7. Diskussion
7.2. Den tryckta bokens kulturella värde värderades högst vid bokvalet för den planerade högläsningen
Inom studiens resultat framkom att majoriteten av respondenterna föredrog den tryckta boken före e-boken vid planerad högläsning. Med en jämförelse av hur de yngsta (18–29 år) och de äldsta (50 år och äldre) av personalen i förskolan framkom det att de allra flesta inom de båda åldersgrupperna valde den tryckta boken före e-boken. Resultatet visade att oavsett åldersgrupp bland förskolans personal var den tryckta boken den som oftast valdes i första hand. Det fanns dock tillfällen som majoriteten av personalen föredrog att använda e-boken vid planerad högläsning, vilket var vid högläsning med helgrupp, personalbrist och andra tids-påverkande faktorer. Med vår studie kan detta kopplas med det som Simonsson (2006) beskriver med att stora barngrupper och nedskärningar bland förskolepersonalen påverkade att den planerade högläsningen inte prioriterades lika mycket som andra aktiviteter i
förskolans utbildning. Utifrån studiens resultat kan vi tyda att när personalen arbetade med stora barngrupper eller inte upplevde att de hade förutsättningar valdes e-boken före tryckta böcker. Detta kan indikera på att e-boken används inom förskolans utbildning som det utbildningsministern beskrev enligt Skogstad (2019) som en “barnvakt” när personalen inte räcker till. Pramling Samuelsson m.fl. (2015) beskrev att en ytterligare utmaning med högläsning i förskolan är när större barngrupper med många barn delar på samma yta. Det uppstod lätt konflikter och det enskilda barnet fick svårare att koncentrera sig på bokens innehåll. En anledning till att respondenterna valde e-boken före den tryckta boken vid
47
högläsning med helgrupp kunde varit för att barnen hade lättare att koncentrera sig när alla barn hade samma möjlighet att se e-bokens bilder.
Studiens slutsatser visar att majoriteten av respondenterna väljer tryckt bok vid planerad högläsning som bevisar att det finns ett attraktionsvärde hos den tryckta boken som i de flesta fall övervinner e-boken. En potentiell anledning till att den tryckta boken föredrogs av
majoriteten kan relateras till det som Nilsen (2018) beskriver med att det fanns brist av en digital kompetens bland personalen vid högläsning med e-böcker. Detta kan vara ett argument för att den förskolepersonal som känner sig osäkra kring digitalisering och elektronisk utrustning föredrar att använda den tryckta boken vid planerad högläsning. När respondenterna fick möjlighet att motivera sina val av bokformat var flera argument
återkommande. Ett av de mest förekommande argumenten för e-boken var att det var ett bra alternativ vid arbete med stora barngrupper då alla barn kunde se bokens bilder tydligt. Däremot var det kulturella arvet och den tryckta bokens sätt att skapa sinnesupplevelser hos barnen de mest förekommande argumenten bland respondenterna. Det kulturella arvet och att vägleda barnen in i en kulturgemenskap nämner även Simonsson (2006) som ett vanligt syfte för högläsningen hos förskolepersonalen.
Högläsning av tryckta böcker har sedan lång tid tillbaka enligt Simonsson (2006) varit en traditionell aktivitet som ägt rum i förskolans utbildning. Den tryckta bokens kulturella värde kan även förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den tryckta boken ses som en kulturell artefakt som är skapad av människan. De kulturella artefakterna uppfanns och används än idag enligt Säljö (2011a ) som ett sätt att förstå den kultur vi lever inom. Artefakterna kan därför skilja sig beroende på vilken kultur vi lever inom. Exempelvis kan den tryckta bokens kulturella värde se olika ut inom olika kulturer. Resultatet för den här studien visade dock att respondenterna kände ett ansvar med att överföra det kulturella arvet som den tryckta boken bär på till nästkommande generationer. Deltagarna i studien beskrev även att den tryckta boken främjade sinnesupplevelser. Det var en upplevelse i sig att tillsammans med barnen bläddra igenom en bok och att det fanns en charm med att den var fysiskt tillgänglig. Genom att barnen får känna, lukta och till och med smaka på boken skapas en läsupplevelse som ej blir möjlig på samma sätt vid högläsning med e-bok.
