Förslag på vidare forskning

Mycket av den tidigare forskning som genomförts har dels varit riktad mot

grundskolan men även haft entreprenöriellt lärande som metod i andra ämnen som fokus. Utifrån den erfarenhet jag skaffat mig genom att ta del av tidigare forskning samt genomförandet av denna studie skulle jag vilja se mer forskning kring hur arbetet med entreprenörskapsutbildning i gymnasieskolan kan bidra till elevers utveckling och mognad. Samtliga forskningspersoner i denna studie uttrycker att de vuxit som människor och mognat under det år de drivit UF-företag.

Det hade även varit intressant att jämföra mognadsgraden mellan elever som drivit UF-företag och de som inte gjort det. Om det nu går att mäta mognadsgrad vill säga. Ett annat intressant område, som det visserligen finns en del forskning på, är lärarens roll i entreprenörskapsundervisningen. Om det nu skulle vara så att det visar sig att just elevers mognadsutveckling är en viktig faktor för förmåga att ta till sig sina studier. Då hade det varit intressant att undersöka hur läraren kan skapa bästa förutsättningar för denna utveckling.

Referenslista

Andersson, B-E & Strander, K. (2001). Skolan, familjen och framtiden: Social

sårbarhet hos unga. (Institutionen för individ, omvärld och lärande, Forskning nr

9, rapport 1). Stockholm: Lärarhögskolan. Hämtad 16 november 2020 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:184903/FULLTEXT01.pdf

Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: a social cognitive

theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman.

Bandura, A. (2001). Social cognitive theory: An agentic perspective. Annual

review of psychology, 52(1), 1-26. Doi: 10.1146/annurev.psych.52.1.1

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad

lärmiljö (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Utbildningsvetenskapliga

fakulteten, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik). Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/47615

Bruner, J. S. (red.) (1966). Learning about learning: a conference report. Washington, D.C.: U.S. Department of Health, Education, and Welfare. Hämtad 16 november 2020 från https://eric.ed.gov/?id=ED015492

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.) Malmö: Liber Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 22-135). Stockholm: Liber Deci, E.L. & Ryan, R.M. (1991). A motivational approach to self: Integration in personality. In R.A. Dienstbier (red.), Nebraska symposium on motivation 1990,

38, 237–288. Lincoln: University of Nebraska Press.

Dewey, J. (1903). Studies in logical theory. Chicago: The University of Chicago press. Hämtad från http://www.gutenberg.org/ebooks/40665

Diehl, M. (2017). Måste det här vara som en väckelserörelse?

(Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen). Hämtad från https://www.avhandlingar.se/avhandling/0a5e0292c9/

Ford, M. E. (1992). Motivating humans: Goals, emotions, and personal agency

Giota, J. (2001). Adolescents' perceptions of school and reasons for learning (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/15227

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling en

litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 279-305. Hämtad från https://www.researchgate.net/publication/237424914_Skoleffekter_pa_elevers_mo tivation_och_utveckling_En_litteraturoversikt

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11 (2), 94– 115. Hämtad från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1310/1155 Giota. J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt (Vetenskapsrådet, rapport 3:2013) Stockholm: Vetenskapsrådet.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. Utg. Stockholm: Natur & kultur.

Holmgren, A, C. (2018). Formandet av den entreprenöriella läraren –

entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi (Doktorsavhandling, Institutionen

för organisation och ledarskap, Linnéuniversitet). Hämtad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1241583/FULLTEXT01.pdf

Johannisson, B & Madsén, T. (1997). I entreprenörskapets tecken: en studie av

skolning i förnyelse: [en utredning på uppdrag av Närings- och handelsdepartementet]. Stockholm: Fritze

Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen: ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(1), 45-58.

Lackéus, M., Sävetun C. (2016). Entreprenöriell utbildning som värdeskapande

lärande – en tredje väg? (Rapport, Institutionen för teknikens ekonomi och

organisation, Chalmers tekniska högskola). Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=7340

Larsson, Staffan. (2011). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Lepper, M. R. (1973). Dissonance, self perception and honesty in children. Journal

Lepper, M. R. (1981). Instrinsic and extrinsic motivation in children: Detrimental effects of superfluous social controls. I W.A. Collins (red.) Aspects of the

development of competence: Minnesota symposium on child psychology, 14, s.

155-214. Erlbaum, Hillsdale, NJ.

Lindster Norberg, E-L. (2016). Hur ska du bli när du blir stor – En studie i svensk

gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus (Doktorsavhandling, Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet). Hämtad från https://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:1046939/FULLTEXT01.pdf

Otterborg, A. (2011). Entreprenöriellt lärande – Gymnasieelevers skilda sätt att

uppfatta entreprenöriellt lärande (Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och

kommunikation i Jönköping). Hämtad från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:396185/FULLTEXT02.pdf

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Stockholm: Skolverket. Hämtad 10 oktober 2020 från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang

Utbildningsradion [UR]. (2019). Skolan och entreprenörskapet.

Hämtat 1 oktober 2020 från: https://urplay.se/program/212739-skolministeriet- skolan-och-entreprenorskapet

Ung företagsamhet (u.å.). 40 år av ung företagsamhet. Hämtad 12 december 2020 från https://ungforetagsamhet.se/om-ung-foretagsamhet

Valchec, K. (2018). Europeiska Rådets rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hämtad 26 oktober från 2020 från

https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0604(01)&from=EN Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 17 december 2020 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 17 december 2020 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf

Wennerberg, K. & Elert, N. (2012). Effekter av utbildning i entreprenörskap Näringslivets forskningsinstitut – RATIO. Hämtad 13 december 2020 från

Bilagor