018

Baric, V. B., Hemmingsson, H., Hellberg, K., & Kjellberg, A. (2017). The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Journal of Autism and Developmental Disorders, 47, ss. 667-679. doi:https://dx.doi.org/10.1007%2Fs10803-016-2986-z

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3, 77-101. doi:http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Burke, R., Andersen, M., Bowen, S., Howard, M., & Allen, K. (2010). Evaluation of two instruction methods to increase employment options for young adults with autism spectrum disorders. Research in Development Disabilities, 1223-1233.

Carlbaum, S. (2016). Gymnasieskolan i anställningsbarhetens tjänst. i G. Sparrhoff, & A. Fejes, Anställningsbarhet - Perspektiv från utbildning och arbetsliv (ss. 59-75). Lund: Studentlitteratur AB.

Cassimos, D. C., Polychronopoulou, S. A., Tripsianis, G. I., & Syriopoulou-Delli, C. K. (2013). Views and attitudes of teachers on the educational integration of students with autism spectrum disorders. Developmental Neurorehabilitation, 18, ss. 241-251. Cheak-Zamora, N. C., Teti, M., & First, J. (2015). "Transitions are Scary for our Kids, and

They´re Scary for us": Family Member and Youth Perspectives on the Challenges of Transitioning to Adulthood with Autism. Journal of Applied Research in Inellectual

Disabilities, 28, ss. 548-560.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. i A. Fejes, & R. Thornberg,

Handbok i kvalitatov analys (ss. 162-175). Stockholm: Liber AB.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Diskrimineringslag 2008:567. (u.d.).

Dotto-Fojut, K., Reeve, K., Townsend, D., & Progar, P. (2010). Teaching adolescents with autism to describe a problem and request assistance during simulated vocational tasks.

Research in Autism Spectrum Disorders, 826-833.

Ekbladh, E., & Lidström, H. (2017). Arbetsplatsförlagt lärande - behov av anpassningar och

stöd för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram före och efter individuellt anpassad insats. Linköping: Avdelningen för arbetsterapi, Institutionen för samhälls-

42 Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök

att formulera en egen position. Pedagogisk Forskning i Sverige, 1, ss. 45-48. Kutscher, M. L. (2014). Barn med överlappande diagnoser. Adhd, inlärningssvårigheter,

autism, asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S., & Brinkman, S. (2011). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International

Journal of Research & Method in Education, 1, ss. 25-38.

Liman, L. (2017). Konsten att fejka arabiska. Albert Bonniers Förlag.

Nilholm, C. (2014). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB. Osborne, L., & Reed, P. (2011). School factors associated with mainstream progress in

secondary education för included pupils with Autism Spectrum Disorders. Research in

Autism Spectrum Disorders, 1253-1263.

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - motiveringar, genomförande och konsekvenser. Göteborg. Hämtat från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/13581/1/gupea_2077_13581_1.pdf den 19 05 2018

Riksförbundet Attention. (den 08 01 2018). Hämtat från http://attention.se/

Riksförbundet Attention. (den 19 05 2018). Hämtat från ”Fortfarande svår skolgång för många

elever med NPF” - en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen: http://attention- riks.se/wp-content/uploads/2016/01/Rapport-Skolenkat-2015.pdf

Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (2006). Hämtat från http://www.unesco.se/wp- content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf den 19 05 2018

SCB. (u.d.). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2015. Skollag 2010:18. (u.d.). SFS 2010:800. Utbildningsdepartementet. Hämtat från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 den 19 05 2018

SOU2008:27. (2008). Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Fritzes. Sparrhoff, G., & Fejes, A. (2016). Anställningsbarhet - Perspektiv från utbildning och

arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (u.d.). Hämtat från Värderingsverktyg för tillgänglig

utbildning: https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-

inkludering/tillganglighet/varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/ den 04 06 2018

43

spsm.se. (den 17 05 2018). Hämtat från Specialpedagogiska Skolmyndigheten:

https://www.spsm.se/stodmaterial-forskola/start---stodmaterial- forskola/introduktion/ordlista/ den 17 05 2018

Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed. Stockholm. Hämtat från https://publikationer.vr.se/produkt/god-

forskningssed/?_ga=2.188313322.338357162.1507395079-2002917011.1507395079 Vogeley, K., Kirchner, J., Gawronski, A., Tebartz van Elst, L., & Dziobek, I. (2013). Toward

the development of a supported employment program for individuals with high- functioning autism in Germany. European Archives of Psychiatry & Clinical

Neuroscience, 263, ss. 197-203.

Yakubova, G., & Taber-Doughty, T. (2017). Improving Problem-Solving Performance of Students With Autism Spectrum Disorders. Focus on Autism and Other

44

Bilagor