Förslag till vidare forskning av högläsning med tryckta böcker och e-böcker i förskolan

Vår studie undersöker ett relativt nytt fält för förskolans utbildning vilket innebär att detta är ett högaktuellt område att studera inom den närmaste framtiden. Som förslag till vidare forskning av undersökningsområdet fick vi inspiration från Neumann (2020) som beskrev att det saknas forskning kring hur förskolepersonalens val av bokformat kan påverka barnens utveckling och lärande samt den framtida relationen till böcker. Med andra förutsättningar kan vår studie utökas och förbättras genom att undersöka förskolepersonalens arbetssätt och val av bokformat genom observationer och intervjuer. Då vår studie endast undersöker förskolepersonalens arbetssätt och motiveringar kring val av bokformat kan studien utökas till att undersöka barnens perspektiv. Genom andra angreppssätt som observationer och intervjuer kan barnens egna tankar och upplevelser av de olika bokformaten bli synliga. På så sätt möjliggörs en jämförelse av förskolepersonalens och barnens olika uppfattningar och upplevelser av de olika bokformaten. Avslutningsvis vill vi med studien betona att barnets språkutveckling i anknytning till högläsning ligger som ett samhällsansvar där alla vuxna har en betydande roll som läsande förebilder. Förskolans utbildning påverkas av digitaliseringens framväxt i samhället och förskolans läroplan (Skolverket, 2018) har skrivit fram att förskolan bör använda digitala medier i undervisningen med barnets språkutveckling. Detta skapar nya utmaningar och möjligheter för personalens arbetssätt vid planerad högläsning. Med detta i åtanke vill vi avslutningsvis klargöra att personalen inom förskolan kan behöva reflektera

50

mer över hur de arbetar med olika bokformat för att främja goda läsupplevelser och boksamtal med barnen.

Referenser

Acosta-Tello, Enid. (2019) Reading aloud: Engaging young children during a read aloud experience. Higher Journal 37. Hämtad från: https://eric.ed.gov/?id=EJ1233113 Arnqvist, Anders. (2014). Kvantitativa data – exemplet barns läsande. I A. Löfdahl, M.

Hjalmarsson., & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (104–120). Stockholm: Liber.

Byström, Jan., & Byström, Jonas. (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur & kultur. Christensen, Larry.B., Johnson, Burke.R., & Turner, Lisa.A. (2015). Research methods,

design, and analysis. Edinburgh Gate: Pearson Education.

David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Dorea, Rebecca A., Hassinger-Das, Brenna., Brezackc, Natalie., Valladares Tara L., Paller Alexis., Vub Lien, Michnick, Golinkoff Roberta.,& Hirsh-Pasek, Kathy. (2018). The parent advantage in fostering children’s e-book comprehension.

Early Childhood Research Quarterly, 44 (3). 24–33. doi: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2018.02.002

Druker, Elina. (2018). Var befinner sig den svenska bilderboksforskningen? En kartläggning av bilderboksforskningens etablering och expansion. Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning 41. 1–14. doi: 10.14811.

Hjalmarsson, Maria. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson., & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (157–

173). Stockholm: Liber.

Hjerm, Mikael. (2014). Kvantitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren.,& M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (87–101). Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Lenhart, Jan., Lenhard, Wolfgang., Vaahtoranta, Enni., & Suggate, Sebastian. (2018). Incidental vocabulary acquisition from listening to stories: a

comparison between read-aloud and free storytelling approaches. Educational Psychology, 38 (5), 596–616. doi:

10.1080/01443410.2017.1363377

Lindgren, Simon. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren., & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (29–43). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Neumann, Michelle M. (2020). Teacher Scaffolding of Preschoolers’ Shared Reading With a Storybook App and a Printed Book. Journal of Research in Childhood

Education 34 (3), 367 - 380. doi: 10 1080/02568543,2019,1705447 Nilsen, Malin. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och

appar i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet,

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf

Nilsson, Marco. (2014). Att samla in kvantitativ data - enkätundersökningar. I M. Hjerm, S. Lindgren., & M. Nilsson. (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig

Pramling Samuelsson, Ingrid., Williams, Pia., Sheridan, Sonja. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 9 (7), 1–14. Hämtad från:

https://journals.oslomet.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173

Rienecker, Lotte., & Stray Jörgensen, Peter. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.

