Förslag vid vidare forskning

Vår slutsats är att även om en stor andel av studenterna associerar mjölk med Arla innebär det i praktiken att det inte är nödvändigtvis att konsumenten i sin tur väljer Arla eftersom varumärket i sig inte är av en stor betydelse vid konsumtion av mjölk och ekologisk mjölk.

Vi analyserar resultatet som att studenter generellt sätt inte är trogna till ett visst varumärke utan istället baserar val av varumärke vid mjölkkonsumtion utifrån vad studenten först tänker på. Det mynnar ut i att varumärken som tillhandahåller mjölkprodukter inte är utav betydelse för studenter vid deras mjölkkonsumtion. Population ställde sig neutrala i påståendet att Arla stod för hållbarhet och arbetade aktivt med frågor som berörde hållbarhet. Samtidigt ställs inte samma fråga gentemot andra varumärken likt Skånemejeriet och ICA, vilket hade gjort det möjligt att sätta resultatet i relation till en annan mjölkproducent, vilket leder till variabeln hållbarhet inom varumärkets betydelse vid mjölkkonsumtion inte kan tas några generella slutsatser ifrån.

Figur 6.1 Samlad utfall av de sex hypoteserna

6.2 Förslag vid vidare forskning

Fokusen i den här studien låg kring att undersöka studenters konsumtionsbeteende av ekologisk mjölk samt att undersöka varumärkets betydelse vid mjölkkonsumtion. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med frågeenkät som undersökningsmetod där respondenterna var studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

vilket skulle bidra till att mer generella slutsatser kan tas kring studenters konsumtion av ekologisk mjölk.

Ytterligare forskningsförslag vore att undersöka studenters konsumtion av ekologisk mjölk utifrån ett företagsperspektiv för att se problemformuleringen ur en annan vinkel. En undersökning, vars utgångspunkt är från företagets sida kunde belysa områden såsom marknadskommunikation och hur mejerier ska marknadsföra sin ekologisk mjölk gentemot studenter.

Studien bestod utav att undersöka konsumtionsbeteende utifrån en utvald population som var studenter vid Linnéuniversitet. En undersökning med kön som underliggande variabel vore också möjligt för att se skillnad mellan kvinnor och män för att på det viset visa på ifall det finns några eventuella signifikanta skillnader mellan könen. Ytterligare förslag till vidare forskning vore då att undersöka ifall det finns några likheter eller skillnader mellan studenter och icke studenter i samma åldersgrupp för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader.

Referenser

Aaker, D. (2010). Building strong brands. London: Pocket.

Alestig P. (2017). Rekordår: Svenskar spås köpa ekologiskt för 30 miljarder. Svenska Dagbladet.

https://www.svd.se/rekordar-svenskar-spas-kopa-ekologiskt-for-30-miljarder [2018-03-25]

Andersen, H., Liungman, C., & Mårtensson, B. (1994). Vetenskapsteori och metodlära : Introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Ajzen, I. (2005). Attitudes, Personality and Behavior, McGraw-Hill Education. ProQuest Ebook Central,

https://ebookcentral.proquest.com/lib/linne-ebooks/detail.action?docID=287791.

Arla. (2017). Mjölk ger kroppen viktig näring. https://www.arla.se/halsa/mjolk-halsa/naring/

[2018-03-25]

Balmer, J. (2001) Corporate identity, corporate branding and corporate marketing - Seeing through the fog. European Journal of Marketing, 35 (3/ 4), pp.248-291, https://doi.org/10.1108/03090560110694763.

Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016).

Enkätmetodik. (Upplaga 1). Stockholm: Natur & kultur.

Blackwell D.R., Miniard W.P. & Engel F.J. (2006) Consumer Behavior. Upplaga 10. Thompson Higher Education.

Blumberg B., Cooper D. & Schindler P. (2011). Business Research Methods (Upplaga 3). McGraw-Hill Higher Education.

Christensen L., Engdahl N., Grääs C. & Haglund L. (2016). Marknadsundersökning: En

handbok. (Upplaga 4). Lund: Studentlitteratur.

Chaffey, D. & Ellis-Chadwick, F. (2016). Digital marketing (Upplaga 6). Pearson.

Davies, M. (2007). Doing a successful research project: Using qualitative or

quantitative methods. New York: Palgrave Macmillan.

Ekoweb. (2018). Arla i samarbete med coolaste ekomejeriet.

http://www.ekoweb.nu/?p=11652 [2018-03-28]

Ekström, K. (2010). Consumer behaviour: A Nordic perspective. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H., Towns A. & Wängerud L. (2017)

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Upplaga 5).

Norstedts juridik.

Evans M., Jamal A. & Foxall G. (2008). Konsumentbeteende. Liber AB.

Ennart, H. (2015). Hälsotrend tydligt vägval på tallriken.

https://www.svd.se/halsotrend-tydligt-vagval-pa-tallriken. [2018-03-29]

Farris Paul W., Neil T. B., Phillip E. P. & David J. R. (2010). Marketing Metrics: The

Definitive Guide to Measuring Marketing Performance. Upper Saddle River, New

Jersey. Pearson Education, Inc.

Higham, W. (2009). The next big thing : Spotting and forecasting consumer trends for

profit. London; Philadelphia: Kogan Page Limited.

Holme, I., Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa

Hoyer, W. & MacInnis, D. (2012). Consumer behavior (6th ed.). Mason, Ohio: Andover: South-Western ; Cengage Learning.

