• No results found

Det behöver göras studier på fler skolor som arbetar i samverkan med FMT-metoden för att förstå om det är tillräckligt många för att fylla kriteriet för generaliserbar kunskap enligt begreppet beprövad erfarenhet. Denna undersökning utgår från grundsärskolan med inrikt ning ämnesområden, att vidga undersökningen till andra skolformer kan vara en väg att forska vidare. Det vore också intressant att undersöka vad elever och föräldrar upplever att FMT- metoden kan bidra med för att stärka förmågor som behövs både i skolan och hemma. Jämförelse av utveckling av förmågor i en fallstudie under en längre tid med kontrollgrupp som inte får FMT skulle också vara spännande.

40

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.

Alerby, E. (2012). Om tystnad - i pedagogiska sammanhang. Lund: Studentlitteratur.

Bergh, A. (2010). FMT ur ett sociokulturellt perspektiv - En utvecklande aktivitet. Karlstad: Musikhögskolan Ingesund (Examensarbete).

Brown, D. (2013). Sinnenas samspel. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Carlgren, I. ( 2009). Lärarna i kunskapssamhället - flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare? Forskning om undervisande och lärande, ss. 9-24. Gibson, E. J., & Pick, A. D. (2000). An ecological approach to perceptual learning and

development. New York: Oxford University Press, Inc.

Granberg, A. (2007). Det måste få ta tid. Stockholm: KMH Förlaget.

Gustafsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Gustavsson, B. (2009). Utbildningns förändrade villkor - nyaperspektiv påkunskap, bildning

och demokrati. Stockholm: Liber.

Hegender, H. (2007). Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning - Ett "mischmasch" av teori och praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 12 (3), ss. 194- 207.

Hjelm, L. (2005). Med musik som medel - FMT-metoden som den blev till. Uppsala: Musikterapiinstitutet.

Holmqvist, M. (2004). En Främmande värld. Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling - Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17 (3- 4), ss. 152-170.

Jakobsson, I.-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder - Att möta barn

och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur och

Kultur.

Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Malmö: Glerups.

Kleirud, B., & Arlock, K. (2007). FMT-metoden slår ett slag för utveckling. Region Skåne: Forsknings ochutvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel.

41

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kylén, G. (2012). Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA. Linderoth, J. (2016). Lärarens återkomst. Stockholm: Natur&Kultur.

Lo, M. L. (2014). Variationsteori - för bättre undervisnig och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Marklund, U. (2004). FMT i skolan- en jämförelse av FMT-analyser och lärares skattningar

av "skolproblem", samt ett förslag till arbetsupplägg för FMT i skolan. Uppsala:

Musikterapiinstitutet (Examensarbete).

McArdle, K., & Coutts, N. ( 2010). Taking teachers, continuous professional

development(CPD) beyond reflection: adding sense-making and collaborative engagement for professional renewal. Studies in Continuing Education, 11, pp. 201- 215.

Nilholm, C. (2003, 2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Owen, S. (2016). Professional learning communities: building skills, reinvigorating the passion, and nurturing teacher wellbeing and "flourishing" within significamtly innovative schooling contexts. Educational Review, 403-419.

Paulander, A.-S. (2011). Meningen med att gå i musikterapi - Doktorsavhandling. Stockholm: KMH Förlaget.

Pogrzeba, L., Eriksson, M., Larsson, K., Wacker, M., & Jung, B. (2014). Towards a vocabulary for describing 3D motion data in Functionally oriented Music Therapy.

Proc. Intern. Conf. on Music Perception and Cognition (ss. 222-228). Seuol: Conf. for

the Asia-Pacific Society for Cognitive Sciences of Music.

Rosin, Å., Ericsson, M., & Larsson, K. (2015). The Effects of Functionally Oriented Music Therapy on Body Function and Quality of Life in Chronic Stroke Survivors and on Patients with Parkinson’s Disease. Music & Medicine volym 7, 14 -19.

SFS 2010:800. Skollag

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011b). Planering och genomförande av undervisning - för

grundskolan,grundsärskolan,epcialskolan och sameskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet. Stockholm: Fritzes.