Schapira, Rotem., & Aram, Dorit. (2020). Shared Book Reading at Home and Preschoolers’ Socio-emotional Competence. Early Education and Development, 31 (6), 819–837, doi: 10.1080/10409289.2019.1692624. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Simonsson, Maria. (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Linköping: Linköping University Electronic Press. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/289538818_Pedagogers_mote_med_bilderb ocker_i_forskolan

Skibbe, Lori E., Thompson, Julie L., Plavnick, Joshua B. (2018). Preschoolers’ Visual Attention during Electronic Storybook Reading as Related to Different Types of Textual Supports. Early Childhood Education Journal 46

(11), 1–8. doi: 10.1007 / s10643-017-0876-4

Skogstad, Isak. (2019, 2 oktober). Anna Ekströms utspel om skärmtid saknar all logik. Expressen. Hämtad 2021-05-04 hämtad från:

https://www.expressen.se/debatt/anna-ekstroms-utspel-om-skarmtid- saknar-all-logik/

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/ pdf4001.pdf

Skolverkets officiella statistik. (2021). Barn och personal i förskola 2020. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=550795 SOU 2018:57. Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.

Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/06/sou-201857/

SOU 2020/21:95. Barns och ungas läsning. Stockholm: Riksdagens

tryckeriexpedition. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/skrivelse/2021/03/skr.-20202195/

Svenska förläggareföreningen. (2020). Läsandets årsringar - ny rapport från Svenska förläggareföreningen. Hämtad 2021-05-04 från:

https://www.forlaggare.se/lasandets-arsringar-ny-rapport-fran-svenska- forlaggareforeningen

Svenska förläggareföreningen. (2021). 2020 exceptionellt framgångsrikt år för bokbranschen trots pandemin. Hämtad 2021-05-20 från:

https://www.forlaggare.se/2020-exceptionellt-framgangsrikt-ar- bokbranschen-trots-pandemin

SVT Nyheter. (2020). Svenska barn läser mindre och har bristande läsförmåga. Hämtad 2021-05-20 från: https://www.svt.se/kultur/svenska-lasvanor- bade-starka-och-tynande

Säljö, Roger. (2011a). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt

perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati 20 (3), 67 – 82. Hämtad från: https://journals.oru.se/uod/article/view/958/947

Säljö, Roger. (2011b). L.S Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Anna. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna. (152–178). Stockholm: Liber. Tjäru, Sofie. (2021). Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda

under tre bokstunder i språkbad. Barn Forskning om barn og barndom i Norden, 38 (4). 53–68. doi: https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994 Utbildningsdepartementet. (2019). Digitala verktyg i förskolan ska inte användas

som barnpassning. Hämtad 2021-05-04 från:

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2019/10/digitala-verktyg-i- forskolan-ska- inte-anvandas-som-barnpassning/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017- 08-29-god-forskningssed.html

Vetenskapsrådet. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALL EA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.p df

Bilaga 1.

PERSONUPPGIFTSBEHANDLING

Detta examensarbete bygger på att dina personuppgifter behandlas med ditt samtycke. Du kan när som helst ta tillbaka samtycket och uppgifterna får då inte behandlas vidare utan annan laglig grund. De insamlade uppgifterna som består av IP-adresser kommer enbart att användas av Elin Garberg och Matilda Dalevi, som är studenter vid Örebro Universitet, för

att skriva uppsats på förskollärarprogrammet.

Uppgifterna kommer att användas under tiden examensarbetet pågår vart efter de raderas vid

godkänt betyg. Du kan ta del av de uppgifter som registreras om dig, återta ditt samtycke till att vi behandlar personuppgifterna eller lämna synpunkter på behandlingen eller de uppgifter

som samlats in genom att kontakta Elin Garberg, Matilda Dalevi eller handledaren Anne Lillvist.

Frågor om hur Örebro Universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombund på dataskyddsombund@oru.se. Klagomål som inte kan lösas med Örebro

universitet kan lämnas till Datainspektionen.

Elin Garberg & Matilda Dalevi

Förskollärarstudenter vid Örebro Universitet

elingarberg@gmail.com matildadalevi@live.se

anne.lillvist@oru.se

Jag har läst och accepterar villkoren

Jag nekar samtycke

Bilaga 2.

PLANERAD HÖGLÄSNING I FÖRSKOLAN

Den här enkäten riktar sig till dig som är pedagog i förskolan och är 18 år eller äldre. Undersökningen syftar till att skapa en överblick om hur förskolor arbetar med högläsning. Vi vill undersöka användandet av tryckt bok och elektronisk bok (E-bok) vid planerad högläsning. En sådan aktivitet kan vara ett planerat tillfälle där du som pedagog använder högläsning vid exempelvis en samling, vid ett temaarbete eller vid en vardaglig

situation som vilan.

I enkäten undersöker vi två olika bokformat vilket är den tryckta boken och e-boken. Skillnaden mellan formaten är att den tryckta boken har utskrivna sidor medan e-boken kan

du läsa och lyssna på med hjälp av elektronisk utrustning som exempelvis en iPad eller en CD-spelare.

Undersökningen är anonym och skyddad av GDPR.

Tack för att du vill delta i studien!

Nästa sida >> 0%