Både lärare och FMT-terapeuter ser FMT-metodens kopplingar till läroplanen och grundsärskolans inriktning ämnesområden. FMT-terapeuterna menar att förmågor som bearbetas i FMT-metoden bl.a. handlar om värdegrundens mål som trygghet, självkäns la, självförtroende, öppna upp för sin omgivning, öka självinsikten och social samverkan. I Rosins, Ericssons och Larssons pilotstudie (2015) framkommer att det sociala livet förbättrades för dem som deltog i undersökningen, bl.a. ökade samverkansförmågan och självkänslan. Läroplanens värdegrund säger: ”Varje elev har rätt att utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (Lär11s. 10) Just detta kommer fram i svaren från respondenterna. FMT-terapeuterna har möjlighet att i stunden uppfatta tillfredsställelse hos en elev när den löser en uppgift. De uttrycker det såhär:
…eftersom det är ett salutogent förhållningssätt…man utgår från där individen är, hör det ju helt klart till värdegrunden…Grundläggande är ju att dom (eleverna) får bra självförtroende, självkänslan stärks, de tar egna initiativ. Dom blir stärkta i det dom gör, det gör inget om det blir fel. Grunden är att dom blir trygga och får uttrycka sig. (Gerd F)
Jag skulle vilja gå på de här första delarna i läroplanen, den sociala samverkan, turta gningen, att vi gör någonting tillsammans…glädjen är ju också en kvalitet, jag tror att mycket av den här glädjen är att: ”det här kan jag…det här är jag bra på. (Ingrid F)
31
Så tänker jag på en annan elev, den öppnade sig… det här att vidga sig och såg… där var ett instrument och där var ett till…dels var eleven gladare när den kom ut härifrån och såg med lite andra ögon på världen och det gör ju att det blir en trygghet…en självinsikt. Att man blir varse på ett annat vis och då är vi där igen att man öppnar upp för sin omgivning. (Hanna F)
Även lärarna talar om välbefinnande i samband med elevernas pass med FMT-terapeuten. De uttrycker att de ser en förväntan när eleverna ska gå till FMT-passet och ibland en ännu större glädje när de kommer därifrån. Enligt Wiggander (2010) kan elever uppleva FMT-passen så pass positiva att de kommer med olika förslag på hur det kan fortsätta.
Och först kanske man inte tänker så mycket på att eleverna går iväg. Men det som jag först kände var att det här var ett lustfyllt tillfälle, eleven var glad, förväntansfull när hen skulle gå iväg och ännu gladare när hen kom tillbaka. (Daniella)
Dom tycker om att gå dit och va där. Tycker om att känna…jag kan tänka mig att när man slår på trummorna så känner du det i hela kroppen, bara det är en upplevelse. Sinnesupplevelsen är så viktig för många utav våra elever. Det är inte bara siffror och bokstäver, det går inte alltid. Då behöver de den här delen och…dom är jätteglada oftast när de kommer därifrån. (Bodil)
Ja alltså genom åren med de här samtalen, man ser elevernas välbefinnande, det är det enda jag har upplevt… (Elsa)
Respondenterna är eniga om att de förmågor som bearbetas i FMT-metoden har möjlighet att stärka elevernas utveckling i många av ämnesområdena inom grundsärskolan. Lärarna upplever att det som bearbetas under FMT-passen är sådant som har betydelse för flera av de ämnesområden som undervisas i. De tar bl.a. upp turtagning och att lyssna in. Det framkommer att lärarna enklast ser motoriska förändringar vilka man självklart inte kan veta beror på enbart FMT utan snarare är en samverkan mellan olika tillfällen för motorisk träning.
FMT går ju in i många ämnesområden och blir ett komplement som gör att lärande för individen stärks. Det är lättast att se motoriska förändringar även om man inte självklart kan veta om de beror på FMT-metoden eller motorisk träning vid andra tillfällen. Men FMT-metoden är ett bra komplement. (Anna)
Det kan vara att lyssna in, härma, turtagandet, tänker jag. Det är väldigt viktigt i olika arbetssituationer. (Frida)
När FMT-terapeuten kommunicerar tillbaka till oss vad hon uppmärksammar är det grundläggande kunskaper inom kommunikation och då är vi ju inne på alla ämnesområden och nosar. Vi pratar motorik, om hållning, rörelsescheman. Det handlar om att förstå sammanhang, förstå mönster och även läsning och läsriktningar. (Cilla)
32
FMT-terapeuterna ser att de bearbetar och stärker förmågor som stärker alla ämnesområden i grundsärskolan. De preciserar även på vilket sätt de ser att FMT-metoden berör ämnesområdenas syften och kunskapsmål. FMT-terapeuternakan precisera hur de arbetar med olika förmågor som stärker elevens möjligheter att uppnå kunskapsmål i de olika ämnesområdenas kursplaner. I estetisk verksamhet nämns förmågan och kunskapen ”att spela
på musik- och rytminstrument” (Lär11s. 144).
