Förslag på vidare forskning

Ifall en liknande studie görs igen bör jämförelsen baseras på två eller flera byggnader som är lika gamla, så förutsättningarna blir så lika som möjlig. En kvantitativ studie kan göras för att testa om vår teori kan generaliseras. En annan variant är att undersöka och jämföra varför felanmälningarna faktiskt förekommer. En analys av “life cycle costs” för driften i sin helhet kan även vara intressant. Det kan vara intressant att göra en fallstudie där man räknar på tillgänglighetstal.

46

Referenslista

Baum, A. (2017). Proptech 3.0: Framtiden inom fastigheter. Hämtad 2020-04-27 från https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/rapporter/stockholms-rapporter/proptech-

3_fastighetsagarna_overssattning.pdf

Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning (5 uppl.). Danmark: Specialtrykkeriet A/S.

Boverket. 2020. Bygg- och fastighetssektorns energianvändning uppdelat på förnybar energi,

fossil energi och kärnkraft. Hämtad 2020-03-19 från

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer--- aktuell-status/energianvandning/

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (3. ed.). Stockholm: Liber.

Buntz, B. (2020, 28 Januari). Smart Building Technology Takes Hold in Hospitality. Iot world

Today. Hämtad 2020-04-30 från https://www.iotworldtoday.com/2020/01/28/smart-building- technology-takes-hold-in-hospitality/

Cohen, T. (2020, 5 Februari). Intel lures tech talent in Israel by investing in smart buildings.

Venturebeat. Hämtad 2020-03-13 från

https://venturebeat.com/2020/02/05/intel-lures-israeli-tech-talent-by-investing-in-smart-buildings

Creswell, J.W., Plano Clark, V.L. (2007). Designing and conducting mixed methods research. Thousand Oaks, Calif: SAGE Publications.

Fastighetsägarna. (2018). Vad handlar proptech om egentligen. Hämtad 2020-04-29 från https://www.fastighetsagarna.se/aktuellt/nyheter/2018/stockholm/vad-handlar-proptech-om/ Förvaltarforum (2019). Digitalisering - Aff, CoClass, BIM, BIP, Hjälp. Hämtad 2020-04-29 från https://forvaltarforum.se/2019/06/14/digitalisering-aff-coclass-bim-bip-hjalp/

47 NCC. (2020). Turning Torso. Hämtad 2020-03-19 från https://www.ncc.se/vara-projekt/turning- torso/

NE (2020). Finansiell teknologi. Hämtad 2020-04-30 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/finansiell-teknologi NE (2020). Sakernas internet. Hämtad 2020-04-30 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sakernas-internet NE (2020).Tillgänglighet . Hämtad 2020-05-21 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tillgänglighet-(2)

Onag, G. (2020). Mitsubishi Electric takes smart buildings to new level. Future iot. https://futureiot.tech/mitsubishi-electric-takes-smart-buildings-to-new-level/

Omar, O. (n.d.). Intelligent building, definitions, factors and evaluation criteria of selection.

Alexandria Engineering Journal, 57(4), 2903–2910. https://doi.org/10.1016/j.aej.2018.07.004

Patrick O'Connor & Andre Kleyner (2012). Practical reliability engineering, fifth edition. Prasad Patra, A. (2009). Maintenance Decision Support Models for Railway Infrastructure using

RAMS & LCC Analyses. (Doktorsavhandling, Luleå University of Technology Division of

Operation and Maintenance Engineering, Luleå). Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:999382/FULLTEXT01.pdf

Ribeiro, P. J. G., & Pena Jardim Gonçalves, L. A. (2019). Urban resilience: A conceptual framework. Sustainable Cities & Society, 50, N.PAG.