ICA, Handla online https://www.ica.se/handla/maxi-ica-stormarknad-kalmar-id_02597/ . [2018-05-22].

Isaksson, C. (2013) Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord. En historia om

Svensk Mjölk LRF Arkitektkopia, Eskilstuna.

Johe, M. & Bhullar, N. (2016). To buy or not to buy: The roles of self-identity,

attitudes, perceived behavioral control and norms in organic consumerism. Ecological

Economics, 128, pp. 99-105.

Kapferer, J-N. (2012) The New Strategic Brand Management: Advanced Insights &

Strategic Thinking (Upplaga 5). Kogan Page Publisher.

Kotler, P., Armstrong, G. & Parment, A. (2011). Principle of marketing: Swedish

edition. Harlow: Pearson Education Limited.

Kotler, P., Armstrong, G. & Parment, A. (2016). Principle of marketing : Scandinavian

edition 2. Harlow, England: Pearson.

Konstadinidis, A. (2015) Växtbaserad mjölk ökar kraftigt. Sveriges Radio.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6223288. [2018-04-02].

KRAV ekonomisk förening. (2016). Marknadsrapport 2016.

http://www.krav.se/sites/default/files/krav_marknadsrapport_2016_webb.pdf. [2018-04-02]

KRAV ekonomisk förening (2017) Marknadsrapport 2017 sammanfattning.

http://arkiv.krav.se/marknadsrapport_2017/marknadsrapport_2017_sammanfattning_fin al.pdf. [2018-04-02]

Lamorte, W. (2016). The theory of planned behavior. Boston University of Public Health. http://sphweb.bumc.bu.edu/otlt/MPH-Modules/SB/BehavioralChangeTheories/BehavioralChangeTheories3.html. [2018-04-04].

Laurell C. & Parment A. (2015). Marketing beyond the textbook: Emerging

perspectives in marketing theory and practice.

Livsmedelsverket.se. Ekologisk mat - Företag. (2018).

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/kontroll-och-markning-av-ekologisk-mat

[2018-03-30].

Lingheimer I., Jirskog E., Johansson K., Lannhard Öberg, Å, & Törnquist, M. (2016).

Marknadsöversikt - mjölk och mejeriprodukter. Jordbruksverket.

https://www2.jordbruksverket.se/download/18.5685a02615476aa525de9ed6/146236722 6739/ra16_11.pdf. [2018-03-27].

Michaëlsson, K., Wolk, A., Langenskiöld, S., Basu, S., Warensjö Lemming, E., Melhus, H. & Byberg, L. (2014). Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: Cohort studies. BMJ : British Medical Journal, 349 (Oct 27 1), G6015.

Iheanyichukwu, O. (2015). IOP Conf. Ser.: Earth Environ. Sci.23. 012010 doi:10.1088/1755-1315/23/1/012010

Olsson, H.,& Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (Upplaga 3). Stockholm Liber.

Ottosson M. & Parment, A. (2016) Hållbar marknadsföring: Hur sociala, miljömässiga

och ekonomiska hänsynstaganden kan bidra till hållbara företag och markander.

(Upplaga 2). Studentlitteratur.

Ray H P. & Andersson S. R. (2001). The Cultural Creatives: How 50 Million People

are Changing the World. Three Rivers Press.

Rosenbaum-Elliott R., Percy, L. & Pervan, S. (2015). Strategic brand management. (Upplaga 3). Oxford University Press.

Ryegård C. & Ryegård, O. (2018) Ekoweb: Ekologisk livsmedelsmarknad

marknadsrapport 2018.

Seretny, M. & Seretny, A. (2012). Sustainable Marketing -A New Era in the

Responsible Marketing Development. Foundations of Management. 4(2), pp. 63-76.

Solomon Michael R. (2011) Consumer Behavior: Buying, Having and Being. (Upplaga 9). Pearson Education, Inc.

Solomon M. R., Bamossy G. J., Askegaard S. & Hogg M. K. (2016) Consumer

Behavior: A European Perspective. (Upplaga 6). Pearson Education, Inc.

Sonck, M. (2017). Svenskarna köper allt mer vegetabilisk mjölk. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskarna-koper-allt-mer-vegetabilisk-mjolk. [2018-04-05].

Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsomyndigheten. (2009) Uppdaterad 2017. Hur man

äter S.M.A.R.T: Bättre hälsa, bättre miljö, och pengar över. 2:a reviderade upplagan.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/aa6146887ffb468b8d1efa2b955ade f2/hur-man-ater-smart.pdf. [2018-04-05].

Svensson, U. (2017). Ekologisk animalieproduktion 2016. Jordbruksverket.

http://www.scb.se/contentassets/1eed4e53ed064b9e9d927d91565ea347/jo0609_2016a0 1_sm_jo27sm1701.pdf. [2018-03-28].

Svensson, A. (2017). Mjölklarmet inte anledning till ändrade

Tarnovskaya V. & Bertilsson J. (2017). Brand Theories: Perspectives on brands and

branding. The authors and Studentlitteratur.

Thompson, A.& Kaminski, P. (1993). Psychographic and lifestyle antecedents of service quality expectations: A segmentation approach. Journal of Services Marketing,

7(4), pp. 53-61.

Underhill, P. (2008). Why we buy: The Science of Shopping. Simon & Schuster.

Ungdomsbarometern, input till Arla (2018). http://www.ungdomsbarometern.se

Uppslagsverket Nationalencyklopedin. (2018). Svensk

ungdom. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/ungdom

[2018-04-30].