7. Diskussion
7.3 Förslag på vidare forskning
Under tiden vi arbetat med vår studie har vi haft många intressanta diskussioner där vi oftast hamnat i samtal om pedagoger och arbetslagets förhållningssätt, hur barnet påverkas av den vuxnas bemötande. Vi menar att arbetslaget och varje pedagogs personliga egenskaper på ett eller annat sätt kan påverka barnets personlighetsutveckling i förskolan. Pedagogens uppväxt och dess anknytning till personer i sin omgivning har exempelvis påverkat deras emotionella och psykiska tillstånd. Bowlby (2010) menar att
vårdnadshavarens beteende styrs av olika faktorer så som exempelvis tidigare upplevelser i livet och hur dessa faktorer gör inverkan på vårdnadshavaren som i sin tur påverkar barnets utveckling av anknytning (2010). Vi menar att varje enskild pedagog bär på sin ryggsäck med tidigare upplevelser som präglat deras liv som de bär med sig och som gör inverkan på dem, huruvida de bemöter barnet i förskolan. Även om professionen ska användas i förskolan så går det inte att undvika att alla människor är olika så som humör, ork och prioriteringar. Därför skulle det vara intressant att studera hur barnet påverkas av arbetslaget, pedagogernas personliga egenskaper. Ser barnet det som att pedagogerna har olika roller? Vänder sig barnet till en specifik pedagog beroende på barnets behov? Diskuterar arbetslaget hur deras personliga egenskaper påverkar barnet i förskolan? Det är en del av de frågor som vi diskuterat och funderat kring, vilket skulle vara intressant att forska vidare om.
Anknytning i förskolan är ett viktigt ämne, dels för hur barnet utvecklar trygghet men även för barnets fortsatta utveckling och lärande. Anknytning är dock inte det enda som bidrar med att barnet känner trygghet i verksamheten utan här finns även andra faktorer som avgör, såsom miljöns betydelse, kompisarna i barngruppen, vilka hemförhållanden barnet kommer från samt hur barnets personlighetsutveckling påverkas av en trygg bas. Det hade varit intressant att fortsätta forska kring huruvida dessa faktorer påverkar barnets tid i verksamheten. Då det inte finns mycket forskning kring arbetslagets betydelse för barnets anknytning och trygghet i förskolan är detta också intressant att forska vidare kring.
8. Referenshänvisning
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Bratterud, Åse, Sandseter, Ellen Beate H, Seland, Monica (2012). Barns trivsel og
medvirkning i barnehagen. Barn, foreldre og ansattes perspektiver. (Rapport 21/2012).
Skriftserien fra Barnevernets utviklingscenter i Midt-Norge. NTU Samfundsforskning AS: Barnevernets utviklingscenter. Tillgänglig på internet:
https://brage.bibsys.no/xmlui/bitstream/handle/11250/2366191/Barns%2btrivsel%2bog %2bmedvirkning%2bi%2bbarnehagen%2bwebutgave.pdf?sequence=3&isAllowed=y
(2018-12-27)
Broberg Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan:
vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Buyse, E., Verschueren, K. & Doumen, S. (2009). Preschooler’s attachment to mother and risk for adjustment problems in kindergarten: Can teachers make a difference? Social
Development, 20 (1), s. 33–50.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Hagström, Birthe (2016). Anknytning handlar om tillit. I: Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola [Elektronisk
resurs]. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Tillgänglig på Internet:
Halldén, Gunilla (2016). Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Johansson, Eva (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen
i förskolan. 2., rev. uppl. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2694
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Måltidssituationen på förskolan – ur ett omsorgsperspektiv. I Omsorgsbegreppet i förskolan (s 37-51). Rapport från Nätverket för barnomsorgs-forskning i Göteborg 20-21 november). Tillgänglig på Internet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01.pdf
Kihlbom, Magnus (2009a). Barns utveckling. I Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta: på gott och ont. Stockholm: Carlsson Kihlbom, Magnus (2009b). Riskfaktorer och skyddsfaktorer. I Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta: på gott och
ont. Stockholm: Carlsson
Kihlbom, Magnus (2009c). Stress, en reaktion på otrygghet. I Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta: på gott och ont. Stockholm: Carlsson
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Malmö universitet (2016). Utbildningsplan för studenter antagna vår 2016.https://edu.mau.se/sv/Program/LGLFO?v=10 (2018-11-07).
