Förslag till vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning är att studera hur IT-företags hållbarhetsrapporter har förändrats över tid, då denna studie endast undersökte hållbarhetsrapporter från år 2019. Lagkravet infördes i slutet av 2016 vilket inte var för så länge sedan och därför hade det varit intressant att om några år studera förändringen som har skett och vilka olika faktorer som har påverkat innehållet och presentationen av hållbarhetsrapporterna. Då denna studie enbart fokuserade på fem IT-företag så är ett annat förslag till vidare forskning att inkludera fler företag. Exempelvis skulle det gå att genomföra en regressionsanalys av de 40 IT-företagen inom konsultbranschens hållbarhetsrapporter som deltar i Färdplan för Fossilfritt Sverige. Man skulle då kunna se om det går att finna något samband i deras hållbarhetsrapporter och mer generaliserbara slutsatser skulle kunna dras. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att studera IT-företags hållbarhetsrapporter med hjälp av legitimitetsteori som utgångspunkt då hållbarhet har blivit väldigt viktigt i samhället och utgör en viktig faktor för att företag ska uppnå legitimitet. Slutligen är ett förslag till vidare forskning att studera om det är lönsamt för små IT-företag att börja hållbarhetsredovisa, trots de extra kostnader som uppkommer vid hållbarhetsrapportering, då det har blivit så aktuellt med hållbarhet.

REFERENSLISTA

Aerts, W., Cormier, D. & Magnan, M. (2006). Intra-industry imitation in corporate environmental reporting: An international perspective. Journal of Accounting and Public

Policy, 25(3), 299-331. doi: 10.1016/j.jaccpubpol.2006.03.004

Andrews, A-L. & Granath, B. (2016). Omställning till hållbar värld brådskar. FN-fakta,

Hållbar utveckling, nr 2/12. Hämtad: 2020-04-03, från https://fn.se/wp- content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf

B3. (2019). B3 Årsredovisning 2019. Hämtad: 2020-04-27, från

https://mb.cision.com/Main/13779/3080854/1223950.pdf

Bjur, A. (2019). Vad är hållbar IT?. Hämtad: 2020-04-03, från

https://www.nyteknik.se/sponsrad/vad-ar-hallbar-it-6959285

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber Bushman, R. M., Piotroski, J. D. & Smith, A. J. (2004). What determines corporate transparency?. Journal of Accounting Research, 42(2), 207–252. doi.org/10.1111/j.1475- 679X.2004.00136.x

CGI. (2019). Sustainability Report 2019. Hämtad: 2020-04-22, från

https://www.cgi.se/sites/default/files/2020-04/cgi_sverige_ab_csr_report_f2019_eng_0.pdf

Dando, N. & Swift, T. (2003). Transparency and assurance: Minding the credibility gap.

Journal of Business Ethics, 44, 195–200. doi: 10.1023/A:1023351816790

DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147- 160. doi: 10.2307/2095101

Donaldson, T. & Preston, L. (1995). The Stakeholders Theory of the Corporation: Concepts, Evidence and Implications. Academy of Management Review, 20(1), 65–91.

Europeiska kommissionen. (2001). Grönbok - Främjande av en europeisk ram för företagens

sociala ansvar. Tillgänglig: https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/ALL/?uri=CELEX:52001DC0366

Fernandez-Feijoo, B., Romeo, S. & Ruiz, S. (2014). Effect of Stakeholders’ Pressure on Transparency of Sustainability Reports within the GRI Framework. J Bus Ethics, 122, 53–63. doi: 10.1007/s10551-013-1748-5

Frostenson, M. (2015). Redovisningsteori. Malmö: Studentlitteratur AB

Frostenson, M. & Helin, S. (2018). Hållbarhetsredovisning: Grunder, praktik och funktion. 3:e uppl. Malmö: Liber AB

GRI. (u.å.). About GRI. Hämtad 2020-04-21, från

https://www.globalreporting.org/Information/about-gri/Pages/default.aspx

Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner

Production, 59(1), 5-21. doi: 10.1016/j.jclepro.2013.07.005

Hahn, R. & Lülfs, R. (2014). Legitimizing Negative Aspects in GRI-Oriented Sustainability Reporting: A Qualitative Analysis of Corporate Disclosure Strategies. Journal of Business

Ethics, 123(3), 401-420. doi: 10.1007/s10551-013-1801-4

Hedberg, C. J. & Von Malmborg, F. (2003). The Global Reporting Initiative and corporate sustainability reporting in Swedish companies. Corporate Social Responsibility and

Environmental Management, 10(3), 153-164. doi: 10.1002/csr.38

Herold, M. D. (2018). Demystifying the link between institutional theory and stakeholder theory in sustainability reporting. Economics, Management and Sustainability, 3(2), 6-19. doi: 10.14254/jems.2018.3-2.1

ISO. (u.å.). Popular standards. Hämtad: 2020-04-23, från https://www.iso.org/popular- standards.html

Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar?. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Knowit. (2014). Årsredovisning 2014. Hämtad: 2020-04-15, från

https://www.knowit.se/globalassets/om-knowit2/finansrapporter/ar-och- delarsrapporter_svenska/2014/low_knowit_arsredovisning_2014.pdf

Knowit. (2019). Årsredovisning 2019. Hämtad: 2020-04-15, från

https://www.knowit.se/globalassets/om-knowit2/finansrapporter/ar-och- delarsrapporter_svenska/2019/arsredovisning-2019-knowit.pdf