Rosen, R. (2020, 30 Januari). Universitetets IT-system nere i flera dagar. Aftonbladet. Hämtad 2020-03-19 från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jd77yw/universitetets-it-system-nere-i- flera-dagar

Saraswat, S. & Yadava, G.S. (2008). An overview on reliability, availability, maintainability and supportability (RAMS) engineering. International Journal of Quality & Reliability Management. Vol. 25 (No. 3), pp. 330-344. DOI 10.1108/02656710810854313

48 Senab. (2020). Lunds kommun - Kristallen. Hämtad 2020-03-19 från

https://senab.com/referenser/lunds-kommunhus-kristallen/

So, A. T. P., & Chan, W. L. (1995). Intelligent Building Systems, Dordrecht: Kluwer academic publishers

So, A. T. P., Wong, A. C. W., & Wong, K. (1999). A new definition of intelligent buildings for Asia. Facilities, 17(12/13), 485.

Svensk byggtjänst (2012). Teknik och gränsdragningslista 11. AB Svensk Byggtjänst: Stockholm.

Svensk Standard Institut (2017). Underhåll - Underhållsterminologi. Hämtad 2020-03-27 från https://www.sis.se/api/document/preview/80009894/

Szasz, C., & Husi, G. (2014). The intelligent building definition: a central-european approach.

2014 IEEE/SICE International Symposium on System Integration, System Integration (SII), 2014 IEEE/SICE International Symposium On, 216–221. https://doi.org/10.1109/SII.2014.7028040

Trafikverket. (2015). Mått för tillgänglighet i järnvägen. Hämtad 2020-03-28 från http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Pages/PublikationVisa.aspx?PublikationId=268 7

UNEP. (2018). Global status report. United Nations Environment Programme.

https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/27140/Global_Status_2018.pdf?sequenc e=1&isAllowed=y

Walliyamethee, N., & Hongesombut, K. (2019). Maintenance Scheduling of Distribution

Reclosers Using RCM Techniques. 2019 IEEE PES Asia-Pacific Power and Energy Engineering

Conference (APPEEC), PES Asia-Pacific Power and Energy Engineering Conference (APPEEC), 2019 IEEE, 1–5.

49 Wang, Shengwei. (2010). Intelligent Buildings and Building Automation. New York: Spon Press.

Wigginton, Michael & Harris, Jude. (2002). Intelligent Skins, Oxford: Butterworth- Heinemann.

50

Bilaga 1. Intervjufrågor till Fastighetsförvaltare

Byggnad

1.

Vad är unikt och särskiljande med din byggnad?

2.

På vilket sätt är du nöjd med byggnaden och dess funktioner?

1.

Ifall du inte är nöjd, varför är du inte det, samt hur åtgärdas det

3.

Är din byggnad användarvänlig? Vad är det som i så fall gör den användarvänlig?

1.

Hur ser erat NKI ut?

Driftsäkerhet

4.

Hur driftsäker är din byggnad?

5.

Vilka är de vanligaste felen eller problemen skulle du säga, i din byggnad?

1.

Vilka byggnadsdelar är det oftast fel på?

6.

Hur frekvent förekommande är olika fel i den här byggnaden jämfört med andra i ditt bestånd?

7.

Vilken installation eller byggdel ger störst negativa effekter vid funktionsfel?

8.

Har ni några rutiner för att upptäcka, analysera och åtgärda fel som är särskilt frekvent förekommande?

1.

Hur ser de rutinerna i så fall ut?

Miljö

9.

Hur miljövänlig skulle du säga att din byggnad är?

1.

Vad är det som gör att den är eller inte är miljövänlig/hållbar?

2.

Har ni någon miljöcertifiering, t.ex. Leed, Breeam etc.

3.

Är byggnaden energieffektiv?

10.

Hur anser du miljön påverkar ekonomin i byggnaden

1.

Arbetsmiljön

2.

Innemiljön

3.

Byggnadens miljömässiga attribut

51 Ekonomi

11.

Vilken budget- och resultatpost är störst?

12.

Hur stor del av budgeten för byggnaden avser PLU respektive akut underhåll?

13.

Uppfattar du din byggnad som en framgång ekonomiskt?

Bilaga 2. Intervjufrågor till Drifttekniker

In document Smarta byggnader - Hur smarta är de? (Page 46-52)