Förslag till vidare forskning

Under arbetet med studien har nya frågor väckts som skulle vara intressanta för framtida forskning. Litteratur vi läst tar upp svårigheter för särbegåvade elever som också har någon funktionsnedsättning. Hälften av informanterna berättade spontant att de någon gång gjort en NPF-utredning men de flesta fick ingen diagnos då orsaken till svårigheterna var den

särbegåvades möte med skolan. Det skulle vara intressant att studera detta vidare för att se vad som kan göras för att problem inte ska behöva uppstå. Annat som skulle vara av intresse för fortsatt forskning är att intervjua särbegåvade elever som går i grundskolan idag och se hur resultatet skiljer sig åt mot de resultat vi fått fram. Att göra nuvarande studie utifrån ett genusperspektiv eller ett socioekonomiskt perspektiv skulle vara en stor men mycket intressant studie då forskning vi tagit del av belyser särskilda svårigheter för dessa grupper. En annan intressant studie skulle vara att se hur skolor använder resultatet från Skolverkets bedömningsstöd för lågstadiet när resultatet visar att elever klarat högre nivåer samt hur undervisningen anpassas därefter.

TACK!

Ett varmt och innerligt tack till våra informanter som så generöst delat med sig av sina upplevelser från grundskoletiden!

44

Referenser

Allodi, M. W. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om

högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, 2(2014), 139-151.

Allodi, M. W. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.5 Internationellt perspektiv på särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.148-161). (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bergander, P. R. (2019). Twice exceptional – Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning. Nämnaren 46(3), 43-49.

Bisland, A. (2004). Using learning-strategies instruction with students who are gifted and learning disabled. Gifted Child Today, 27(3), 52-58.

Boston, J., & Cimpian, A. (2018). How do we encourage gifted girls to pursue and succeed in science and ingenering. Gifted Child Today, 41(4), 196-207.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm:Liber.

Ceka, A., Bajrami, T. J., & Kadriu, L. L. (2017). Pedagogical function of the teacher working in with gifted pupils. Journal of Education and Practice, 8(6), 98-101.

Creswell, J. (2013). Qualitative inquiry and research design:choosing among five approaches (3. ed). Thousand Oaks: SAGE Publications.

Deringöl, Y. (2018). Mathematics attitudes and academic self-concepts of gifted and talented students. Acta Didactica Napocensia, 11(2), 79-88.

Duan, X., Shi, J., & Zhou, D. (2010). Developmental changes in processing speed: Influence of accelerated education for gifted children. Gifted Child Quartely 54(2), 85-9. doi:10.1177/0016986209355971

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. (Forskningsrapport, 2015:40). Karlstad: Karlstads universitet.

45 Eriksson, C., & Petersson, H. (2015). Särskilt begåvade elever: 2.4 Ämnesdidaktiskt stöd i

matematik. Stockholm: Skolverket.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Ford, D. Y. (2003). Two other wrongs don´t make a right: Sacrificing the needs of diverse students does not solve gifted education’s unresolved problems. Journal of the Education of the Gifted, 26(4), 283-291.

Gaesser, A. (2018). Befriending anxiety to reach potential – Strategies to empower our gifted

youth. Gifted Child Today, 41(4), 186-195.

Geake, J. G., & Gross, M. U. M. (2008). Teachers’ negative affect towards academically gifted student. Gifted Child Quartely, 52(3), 221-231.

doi:101177/0016986208319704

Gross, M. U. M. (2001). "Play Partner" or "Sure Shelter"? Why gifted children prefer older friends. Paper presenterat vid 4th Australian International Conference on the Education of Gifted Students, Melbourne, Australia.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.

Hougaard, B. (2004). Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskola och skola. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Jahnke, A. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering. Stockholm: Skolverket.

Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok I uppsatsskrivande – för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, M. (2011). “Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I G. Brandell & A. Pettersson (Red.), Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv (s.149-186). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Kullander, A. (2014). Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning. Socialmedicinsk tidskrift, 2(2014), 152-163.

46 Kullander, A. (2019). Utanför ramarna: Om fenomenet särskild begåvning. Hämtad från

https://www.aninor.se/utanfor-ramarna?key= fc6a07bc7746389c20283cd4 HHcf26922363062c60-2019-05-07T10:03:15Z

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, M. (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem- solving classroom. (Doktorsavhandling), 2015:193. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Lee, C. W., & Ritchotte, J. A. (2018). Seeing and supporting twice-exceptional learners. The

Educational Forum, 82, 68 - 84. doi:10.1080/00131725.2018.1379580 Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett

specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context. (Doktorsavhandling), Göteborgs universitet, Institutionen för matematiska vetenskaper.

Mattsson, L., & Pettersson, E. (2015a). Särskilt begåvade elever: 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket.

Mattsson, L., & Pettersson, E. (2015b). Särskilt begåvade elever: 1.1 Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna. Stockholm: Skolverket.

Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. (Doktorsavhandling), 2018:45. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.

Mönks, F. J., & Ypenburg, H. I. (2009). Att se och möta begåvade barn – en vägledning för lärare och föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Penje, S., & Wistedt, I (2015). Särskilt begåvade elever: 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete. Stockholm: Skolverket

47 Persson, R. S. (1997). Annorlunda land – särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist &

Wiksell.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. (Doktorsavhandling), 48/2011. Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik.

