7. Diskussion
7.1. Konsekvenser för olika arbetssätt vid planerad högläsning med tryckt bok och e-bok
Utifrån studiens resultat kunde vi tyda att förskolans personal arbetade olika vid planerad högläsning med tryckt bok och e-bok. Genom att jämföra arbetssätten kunde vi utläsa skillnader kring hur aktiv personalen var med att ställa frågor och använda kroppsliga uttryckssätt när de arbetade med bokformaten. Vår studie visade att det var stor skillnad på förskolepersonalens engagemang då personalen ställde fler frågor om bokens innehåll och använde fler kommunikativa uttryckssätt vid högläsning av tryckta böcker. Detta tyder på att personalen generellt sett var mer engagerad med att skapa en god läsupplevelse och
samtalsdialog med barnen vid högläsning med den tryckta boken än med e-boken. Detta är oroväckande då Dorea m.fl. (2018) klargjorde med deras studie att det var av stor betydelse för barnet och dess språkliga utveckling samt läsförståelse att vuxna är engagerade samt närvarande vid högläsning med e-böcker. Att vuxna ska vara närvarande och vägleda barnen vid högläsning är även något Neuman (2020) medger som största påverkande faktorn för barnets läsupplevelse och lärande vid aktiviteten. Hennes studie poängterar även att det inte är bokens format som har den avgörande rollen utan att det är personalens arbetssätt med boken vid högläsningen. Från våra slutsatser kan även vi se ett samband mellan att förskolans personal generellt sett är mindre aktiva både gällande att ställa frågor och använda
45
Vår studie bekräftade att det är något som sker vid högläsning med e-böcker som gör att förskolepersonalen inte tog en lika aktiv pedagogisk roll som läsare. Exakt vad det var kan inte vår studie besvara däremot kunde vi tyda från respondenternas svar att e-bokens tekniska funktioner kunde varit en bidragande orsak. Högläsning med e-bok innebär att det fanns möjlighet att välja att använda tekniska funktioner som exempelvis en berättarröst. Detta innebär inte en pedagogisk ersättare då Nilsen (2018) förklarar att förskolepersonalen behöver fortfarande vara lika aktiva i den pedagogiska rollen med e-böcker som vid läsning med tryckta böcker. Hennes studie betonar även den pedagogiska rollen som avgörande för att barnet ska kunna utveckla läsförståelse och ordförståelse av aktiviteter som högläsningen utgör. Det blir tydligt att vägledning och boksamtal på initiativ av den vuxne blir av stor vikt för barnen för att bearbeta e-bokens innehåll. Personalen behöver därefter utveckla
lässtrategier och digital kompetens. Vår studie visar på att det finns möjlighet för förskolans personal att förbättra arbetssätt och utveckla kunskaper om hur e-boken bör användas inom pedagogiska aktiviteter inom förskolans utbildning.
Att ställa frågor till barnen vid högläsning skapar boksamtal som gynnar barnens
språkutveckling, sociala och emotionella kompetenser. Schapira och Aram (2019) förklarar att det är av stor betydelse av att ställa frågor om bokens text men lika viktigt att även ställa frågor om bokens karaktärer och budskap. Genom att aktivt främja ett känslomässigt band mellan boken och barnets egna upplevelser kan barnet enligt Pramling Samuelsson m.fl. (2015) bearbeta tidigare upplevda händelser samt utveckla känslohantering och förståelse för andra människors känslor. Högläsning blir därmed ett viktigt verktyg för att integrera
empatiska förmågor med barnets kognitiva tänkande. Att ställa frågor om ord, bilder, karaktärer och budskap var det vanligaste bland respondenterna i vår studie, både vid högläsning med e-bok och tryckt bok. Studien visade däremot att förskolans personal
arbetade mer aktivt för att främja barns sociala och emotionella utveckling vid högläsning av tryckta böcker.
Med ovanstående stycke går det att utläsa att det finns stor vinning med att ställa frågor vid högläsning och i vår studie framgår det att boksamtal är något som förskolepersonalen arbetar aktivt med vid planerad högläsning med tryckta böcker. Boksamtal ägde även rum med e- boken men inte alls i samma utsträckning som med den tryckta boken. Acosta-Tello (2019) betonar fördelarna med att använda högläsning inom förskolans utbildning men
46
kommunikativa uttryckssätt, dels för att främja barnens läsupplevelse. De planerade högläsningstillfällena i vår studie ägde oftast rum i ett socialt sammanhang där vuxna tillsammans med flera barn var närvarande. Utifrån vår studie kan vi utläsa att högläsning är en social aktivitet som främjar språkliga kompetenser och att personalen vägleder barnet med frågor och kommunikativa uttryckssätt för att barnet ska utvecklas inom sin proximala utvecklingszon. Språket blir av betydelse för barnets lärande och utveckling då personalen försöker skapa boksamtal där barnet språkligt ska kunna utöva möjligheten att dela tankar och upplevelser tillsammans med andra. Det blir däremot oroväckande att tänka på vilka konsekvenserna blir om personalens arbetssätt med e-böcker inte utvecklas. Vad som kan komma att hända med barnens framtida språkutveckling är ännu osäkert men om boksamtal uteblir allt mer i förskolans utbildning kan detta komma att ge konsekvenser för barnens lärande och utveckling.