48
7.3. Didaktiska konsekvenser utifrån studiens slutsatser och
studiens relevans för det omgivande samhället
Förskolan är barnets första möte med Sveriges utbildningssystem som ansvarar för att lägga grunden till att varje barn utvecklar lust till ett livslångt lärande. I den senaste revideringen av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framställs ett tydligare fokus av förskolepersonalens arbete med att främja barnets språkutveckling. Tidig språkutveckling skapar enligt regeringen (SOU 2020/21:95) en grundläggande förmåga som främjar goda förutsättningar för barnet att påverka och vara delaktig i samhället. Ett betydelsefullt verktyg för att främja barnens
språkutveckling inom förskolans utbildning är högläsning. Barnet behöver därav läsande förebilder vid högläsningen i förskolan men även i hemmet. Simonsson (2006) menar att förskolepersonalens arbetssätt och motivation gällande bokformat har en betydelsefull påverkan på hur barnen kommer att förhålla sig till böcker i framtiden. Druker (2018)
beskrev tidigare i arbetet att digitaliseringen har utökat i Sverige och påverkat barnlitteraturen då den i dagsläget innefattar ett brett utbud av både tryckta böcker och e-böcker. Detta
indikerar på att förskolepersonalen behöver förhålla sig till att vara läsande förebilder oavsett vilket bokformat som används. I vår studie kan vi se att personalen är inte är lika aktiva med att ställa frågor och använda olika kommunikativa uttryckssätt vid högläsning med e-boken. Detta kan ge konsekvenser för barnens utveckling och lärande samt framtida intresse för böcker om personalen inte utvecklar sina arbetssätt med att främja boksamtal tillsammans med barngruppen vid högläsning med digitala verktyg. Utbildningsdepartementet (2019) förmedlade Anna Ekströms ord om att det digitala verktyget i förskolan ska ses som ett kompletterande hjälpmedel för att främja barnens utveckling och lärande. Personalen behöver därav arbeta lika aktivt med sin pedagogiska roll vid högläsning av e-böcker som med tryckta böcker. Studiens slutsatser visar att det generellt sätt fanns stora kontraster mellan
personalens arbetssätt med tryckta böcker och e-böcker vilket betyder att förskolor kan behöva se över personalens arbetssätt för att utveckla högläsningstillfällena med båda bokformaten mer likvärdigt.
Barnens språkutveckling är en samhällsfråga som berör alla Sveriges medborgare. Detta förklaras i den statliga offentliga utredningen (2020/21:95) där det konstateras att landets yngsta behöver läsande förebilder och att ansvaret för barns och ungas läsning ligger hos alla vuxna medborgare. Hur den moderniserade tekniken kan komma att ge påverkan för
49
ansvar för oss alla. Vi anser att vuxna behöver ytterligare kännedom och kompetens gällande digitaliseringens påverkan för barnets språkutveckling och mentala hälsa. Vuxna behöver se över hur e-boken används vid läsning för barnet samt hur den kan främja lärande och
utveckling. Även Dorea m.fl. (2018) beskrev att om samhällets vuxna är engagerade vid högläsning av e-boken ökar chanserna till att barnet minns mer av bokens innehåll. Dessutom visade studien att barnet utvecklar sina sociala och emotionella förmågor genom att reflektera kring bokens innehåll tillsammans med den vuxne. En berättarröst kan vara praktiskt men den kan inte ersätta den betydelsefulla roll som den vuxna har när hen läser högt för barnet då det allra bäst främjar barnets utveckling och lärande. Med detta sagt vill vi med vår studie öka medvetenheten kring hur berättarfunktioner påverkar personalens arbetssätt vid högläsning med e-böcker.