Kolk, A., Levy, D. & Pinkse, J. (2008). Corporate responses in an emerging climate regime: the institutionalization and commensuration of sustainability disclosure. European Accounting

KPMG. (2019). KPMG:s undersökning om hållbarhetsrapportering 2019. Hämtad: 2020-04- 04, från https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2019/KPMGs-undersokning- om-hallbarhetsrapportering2019.pdf

Lozano, R. & Huisingh, D. (2011). Inter-linking issues and dimensions in sustainability reporting. Journal of Cleaner Production, 19(2), 99–107. doi:10.1016/j.jclepro.2010.01.004 Maas, K., Schaltegger, S. & Crutzen, N. (2016). Integrating corporate sustainability

assessment, management accounting, control, and reporting. Journal of Cleaner Production,

136, 237–248. doi: 10.1016/j.jclepro.2016.05.008

Myšková, R. & Hájek, P. (2018). Sustainability and Corporate Social Responsibility in the

text of annual reports - The case of the IT services industry. Sustainability, 10(11), 4119. doi: 10.3390/su10114119

Naturskyddsföreningen. (u.å.a). Den globala uppvärmningens konsekvenser. Hämtad: 2020- 04-06, från https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/konsekvenser-global- uppvarmning

Naturskyddsföreningen. (u.å.b). Skogsbränder och klimatförändringar - hur hänger de ihop?. Hämtad: 2020-04-06, från https://www.naturskyddsforeningen.se/skogsbrander

Olson, E. (2008). Creating an enterprise-level “green” strategy. Journal of Business Strategy,

29(2), 22-30. doi: 10.1108/02756660810858125

Olsson, C. (2019, 22 maj). Ica börjar med digitala kvitton - för miljön. Aftonbladet. Hämtad: 2020-04-26, från

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/b5q9m5/ica-borjar-med-digitala-kvitton--for- miljon

Prevas. (2019). Årsredovisning 2019. Hämtad: 2020-04-14, från

https://www.prevas.se/download/18.72923c4b17063f8622372c/1587461329778/Prevas%20år s%20och%20hållbarhetsredovisning%202019_se-final.pdf

Prop. 2015/16:193. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/06/prop.-201516193/

Roca, L. & Searcy, C. (2012). An analysis of indicators disclosed in corporate sustainability reports. Journal of Cleaner Production, 20(1), ss. 103–118. doi:

Sarkis, J., Gonzalez-Torre, P. & Adenso-Diaz, B. (2010). Stakeholder pressure and the adoption of environmental practices: The mediating effect of training. Journal of Operations

Management, 28(2), 163-176. doi: 10.1016/j.jom.2009.10.001

Schaltegger, S. & Csutora, M. (2012). Carbon accounting for sustainability and management. Status quo and challenges. Journal of Cleaner Production, 36, 1-16. doi:

10.1016/j.jclepro.2012.06.024

Searcy, S. & Buslovich, R. (2014). Corporate Perspectives on the Development and Use of Sustainability Reports. Journal of Business Ethics, 121, 149-169. doi: 10.1007/s10551-013- 1701-7

SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2016:947. Lag om ändring i årsredovisningslagen 1995:1554. Stockholm:

Justitiedepartementet. Tillgänglig: https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2016/900- 999/d_2846582-sfs-2016_947-lag-om-andring-i-arsredovisningslagen-1995_1554

United Nations. (2020). The ten principles of the UN Global Compact. Hämtad: 2020-04-21, från https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles

United Nations Development Programme. (2015). Globala målen. Hämtad: 2020-04-08, från

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vinnova. (2009). Kartläggning av svensk FoU inom området IT och miljö - med fokus på

teknikens indirekta och systemmässiga effekter. Hämtad: 2020-06-10, från

BILAGA 1 – Intervjuguide

1. Vad har du för yrkestitel och hur länge har du jobbat i branschen och i företaget?

2. Har ni hållbarhetsredovisat innan lagkravet infördes? Om ja...

● När började ni med hållbarhetsrapportering?

● Vad var motiven till att börja hållbarhetsredovisa? (Nyinstitutionell/Intressentteori)

Om nej…

● Varför valde ni att inte hållbarhetsredovisa? (Nyinstitutionell/Intressentteori) ● Arbetade ni något med hållbarhet innan?

3. Förberedde ni er på något speciellt sätt inför det nya lagkravet? (Nyinstitutionell teori)

4. Vilka är de främsta utmaningarna ni har upplevt på grund av hållbarhetsredovisningskravet? (Nyinstitutionell/Intressentteori)

5. Hur har rapporterna utvecklats över tid? Har lagkravet påverkat innehållet? (Nyinstitutionell teori)

6. Vem eller vilka är det som samlar in informationen som ska redovisas och hur väljs informationen ut? (Nyinstitutionell/Intressentteori)

7. Vem är det som upprättar hållbarhetsredovisningen? Sker det internt eller externt? (Nyinstitutionell teori)

8. Vad är orsaken till valet av ramverk vid upprättandet av hållbarhetsrapporten? (Nyinstitutionell teori)

9. Hur mycket tid och arbete läggs ner på att framställa material till rapporterna? (Nyinstitutionell teori)

10. Upplever ni att hållbarhetsrapporteringen har gett er konkurrensfördelar inom branschen? (Nyinstitutionell/Intressentteori)

11. Vilka är era främsta intressenter? (Intressentteori)

13. Märker ni av en ökad efterfrågan på hållbarhet från era intressenter? (Nyinstitutionell/Intressentteori)