I musiklärarrollen kan jag ju egentligen se ganska mycket och det är ju där jag ser sittandet och gåendet på väg till musiken…då ser jag dels att man kanske kan vidga sitt begrepp att man kanske kan ha fler klangstavar att spela på än vad man kunde förut… (Hanna F)
Estetisk Verksamhet absolut…om jag överför det till musiken, mitt eget ämne så är ju puls en sån…timing står det ju i läroplanen. (Ingrid F)
För att arbeta med att ”initiera, upprätthålla och avsluta samspel eller samtal”(ibid. s.148) i kommunikation hänvisas till möjligheten att göra val, vilket ingår i flera ämnesområden samt FMT-metodens klara och tydliga starter och slut.
…det här med att man utvecklar sin auditiva perception och bearbetar det inne i FMT-rummet, om du är på en väldigt tidig utvecklingsnivå och har väldigt, väldigt små möjligheter att påverka din omgivning…om jag på vanliga musiklektionen håller två stycken instrument, framför eleven, som låter på ena sidan med det ena och på andra sidan med det andra så kan eleven själv genom att titta på instrumentet välja. (Ingrid F)
Vi kommunicerar genom instrumenten…början och slut är ständigt återkommande i de korta melodierna...Nå´t som jag har märkt tydligt det är dom som inte har något verbalt språk. Då när jag har jobbat med blås kan jag märka när de får mer kraft i blåset…nu händer det nå´t, nu kan vi börja lyssna…och då börjar det bubbla med ord, även om man inte riktigt begriper vad dom säger. Men ändå, talet kommer. (Gerd F)
Detta kommer också fram i Kleiruds och Arlocks (2007) undersökning. Även om hänsyn måste tas till barnets naturliga utveckling menar en av föräldrarna att FMT-metoden hjälpt till med att deras barn med försenad talutveckling börjat nyansera och förlänga sitt joller med mer preciserade ljud.
I motorik stärks förmågan att: ”använda kroppens förmåga och röra sig så allsidigt som
möjligt”(ibid. s.150) Jakobsson och Nilsson (2011) pekar på att det inte enbart är grov- och
33
förmåga att orientera sig i rummet samt kinestetisk förmåga att veta var man har sin kropp när den är stilla har betydelse för motoriken. Dessa kunskaper visar sig i FMT-terapeuternas arbete.
Metoden främjar ju både grov-och finmotoriken, koordinationen, andningen och balansen. (Gerd F)
Jag tänker på en elev och sittande, vi jobbade mycket med stabiliteten det var ju det som behövdes. (Hanna F)
För ämnesområdet vardagskunskap hänvisades till motoriska färdigheter att t.ex. kunna baka vilket ingår i ”att kunna genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i
hemmet”(ibid. s.155).
…att kunna hälla i när man ska baka, mäta upp i…du har känslan i tyngden här(häller i luften)…och du ska liksom klara av det här att stoppa i rätt ögonblick…vi gör det vid trummorn a och du har en elev som liksom nästan slår under trumskinnet så hårt och inte kan bromsa in rörelsen till trumskinnet. Det är en bearbetning som en elev måste göra. Det är inte fråga om någon ilska eller så där…dom har inte förmågan…dom slår hårt… Den perceptuella förmågan, tyngdkänslan för gravitationen. Det är ju samma sak som när du ska göra saker i hemkunskapen eller i ett kök…(Ingrid F)
Avslutningsvis tas i verklighetsuppfattning upp ”ordna händelser i tid och rum och sortera
föremål utifrån kvalitet och kvantitet”(ibid.s.160). Tidsuppfattningen kan stärkas när
instrument flyttas på längre eller kortare avstånd från varandra men också möjligheten att uppfatta antal genom att det är olika mängd instrument och mönster i de olika uppställningar na som används. Detta gör också att eleven får möjlighet att öppna upp sig för omvärlden. Här kan man se att FMT-terapeuten har ett variationsteoretiskt förhållningssätt då hon skapar möjligheter för kontrastering så att mönster ska kunna urskiljas (Lo, 2014).
FMT stärker förmågan till tidsuppfattning när eleven spelar. Dom olika uppställningarna…förändrad höjd och avstånd ger t.ex. en förändring i rytmen som blir extra tydlig i bekräftelsen från pianot. (Gerd F)
Lärande genom perceptionen innebär enligt Gibson och Pick (2000) att snäva in de intryck som finns i interaktionserbjudanden i omgivningen till de specifika som vi har användning av vid olika tillfällen. FMT-terapeuten skapar möjligheter att bearbeta detta.
I verklighetsuppfattningen där vi får detta med uppställningarna utav koderna. Hur man kan tolka och komma vidare i utvecklingstänket. Att gå ifrån två till tre osv. …ta in rummet. Där vill jag lägga till en sak till rumsuppfattningen. Inte bara tid och rum utan också att kunna se omgivningen och gallra bättre i omgivningen, vad ska jag ta bort osv. vad ska jag bry mig om när jag går igenom det här rummet eller den här gatan… (Hanna F)
34