42

Stedt, L. (2013). Samarbete och lärande Om friktion, uppgifters komplexitet och

erfarenhetsutbyten i samarbete . Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik,

Stockholms universitet .

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentitteratur. Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 16-12-28).

Wallerstedt, C. (2010). Att peka ut det onsynliga i rörelse - en didaktiskt studie av taktart. Götebor: Nämden förkonstnärligt utvecklingsarbete vid konstnärliga fakulteten. Wiggander, K. (2010). Rätt stöd i skolan- FMT-metoden som komplement till

43

Bilaga 1 Sammanställning av aktiva och vilande FMT-terapeuter läsåret 2014-15 (Totalt 212, inget svar från 45)

Sammanställning av var FMT-terapeuter hade sin verksamhet under läsåret 2014-15 Region Grundskola Särskola Kulturskola Vård/LSS/Hab SV.Kyrkan Privat

Dalarna 2 3 1 2 1 1 Norrland 1 3 3 1 Närke/Västmanlandland 2 1 4 2 1 Skåne/Blekinge 1 1 2 5 2 1 Småland 1 2 2 2 Stockholm 2 8 2 2 2 Sörmland 2 3 Uppland 2 3 1 2 Värmland 2 3 1 Västra Götaland 5 12 1 Östergötland 2 2 3 Totalt 13 29 33 15 6 12

Region Aktiv Vilande Antal adepter

Dalarna 9 4 53 Norrland 8 6 151 Närke/Västmanlandland 6 3 76 Skåne/Blekinge 9 1 70 Småland 5 4 41 Stockholm 19 13 199 Sörmland 6 1 93 Uppland 7 3 88 Värmland 9 17 74 Västra Götaland 16 10 185 Östergötland 7 4 102 Totalt 101 66 1132

44

Missivbrev Bilaga 2

Till dig som tar emot detta brev. Hej!

Mitt namn är Birgitta Abrahamsson och jag läser till speciallärare med inriktning

utvecklingsstörning vid Malmö Högskola. Jag står nu inför att skriva mitt examensarbete. Syftet med detta arbete är att beskriva hur samverkan mellan lärare med kompetensen

Funktionsinriktad Musikterapi och andra lärare/pedagoger ser ut på er skola, samt utforska om och i så fall på vilket sätt detta kan bidra till samarbete kring och samsyn på elevers behov av särskilt stöd och utveckling inom särskolan.

För studiens genomförande avser jag att göra intervjuer med både FMT-terapeuter och

lärare/pedagoger. Jag skulle bli glad om jag fick lov att intervjua dig. Intervjuerna kommer att ske under tiden september – oktober 2016. Tid och plats för intervjun kommer vi gemensamt att bestämma. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter. Jag önskar göra en ljudupptagning av intervjun för att i efterhand kunna transkribera det sagda så att min analys blir så riktig som möjligt. Vill du inte bli inspelad gör jag istället anteckningar. Du kommer naturligtvis att vara helt avidentifierad i mitt examensarbete och du kan när som helst under arbetets gång avbryta din medverkan.

Min handledare Lisbeth Ohlsson samt min examinator Lotta Anderson är de enda som kommer att ta del av allt insamlat material. Detta kommer att förstöras efter att

examensarbetet blivit godkänt.

Om du har några frågor är du välkommen att ringa eller mejla mig. Med vänlig hälsning

Birgitta Abrahamsson

vocce1@gmail.com Tel: 0733-240125

Handledare: Lisbeth Ohlsson

lisbeth.ohlsson@mah.se Tel: 040-6658235

Jag samtycker till att intervjun spelas in ____ Jag samtycker inte till att intervjun spelas in ____

45

Missivbrev Bilaga 3

Till rektor. Hej!

Mitt namn är Birgitta Abrahamsson och jag läser till speciallärare med inriktning

utvecklingsstörning vid Malmö Högskola. Jag står nu inför att skriva mitt examensarbete. Syftet med detta arbete är att beskriva hur samverkan mellan lärare med kompetensen

Funktionsinriktad Musikterapi och andra lärare/pedagoger ser ut på er skola, samt utforska om och i så fall på vilket sätt detta kan bidra till samarbete kring och samsyn på elevers behov av särskilt stöd och utveckling inom särskolan.