Pettersson, E., & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur.

Prop. 2009/2010:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b 59/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.- 20092010165

Prop. 2018/19:1 Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=20182&fbclid=IwAR3cD1v oiZePrwamlvBetB4EBMP777-_aKFTlH0L-EMV32AD2i0k-HQj4r0

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. (4. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020). Redovisning av uppdraget Elever som snabbare når kunskapskraven – Regeringsredovisning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

https://www.forumforsamverkan.uu.se/digitalAssets/865/c_865996-l_3-k_sa-rskild- bega-vning_rapport_v1.pdf

Silverman, L., K. (1997). The construct of asynchronous development. Peabody Journal of Education, 72(3&4), 36-58.

Silverman, L., K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.

Stålnacke, J. (2007). Att se mönster i prickar - en föga användbar förmåga? Intervju- och enkätstudier om logisk-analytisk särbegåvning i Sverige. Stockholm: Stockholms universitet.

48 Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan.

Stockholm: Skolverket.

Szabo, A. (2017a). Matematikundervisning för begåvade elever - en forskningsöversikt. Stockholm: Stockholms universitet.

Szabo, A. (2017b). Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving

and some aspects of mathematics education for gifted pupils. (Doktorsavhandling),

Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-274). (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet (2015). Delrapport från skolforskningsprojektet: Kartläggning av forskning och formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik.

[Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

49

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev Hej

Vi är två studenter som läser vår sista termin på Speciallärarprogrammet matematikutveckling på Mälardalens Högskola i Västerås. Under denna termin skriver vi vårt examensarbete och har valt att skriva om särbegåvning.

Syftet med detta arbete är att få förståelse om några särbegåvade personers upplevelse av den undervisningssituation de hade i grundskolan och om de har idéer kring hur undervisningen hade kunnat utformas för att optimera lärandet.

Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring ämnet särbegåvning. Nu vill vi genom att intervjua dig som är vuxen och särbegåvad få del av dina upplevelser av undervisningssituationen på lektionerna i grundskolan.

Intervjuerna beräknas ta 30 - 60 minuter. Intervjun kommer att bestå av några frågor samt även ge utrymme för egna tankar och reflektioner. Vi kommer överens om tid och plats som passar dig. Intervjun spelas in och transkriberas och namn och platser avidentifieras.

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer följs under hela arbetet. Det innebär att deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta intervjun och ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att både du och din gamla skola kommer att

avidentifieras. Det inspelade och transkriberade materialet kommer enbart att användas i detta examensarbete. Materialet kommer att förvaras på ett säkert sätt under arbetets gång och kommer att förstöras när arbetet är examinerat.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information.

Vi ser fram emot att få intervjua dig! Vänligen

Mervi Eklund: kontaktuppgifter Carina Wennberg: kontaktuppgifter

50 Bilaga 2

Intervjuguide

• Vad är din huvudsakliga sysselsättning nu för tiden? • Hur upplevde du matematiklektionerna i grundskolan?

o Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra?

• Hur upplevde du din studiesituation på övrig lektionstid i grundskolan? • Hur upptäcktes det att du var särbegåvad?

o På vilket sätt märktes det i skolan att du var särbegåvad?

• Vad tror du att din grundskoletid har haft för betydelse för dina fortsatta studier? • Har du några idéer kring vad du hade behövt i grundskolan för att du skulle ha fått en

bättre kunskapsutveckling?

51 Bilaga 3

Tabell I. Upplevelser av möjligheten till lärande under matematiklektioner

Negativa upplevelser Positiva upplevelser Sammanfattande

undertema Läraren kunde inte svara på frågorna jag ställde

Inte så utmanande

Gick väldigt trögt när det var för lätt Inga kluriga uppgifter i grundskolan

Hade man blivit lite mer pushad så hade jag nog kunnat prestera bättre

Intryck av skolans matematik är att eleverna mest sitter och räknar i sina böcker

Uppfattade matte som en schimpansmetod - gör så här så blir det rätt svar

Utan utmaningar

Jag ställde kluriga frågor till min lärare Fick utrymme att utveckla mig vissa perioder

Matten på högstadiet lite mer utmanande Jag fick ganska bra uppgifter

Började gilla matte när uppgifterna inte var för lätta

Fått en del speciell undervisning då jag fått sitta med en lärare själv någon timme Mamma såg till så att jag fick vara med i mattetävlingar på skoltid

Roligare på högstadiet då läraren såg mig och att jag hade lätt för matte

Utmanande uppgifter

Jobba framåt i boken själv utan hjälp Hade ingen mer matte på hela veckan Gjorde någonting annat, inte matte när uppgifterna var klara

Fått fortsätta jobba framåt

Gjorde färdigt veckans matte på måndagen Fick gå vidare när uppgifterna var för lätta

Jobba framåt

Har inte några grundkunskaper, har inte behövt använda huvudet

Har inga strategier i matte om jag inte ser svaren

Har alltid sett vad det är men har aldrig lärt mig att räkna ut svaren

Hade ingen studieteknik

Matte har alltid varit lätt

Alltid varit väldigt bra på matte - jag lär mig fort och förstår vad som händer

Strategier och metoder i matematik