Metoddiskussion

Syftet med det här avsnittet är dels att diskutera valda metoder men även för att besvara frågan om studien skulle kunna ha genomförts på annat sätt? Dels för att påvisa vilka ställningstaganden som gjorts för att vara resultatet troget samt för att upprätthålla en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Men även för att pröva valda metoder och diskutera vilka andra möjliga metodval som funnits och hur dessa hade kunnat påverka utfallet av studien.

8.2.1 Studiens trovärdighet och äkthet.

För att styrka reliabiliteten i studien har den genomförts på forskningspersoner där det inte har funnits någon tidigare relation mellan intervjuaren och den som intervjuar. Det har även genomförts en pilotstudie som kom att fungera som en sorts kontrollgrupp. Hela forskningsprocessen har även dokumenterats och tillvägagångssättet har redogjorts under tidigare metodkapitel. Studien kommer presenteras för samtliga deltagare för att de ska ha möjlighet att godkänna eller dementera resultatet. Vid själva tolkningsprocessen har utgångspunkten varit essensen av forskningspersonernas uttalanden och inte studiens frågeställning och teori. Vid analys av studiens resultat har ett kritiskt förhållningssätt använts för att dels hitta likheter mellan aktuell studie och tidigare forskning men även för att leta skillnader och nya bidrag till forskningsområdet (Johansson, 2009).

För att upprätthålla en hög validitet i studien har en så rättvis bild av

forskningspersonernas uttalanden som möjligt försökt att upprätthållas. Detta med hjälp av direkta citat från intervjuerna i kombination med sammanfattningar från samtliga intervjuer för att understryka både bredden i uttalandena men även essensen. Det förefaller sig självklart lockande att vid tolkning utgå från valda motivationsteori och kategorisera utifrån dessa tre delar. Men i processen med att tolka, kategorisera samt ompröva och mottolka kategorierna har fokus legat på att låta hela resultatet styra kategoriseringen. Kategoriseringen har självklart

diskuterats med handledare men för att än mer pröva kategoriseringen skulle ytterligare en extern part kunna granska tolkningen och göra om kategoriseringen (Johansson, 2009).

8.2.2 Hade studien kunnat genomföras på andra sätt?

Den här studien har genomförts med en kvalitativ metod och fenomenografisk ansats. Enligt Larsson (2011) genomförs fenomenografiska studier oftast med hjälp av kvalitativ insamlingsmetod i och med att syftet är att tolka

forskningspersonens upplevelse kring ett visst fenomen. Valet föll på en semistrukturerad intervju med anledning av att den ger både intervjuaren och forskningspersonen en viss frihet under själva intervjun men intervjuaren har även en förutbestämd struktur kring vad som ska avhandlas. Hade man istället valt en helt ostrukturerad intervju hade detta inneburit en än större frihet för

forskningspersonen och intervjuaren att tala fritt. Fördelen med helt ostrukturerade intervjuer är att intervjun inte blir låst till forskarens förutbestämda uppfattning kring vad som är viktigt medan nackdelen kan vara jämförbarheten mellan forskningspersonerna (Bryman, 2011). På andra sidan skalan hittar vi helt

strukturerade intervjuer med tydligt förutbestämda frågor som ska avhandlas i en viss struktur. Fördelen med denna insamlingsmetod är jämförbarheten mellan intervjuerna så varje intervju alltid avhandlar samma sak medan nackdelen är att denna metod begränsar både intervjuaren och forskningspersonens möjlighet att tala fritt. En strukturerad intervju kan användas vid kvalitativa studier men kanske är än vanligare vid kvantitativa studier där forskaren har som syfte med sin studie att få mer kvantifierbara svar till skillnad från de kvalitativa studierna som mer eftersöker forskningspersonernas uppfattningar och synsätt kring ett visst fenomen. Den semistrukturerade intervjuformen kan anses vara en gyllene medelväg mellan en strukturerad och ostrukturerad intervju vilket både ger en struktur och bättre jämförbarhet, men även viss frihet.

Studien har hela tiden utgått från en deduktiv ansats, det vill säga en teoriprövande ansats, där utgångspunkten har varit att undersöka om entreprenörskap i skolan bidrar till ökad motivation utifrån Fords motivationsteori. Däremot hade studien lika gärna kunnat utgå från en induktiv ansats, det vill säga en teoriskapande ansats, där man istället förutsättningslöst skulle undersökt effekterna av

entreprenörskap i skolan för att senare kunna teoretisera. Fördelen med en sådan ansats hade kunnat vara ett mer fördomsfritt förhållningssätt till resultatet. Fokus har legat på elevens upplevelse av entreprenörskap i skolan och urvalet har därför utgjorts av just elever med erfarenheter av arbetet med entreprenörskap i skolan. Studien hade kunnat utföras på samma sätt men med ett annat urval i form av lärare som undervisar i entreprenörskap för att fånga deras upplevelser av motivationsutveckling hos eleverna. Frågeställningen hade troligtvis kunnat besvarat utifrån det urvalet också. Skillnaden hade dock skiftat från att utgå från elevens perspektiv till att utgå från lärarens perspektiv istället.

8.2.3 Hade resultatet kunnat se ut på ett annat sätt?

Ja det hade den kunnat göra. Den här studien har utgått från Fords målteori som är en motivationsteori och analyserats med hjälp av en fenomenografisk metod. Hade man istället utgått från ett sociokulturellt perspektiv och fokuserat på teorin om tron på sig själv och på sin egen kapacitet (Bandura, 1986; Skaalvik & Skaalvik, 2016) hade detta troligtvis påverkar genomförandet av själva intervjuerna samt hur frågorna hade tagits fram med fokus på hur entreprenörskapsutbildningen bidragit till att öka tron på sin egen kapacitet.

Inför genomförandet utfördes en pilotstudie med hjälp av fyra av författarens egna elever som har drivit UF-företag under år två på gymnasiet. Syftet var att

säkerställa att bland annat frågorna var rätt formulerade. Dock kan det så här i efterhand ifrågasättas ifall intervjufrågorna var rätt utformade eller om intervjuerna hade kunnat genomföras på annat sätt. Även intervjuarens bristande erfarenhet av att genomföra den här typen av intervjuer kan självfallet ha viss påverkan på de svar som forskningspersonerna gett. Pilotstudien genomfördes på elever som författaren till studien har undervisat vilket innebär att det redan fanns en relation vilket visar sig i längden på själva intervjuerna. Hade studien kunnat berikas med hjälp av den trygghet som relationen mellan lärare och elev ändå kan ge och hur hade effekten blivit på resultatet? Det hade varit intressant att genomföra samma studie men med enbart elever där det redan finns en relation mellan intervjuaren och den som blir intervjuad då upplevelsen från pilotstudien var den att den som blev intervjuad kände sig mer avslappnad och trygg. Hur som helst visar både pilotstudien och den riktiga studien på liknande resultat vilket är att

entreprenörskapsutbildning i skolan verkar utveckla elevens mognadsgrad och tro på den egna förmågan.