För studiens genomförande avser jag att göra intervjuer med både FMT-terapeuter och lärare/pedagoger. Jag skulle bli glad om jag fick lov att genomföra några av dessa intervjuer på din skola. Intervjuerna kommer att ske under tiden september – oktober 2016. Tid och plats för intervjun kommer informanterna och jag att bestämma gemensamt. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter. Jag önskar göra en ljudupptagning av intervjuerna för att i efterhand kunna transkribera det sagda så att min analys blir så riktig som möjligt. Din skola kommer naturligtvis att var helt avidentifierad i mitt examensarbete och du kan när som helst under arbetets gång avbryta din medverkan.

Min handledare Lisbeth Ohlsson samt min examinator Lotta Anderson är de enda som kommer att ta del av allt insamlat material. Detta kommer att förstöras efter att

examensarbetet blivit godkänt.

Om du har några frågor är du välkommen att ringa eller mejla mig. Med vänlig hälsning

Birgitta Abrahamsson

vocce1@gmail.com Tel: 0733-240125

Handledare: Lisbeth Ohlsson

lisbeth.ohlsson@mah.se Tel: 040-6658235

Jag samtycker till att denna studie genomförs på min skola ____ Jag samtycker inte till att denna studie genomförs på min skola ____

46

Frågor till FMT-terapeuter Bilaga 4

Bakgrund

1. Vilken är din anställning/roll på skolan? 2. Vilken är din utbildning?

3. Hur upplever du att skolan tar till vara din kompetens som FMT-terapeut? Samverkan

4. Ingår du i några särskilda samverkansgrupper?

5. På vilket sätt skulle du vilja beskriva samverkan mellan FMT-terapeut och andra lärare på skolan i arbetet kring eleverna?

6. Hur vill du beskriva att du kan se förändringar hos eleven utanför FMT-situationen som du kan koppla till att eleven fått FMT?

7. Vilka fördelar/styrkor kan du se med FMT i skolan? 8. Vilka hinder/svårigheter ser du med FMT i skolan?

Läroplanen och specialpedagogiskt verktyg

9. FMT är ju inte ett obligatoriskt ämne i skolan utan bör kanske ses som ett specialpedagogiskt verktyg. På vilka sätt kan FMT ges plats i skolan vad gäller mål och riktlinjer i läroplanen?

10. På vilka sätt kan FMT kopplas till särskolans inriktning ämnesområden och bli ett stöd för:

 att utveckla olika förmågor

 bedömning

11. Vill du lägga till något?

47

Frågor till lärare Bilaga 5

Bakgrund

1. Vilken är din anställning/roll på skolan? 2. Vilken är din utbildning?

3. Vilka ämnen/ämnesområden undervisar du i? 4. Hur arbetar du med förmågor som berör:

 Kroppens funktioner  Kommunikation  Perception

 Logik och förståelse

Samverkan

5. Vad jag förstår finns det på skolan en samverkan mellan FMT-terapeuten och andra lärare. Hur skulle du vilja beskriva att den samverkan ser ut?

6. Vilka fördelar/styrkor upplever du med FMT som metod i er samverkan? 7. Vilka hinder/svårigheter upplever du med FMT som metod i er samverkan?

8. Hur påverkas ditt sätt att undervisa inom ett eller flera ämnen/ämnesområden genom de iakttagelser FMT-terapeuten förmedlar genom sitt arbete med eleverna?

Läroplanen

9. FMT är ju inte ett ämne eller ämnesområde utan snarare ett specialpedagogiskt verktyg. Hur tänker du om att samverkan med en FMT-terapeut kan bidra till samsyn och sambedömning för att läroplanens och/eller olika ämnens/ämnesområdens mål ska uppnås?

Specialpedagogiskt verktyg

10. Vad kan ligga till grund för att du skulle vilja föreslå att erbjuda en elev FMT som en specialpedagogisk insats för att eleven ska få stöd att nå läroplanens och kursplaner nas mål?

11. Har din syn på elevers behov och hur stöd kan ges förändrats i din samverkan med en FMT-terapeut och i så fall hur?

12. Är det något du vill tillägga? Tack för hjälpen!

Related documents