Niss, Gunilla (2009a). Barnets start i förskolan. I Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta: på gott och ont. Stockholm: Carlsson
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Persson, Sven (2015). Pedagogiska relationer i förskolan. I: Tallberg Broman, Ingegerd (red.) Förskola tidig intervention (s 119-138). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/wp-content/uploads/2015/04/VR1527Foerskola- tidig-intervention_web1.pdf
Quan-McGimpsey, S., Kuczynski, L. & Brophy, K. (2011). Early education teachers conceptualizations and strategies for managing closeness in child care: The personal domain. Journal of Early Childhood Research, 9 (3), s. 232–246.
Skolverket (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Tallberg Broman, Ingegerd (2017). Att skapa trygghet och välbefinnande. I: Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd & Vallberg Roth, Ann-Christin. Professionell
yrkesutövning i förskola - kontinuitet och förändring. Upplaga 1:1 Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Tillgänglig på internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Zetterqvist Nelson, Karin (2009). När Bowlby kom till Sverige. Från motstånd till erkännande: anknytningsteori i Sverige 1950-2000. I: Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.) Barn, barndom och
Bilaga 1 - samtyckesblankett till förskollärarna
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA- SAMHÄLLE Hej,Vi heter Sofie Granath och Caroline Hultman och går Förskollärarutbildningen, termin 6 på Malmö universitet. Vi tar examen i juni 2019 och har nu påbörjat vårt examensarbete, där vi ska genomföra intervjuer med förskollärare, för att ta reda på vilken bild ni har kring anknytning och trygghet i förskolan.
Intervjun kommer att genomföras på er arbetsplats och vi kommer att föra anteckningar samt ljudinspelningar under vårt samtal. Vid ljudinspelning kommer vi att använda oss av Malmö universitets utrustning, alltså inga privata mobiler. Via mailkontakt eller telefon kommer vi överens om dag och tid för intervjun, som kommer ta ca 60 minuter. Ert deltagande kräver inga förberedelser och har ni frågor angående studien har ni möjlighet att ta kontakt med oss innan vi kommer till er arbetsplats eller i anslutningen till när intervjun genomförs. Vi vill uppmärksamma er om att det är era svar vid intervjun som är av relevans för studien, inte er som enskild individ.
Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt informationskravet. Undersökningen är konfidentiell och ert namn och arbetsplats kommer att fingeras. Det material vi samlar in under intervjun kommer endast att användas i vårt examensarbete, vilket innebär att det kommer förstöras när arbetet är examinerat.
Vårt insamlade material och personuppgifter kommer att lagras på Malmö universitets server under vårt arbete med studien och samtyckesblanketterna kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP
Vårt examensarbete kommer att publiceras på internet via Malmö universitet, MUEP där ni kommer att ha möjlighet att ta del av studien.
Vänligen,
Sofie Granath & Caroline Hultman
Jag samtycker till att delta i studien:
___________________________________________________________ Ort och datum Underskrift
Studenternas underskrift:
___________________________________________________________ Ort och datum Underskrift
___________________________________________________________ Ort och datum Underskrift
... ...
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mah.se
040-665 70 00
I
nformation om Malmö universitets behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvarig: Malmö universitet Dataskyddsombud: dataskyddsombud@mau.se Typ av personuppgifter:Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen:
För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.
Rättslig grund för behandling:
Ditt samtycke.
Mottagare:
Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid:
Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter:
Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm
Bilaga 2 – Intervjufrågor till förskollärarna
Intervjufrågor:
Huvudfrågor:
Vad är trygghet i förskolan?
Vad innebär trygghet för barns lärande?
Hur vet du om ett barn känner sig tryggt?
Beskriv hur ett tryggt barn kan bete sig
Hur skulle du beskriva ett otryggt barn?
Hur arbetar ni i ert arbetslag för att ge trygghet?
Hur skulle du förklara begreppet anknytning?
Vilka/vilket kompetensutvecklingsområde lyfts och diskuteras på förskolan som mest betydelsefullt för verksamheten just nu?
Får ni någon kompetensutveckling gällande anknytning och trygghet?
Förslag på följdfråga: